<p>Abstract</p><p>The subject of this paper is children’s thoughts and feelings about the forest and on the importance of the schools for their students’ thoughts. The aim of this paper is to find out if there are any attitude differences towards the forest in schools in the city and in the countryside. To fulfil this purpose the work has been divided into two questions,</p><p>1 Do children have different thoughts about the forest, depending on where they live?</p><p>2 Does the school affect their students’ thoughts about the forest?</p><p>Two schools with different locations in the country have been visited. The pupils have been interviewed and twenty interviews ten from each school have been randomly picked as material for the paper.</p><p>The result from the interviews shows interesting differences and similarities between these two schools. The children in the countryside talk about the forest as a playground where they can climb threes and build cabins. When the kids in the city talk about the forest they tell you what you can find there, like leaves, animals and berries. But almost all the children feel a lot of joy for the forest and enjoy being there.</p><p>Keywords: Forest, Countryside, City, Surroundings</p>

<p>Knowledge of ecological processes are a basis for the understanding of important environmental issues. Through qualitative interviews, 8 preschool class pupils have replied to questions concerning the concept nature, disintegration and environment. The aim of this survey was to examine what attitudes and knowledge children with different pedagogical background have about the nature and the environment.</p><p>The result of this survey in whole demonstrates that all pupils have good and equivalent knowledge of the nature and the environment, independently of their different pedagogical backgrounds. A difference was however that children that have background from “I Ur och Skur” (a Swedish outdoors preschool program) know the names of all small bugs that were in the survey. Their view of what can be regained was also different.</p><p>The preschool is one very important pedagogic stand when it comes to developing the children's understanding of what happens in nature. Children will interpret science concepts differently depending on their previous experiences of the surrounding world.</p>

<p>Övergödningen i Östersjön har varit ett problem de senaste årtionden vilket påverkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som är viktig för fisklivet. Gädda (<em>Esox lucius</em>) och abborre (<em>Perca fluviatilis</em>) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skärgård de senaste 20 åren samtidigt som spigg (<em>Gasterosteus aculeatus</em>) har ökat kraftigt. Anledningen till ändrat förhållande mellan arterna är inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som påverkar ekosystemet genom sin konsumtion av ägg från predatorerna; gädda och abborre. Reduktionen av dessa predatorer bidrar till trofisk kaskad där algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar på rygg och sida som är ett effektivt skydd mot vissa predatorer. Forskning visar att mindre predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende på taggarna. Jag undersökte födoval hos större gädda i två storlekskategorier som blev presenterade spigg, groplöja (<em>Leucaspius delineatus)</em> och löja (<em>Alburnus alburnus</em>) som alternativa byten i ett mesokosmexperiment. Även födoval av gädda i fält undersöks med maganalyser. Hypotesen var att större gädda är mindre känslig för spiggens taggar och därmed en potentiell predator som kan konsumera och top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund.</p><p>Resultaten visar att ingen av de två storlekskategorierna av gädda väljer att konsumera spigg. De kan därmed troligtvis inte top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Storleken kan vara avgörande för valet av föda då spiggen kan vara för liten och inte lönade nog för en stor predator men även taggarna på byten kan spela in.</p>

För att få en bild av hur elever i årskurs 8 förstår ord som används i biologiundervisningen undersöks ordförståelse av tio ord, både ämnesord och vardagsord. Undersökningen görs skriftligt, dels genom en självskattning av om eleven förstår ordet, dels en förklaring och en mening med ordet som eleven själv formulerar. Orden i undersökningen är anpassning, art, förebygga, konkurrera, kretslopp, nedbrytare, organism, resurs, symbios och variation Bland ämnesorden var de svåraste orden symbios och organism medan flera förklarade orden nedbrytare och kretslopp. Bland vardagsorden gav eleverna den vardagliga betydelsen av till exempel ordet anpassning. Flera elever missuppfattade ordet förebygga och det visar att det kan vara svårt som lärare att förutse vilka ord som är svåra för eleverna, det är inte bara krångliga ämnesord utan även förståelsen för vardagsord kan se olika ut i olika grupper och förändras över tid.

<p>Pelagic fish distribution and diel behaviour patterns were studied in coastal areas in the north-western Baltic Sea Proper to understand more about how fish distribution and behaviour might affect planning and analyses of results of hydroacoustic surveys (Papers I and II). The vertical distribution of fish at night from spring to autumn showed seasonal and annual trends that could be explained by predictable and consistent seasonal changes, e.g., in temperature and stratification. Horizontal fish distributions did not show any trends probably owing to a lack of such seasonal characteristics. The observed vertical fish distribution over the diel cycle showed that hydroacoustic surveys at night were to be preferred over daytime surveys. At night, fish did not school and were generally less aggregated resulting in less variable hydroacoustic backscattering values and a higher percentage of single echo detections. By starting the surveys one hour after sunset and stopping one hour before sunrise, confusion between day- and nighttime behaviour in fish could be avoided. At night, fish occupied mid-water layers to a higher extent than surface and bottom layers, which was beneficial for the quality of the hydroacoustic data, particularly with respect to the hydroacoustic blind and dead zones (i.e. surface and bottom, respectively).</p><p>To quantify seasonal changes in pelagic fish abundance, densities and size distributions, nighttime hydroacoustic surveys were done every second week from spring through autumn in 2000 and 2001 (Paper III). There was a drastic increase in fish abundance and densities that started in early July and peaked in mid-August in both years. Analyses of the hydroacoustic data in relation to gillnet and trawl catches showed that the increase was caused mainly by young-of-the-year (YOY) herring. This age class is commonly not well represented in catches using traditional sampling methods like gillnets and trawling. Consequently, hydroacoustic data that have high precision and accuracy may improve quantitative estimates and our understanding of the biology in coastal nursery areas.</p><p>Baltic herring spawn in coastal areas and the density of metamorphosed YOY individuals may provide an early estimate of year-class strength. By analysing the relationship between parameters known to affect recruitment success and year-class strength in age 2 herring (YCS) a model that predicted herring recruitment was developed (Paper IV). The model explained 93 % of the variation in the number of age 2 herring over the period 1985-2000 and included the parameters YOY densities, climate (North Atlantic Oscillation index) and spawning stock biomass (SSB). Thus YCS could be predicted two years earlier than today and three years before entering the fishery. Up to the present, three new years (2001-2003) have become available for testing the model. For one of these years the predicted YCS was notably different from the assessed YCS. The reason for this is not fully understood, but for all three years SSB was outside the range used in the original model. Including the three new years into the data series resulted in a poorer explanation of the observed recruitment variation (55 %). A comparison of the standardized regression coefficients of both models showed increased significance for the parameter YOY (from 0.47 to 0.61).</p>

<p> </p><p>Many of Europe’s day-living butterflies have shown decreasing populations during the last decades and many species are threatened. Many butterflies are dependent on managed semi-natural grasslands because of their richness in nectar sources and host plants for the butterfly larva. Swedish pastures are mostly managed through grazing. The number of cattle in Sweden have been decreasing while the number of sheep in the country increased by 30%. I examined if there was any differences in the butterfly and herb species diversity between pastures grazed by cattle or sheep. During the fieldwork, ten structurally similar pastures in the vicinity of Linköping, Östergötland were studied. Grazing by cattle was favourable both for butterfly and herb species with respect to species richness. Larger amounts of grass biomass and ground coverage by grass were in this study linked to sheep grazing. There have earlier been proposed that sheep graze more selective on herbs in favour of grass, with decreasing amounts of herbs and increasing amounts of grass in sheep grazed pastures, as a result. This theory is confirmed in this paper. The hypothesis that lower amounts of herbs give lower supply of larval host plants, which result in declining populations of day-living butterflies was strengthened by this study.</p>

<p>Plant non specific lipid transfer proteins (nsLTPs) enhance <em>in vitro</em> transfer of phospholipids between membranes. Our analysis exploited the large amount of <em>Arabidopsis</em> transcriptome data in public databases to learn more about the function of nsLTPs. The analysis revealed that some nsLTPs are expressed only in roots, some are seed specific, and others are specific for tissues above ground whereas certain nsLTPs show a more general expression pattern. Only few nsLTPs showed a strong up or downregulation after that the <em>Arabidopsis </em>plant had suffered from biotic or abiotic stresses. However, salt, high osmosis and UV-B radiation caused upregulation of some nsLTP genes. Further, when the coexpression pattern of the <em>A.thaliana</em> nsLTPs were investigated, we found that there were several modules of nsLTP genes that showed strong coexpression indicating an involvement in related biological processes. Our finding reveals that the nsLTPs gene was significantly correlated with lipase and peroxidase activity. Hence we concluded that the nsLTPs may play a role in seed germination, signalling and ligning biosynthesis.</p>

<p>I rinnande vatten, så som bäckar och åar, har Gammarus pulex en viktig ställning i näringsväven. Arten bidrar till att bryta ner organiskt material och göra energin i detta tillgänglig för andra organismer. G. pulex är dessutom en viktig föda för ett stort antal predatorer. Flera studier visar att G. pulex reagerar på olika temperaturer. Tillväxthastighet, livslängd, reproduktion, aktivitet och syreförbrukning är exempel på karaktärer som påverkas av temperaturen. Ingen studie har tidigare behandlat om anläggningen av exokutikula påverkas av temperaturen. En höjd temperatur ökar tillväxthastigheten och detta skulle kunna ge minskade resurser till generering av exokutikula, såkallad ”trade off”. Min studie syftar till att undersöka hur G. pulex tvingas fördela sina resurser mellan tillväxt och exokutikulans tjocklek i förhållande till förändrade temperaturförhållande. Till undersökningen användes 80 djur från två naturliga system med en genomsnittlig temperaturskillnad på 1,9ºC. Säsongsvariation mellan höst och vinter studerades utifrån samma lokaler. Exokutikulans tjocklek mättes och kroppslängden användes som storleksreferens. Statistisk analys gjordes av kvoten exokutikulatjocklek/kroppslängd och ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika grupperna. Denna studie visar att ingen ”trade off” finns mellan exokutikulans tjocklek och tillväxt hos G. pulex, varken i de två systemen, eller p.g.a. säsongsvariation, höst och vinter. Detta kan bero på Amfipoders möjligheter att återanvända kalcium för uppbyggnad av en ny exokutikula samt eventuell god tillgång på resurser. Dessutom ger en höjd metabolism vid ökad temperatur ökade möjligheter till en snabb generering av en ny exokutikula. Vidare studier bör göras i både naturliga och artificiella miljöer för att vidare undersöka en eventuell ”trade off” mellan tillväxt och exokutikula.</p>

<p>I samband med den yrkesrelaterade praktik hos stadsträdgårdsmästare Sif Eklund i Karlskoga kommun blev jag intresserad av att fördjupa mig i de faktorer som styr en stadsträdgårdsmästares arbete. Det handlar såväl om deras övergripande uppdrag som om deras personliga drivkrafter och visioner för utveckling och förvaltning av den gröna miljön. Syftet med studien är att studera stadsträdgårdsmästarens roll i utvecklingen av en kommuns miljö och se om det är möjligt att belysa huruvida det kan vara en betydande faktor för en stad att ha en utpekad kompetens med egna drivkrafter och visioner. I syftet ingår att studera om kommunerna är klara över vad de själva vill med utveck-lingen av den gröna miljön och huruvida de är tydliga i sitt uppdrag till stads-trädgårdsmästaren samt att studera hur stadsträdgårdsmästarna arbetar för att driva sina egna visioner och förslag till utveckling. Uppsatsens huvudsakliga metod är djupintervjuer med tre stadsträdgårdsmästare i Örebro län, närmare bestämt i Karlskoga, Kumla och Örebro samt med de ansvariga för grön-frågorna i Askersund, där man inte har en utpekad funktion motsvarande stadsträdgårdsmästare. Intervjuerna fokuserade på områdena (1) organisation, (2) uppdrag/styrdokument, (3) egna visioner/drivkrafter, samt (4) befattningens status. ResultatGrönfrågorna organiseras i studiens fyra kommunerna inom olika förvalt-ningar: I Askersund, inom teknisk förvaltning och kommunledningsförvalt-ningen; i Karlskoga, inom samhällsbyggnadsförvaltningen; i Kumla, inom kultur- och fritidsförvaltningen och i Örebro, inom teknisk förvaltning. Ingen av de tillfrågade var missnöjda med sin organisationstillhörighet och man kan inte dra några slutsatser om att det är bättre att vara organiserad på vare sig det ena eller det andra sättet. En fråga som kom upp i det sammanhanget är hur det kommer sig att stadsträdgårdsmästarna som i huvudsak driver frågor kring strategisk samhällsplanering inte konsekvent är organiserade tillsammans med övriga stadsbyggnadsfunktioner. Vad gällde förekomsten av styrdokument för utveckling och skötsel så utmärkte sig framför allt Kumla och Örebro, som hade väl utvecklade styrdokument på både lång och kort sikt, jämfört med Karlskoga och Askersund som i stort sett inte hade några. Där bör man tillskriva både Kumla och Örebro en kvalitetsaspekt i det faktum är att man har både en uttalad politisk vilja hur man ser på den gröna miljön tillsammans med en strukturell överblick över grönfrågorna i form av omfattande grön-planer/grönstrukturplaner som saknas i de två övriga kommunerna. Samtidigt finns det brister i de befintliga dokumenten, bland annat i form av otydliga målformuleringar och avsaknad av tidsramar. Samtidigt visar studien att ut-vecklingen av relevanta styrdokument inte är beroende av att man har stads-trädgårdsmästare. I Kumla tog man fram sin grönplan i glappet mellan att staden hade stadsträdgårdsmästare anställda och i Karlskoga har man inget sådant dokument trots att man har en lång tradition av stadsträdgårdsmästare i kommunen. Där tycks kommunens generella arbetsmetodik för planeringsprocesser i större utsträckning styra förekomsten av styrdokument. Vid sidan av de visioner och mål som är ställda i de officiella styrdokumenten ställdes frågor om stadsträdgårdsmästarnas egna visioner och drivkrafter. Där hade såväl stadsträdgårdsmästaren i Karlskoga respektive i Kumla likartade visioner som handlade om att öka människors livskvalitet och att kunna bidra till ett socialt gott samhälle, medan parkchefen i Örebro hade formulerat sin vision specifikt för parkutvecklingen i Örebro där han strävade efter bland annat professionell skötsel och att stadsparken ska befästa sin ställning som en av Sveriges och Europas vackraste parker. Edit Ugrai i Kumla och Lars-Erik Krafve i Örebro hade likartade strategier för att kommunicera sina visioner såväl uppåt som nedåt i organisationerna. Samtliga intervjupersoner upplever att deras yrke har status, både på sina arbetsplatser och för kommuninne-vånarna i synnerhet. En viktig faktor för yrkets status är att man axlar den samhällsplanerande rollen och inte reduceras till att bli en blomsterdekoratör. Samtliga anser att deras utbildningsbakgrund passar för yrket och att det egentligen inte finns någon specifik utbildning inom trädgård/landskap som är bättre än någon annan för att kunna verka som stadsträdgårdsmästare. Det gäller framför allt att vara generalist och att man bör vara en god kommunika-tör. På grund av studiens begränsade omfattning vad gäller antalet intervjuade kan naturligtvis inga generella slutsatser dras.  Studien omfattar heller ingen undersökning huruvida kommunernas grönområden svarar mot eventuella grönplaners intentioner eller om de till exempel är välskötta. Den lämnar snarare en tydlig känsla av att det faktum att en kommun aktivt väljer att ha en person med såväl utbildning, erfarenhet, ansvar och engagemang för stadens gröna miljö är en kvalitetsstämpel i sig.</p>

<p>Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen. Särskilt poängteras vikten av att skapa en trygghet i trädgården, sinnesstimulering samt en relativt kravlös plats. Dock handlar det inte bara om utformningen, nyckeln till framgång ligger även i personalen.</p><p>Med hjälp av den information som framkommit i litteraturstudien gjordes ett förslag på hur en trädgård kan utformas för en specifik målgrupp: personer med utmattningssyndrom.</p>