<p>The aim of this study was to investigate preschool children's perceptions of trees in and it was done through qualitative interviews. The children were drawing trees and told me what the tree needs to grow and what happens to the leaves in autumn. In a playful way, they learned more about trees and the purpose was also to examine whether they had acquired new experiences and thoughts on the trees, photosynthesis and decomposition. Then the children were interviewed again to see if their answers were different. The results showed that the children gave different answers at the second interview. All the children knew from the beginning that the tree has a stem and need water, but at the second interview results showed that the majority of children had adopt the new knowledge and learned that the trees also need nourishment and that the leaves on the ground is decomposed. Thus they had learned more after our common playful lesson. The conclusion is that they adopted the new knowledge and developed their ideas and experiences.</p><p> </p><p>Keywords: preschool children, photosynthesis, decomposition, learning game</p>

<p>Ekologiska system är dynamiska och komplexa, och världens resurssystem, såsom skogar, är ständigt under mer eller mindre förändring. Naturliga orsaker, eller antropogen påverkan kan leda till nya förhållanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förändringar och förutsättningar. Om det man vill förvalta är dynamiskt, så borde även dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser på förvaltningsåtgärder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt ät att lära medan man utför. Adaptiv förvaltning har en början, men inget slut eftersom det kräver fortsatt omvärdering och förnyelse.</p><p>  I det här arbetet undersöktes elva skötselplaner för naturreservat i Värmlands län, för att se om åtgärder kan kopplas till mål och historia, hur tydliga målen är samt om uppföljningen räcker för att se om åtgärder leder till uppsatta mål och kan kopplas till dessa. Frågan ställdes också hur adaptiv skötseln av reservaten i Värmlands län verkligen är. De olika skötselplanerna jämfördes och granskades utifrån årtionde (1980-, 1990- samt 2000-talet jämfördes). En viss positiv ökning i procent kunde ses från 1990-talet till 2000-talet när det gäller målens tydlighet, koppling till områdets historia samt koppling mellan åtgärder och mål, medan 1980-talets resultat blev aningen avvikande på grund av enkla mål och åtgärder eller brist på aktiva åtgärder. Angående uppföljning för att se om den skulle räcka för att se om skötselplanernas åtgärder skulle leda till utsatta mål, hamnade 1990- och 2000-talet på lika resultat (33 % av skötselplanerna i respektive årtionde) emedan 1980-talet än en gång blev avvikande med 100 %, på grund av tidigare nämnda anledningar.</p><p>  En viss utveckling mot en mer dynamisk skötsel av naturreservat kan ses i undersökningen, men däremot kan man inte påstå att kraven för adaptiv förvaltning uppfylls och undersökta naturreservat behöver fortfarande utvecklas på detta plan.</p>

Pelagic fish distribution and diel behaviour patterns were studied in coastal areas in the north-western Baltic Sea Proper to understand more about how fish distribution and behaviour might affect planning and analyses of results of hydroacoustic surveys (Papers I and II). The vertical distribution of fish at night from spring to autumn showed seasonal and annual trends that could be explained by predictable and consistent seasonal changes, e.g., in temperature and stratification. Horizontal fish distributions did not show any trends probably owing to a lack of such seasonal characteristics. The observed vertical fish distribution over the diel cycle showed that hydroacoustic surveys at night were to be preferred over daytime surveys. At night, fish did not school and were generally less aggregated resulting in less variable hydroacoustic backscattering values and a higher percentage of single echo detections. By starting the surveys one hour after sunset and stopping one hour before sunrise, confusion between day- and nighttime behaviour in fish could be avoided. At night, fish occupied mid-water layers to a higher extent than surface and bottom layers, which was beneficial for the quality of the hydroacoustic data, particularly with respect to the hydroacoustic blind and dead zones (i.e. surface and bottom, respectively). To quantify seasonal changes in pelagic fish abundance, densities and size distributions, nighttime hydroacoustic surveys were done every second week from spring through autumn in 2000 and 2001 (Paper III). There was a drastic increase in fish abundance and densities that started in early July and peaked in mid-August in both years. Analyses of the hydroacoustic data in relation to gillnet and trawl catches showed that the increase was caused mainly by young-of-the-year (YOY) herring. This age class is commonly not well represented in catches using traditional sampling methods like gillnets and trawling. Consequently, hydroacoustic data that have high precision and accuracy may improve quantitative estimates and our understanding of the biology in coastal nursery areas. Baltic herring spawn in coastal areas and the density of metamorphosed YOY individuals may provide an early estimate of year-class strength. By analysing the relationship between parameters known to affect recruitment success and year-class strength in age 2 herring (YCS) a model that predicted herring recruitment was developed (Paper IV). The model explained 93 % of the variation in the number of age 2 herring over the period 1985-2000 and included the parameters YOY densities, climate (North Atlantic Oscillation index) and spawning stock biomass (SSB). Thus YCS could be predicted two years earlier than today and three years before entering the fishery. Up to the present, three new years (2001-2003) have become available for testing the model. For one of these years the predicted YCS was notably different from the assessed YCS. The reason for this is not fully understood, but for all three years SSB was outside the range used in the original model. Including the three new years into the data series resulted in a poorer explanation of the observed recruitment variation (55 %). A comparison of the standardized regression coefficients of both models showed increased significance for the parameter YOY (from 0.47 to 0.61).

Övergödningen i Östersjön har varit ett problem de senaste årtionden vilket påverkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som är viktig för fisklivet. Gädda (Esox lucius) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skärgård de senaste 20 åren samtidigt som spigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat kraftigt. Anledningen till ändrat förhållande mellan arterna är inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som påverkar ekosystemet genom sin konsumtion av ägg från predatorerna; gädda och abborre. Reduktionen av dessa predatorer bidrar till trofisk kaskad där algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar på rygg och sida som är ett effektivt skydd mot vissa predatorer. Forskning visar att mindre predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende på taggarna. Jag undersökte födoval hos större gädda i två storlekskategorier som blev presenterade spigg, groplöja (Leucaspius delineatus) och löja (Alburnus alburnus) som alternativa byten i ett mesokosmexperiment. Även födoval av gädda i fält undersöks med maganalyser. Hypotesen var att större gädda är mindre känslig för spiggens taggar och därmed en potentiell predator som kan konsumera och top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Resultaten visar att ingen av de två storlekskategorierna av gädda väljer att konsumera spigg. De kan därmed troligtvis inte top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Storleken kan vara avgörande för valet av föda då spiggen kan vara för liten och inte lönade nog för en stor predator men även taggarna på byten kan spela in.

I rinnande vatten, så som bäckar och åar, har Gammarus pulex en viktig ställning i näringsväven. Arten bidrar till att bryta ner organiskt material och göra energin i detta tillgänglig för andra organismer. G. pulex är dessutom en viktig föda för ett stort antal predatorer. Flera studier visar att G. pulex reagerar på olika temperaturer. Tillväxthastighet, livslängd, reproduktion, aktivitet och syreförbrukning är exempel på karaktärer som påverkas av temperaturen. Ingen studie har tidigare behandlat om anläggningen av exokutikula påverkas av temperaturen. En höjd temperatur ökar tillväxthastigheten och detta skulle kunna ge minskade resurser till generering av exokutikula, såkallad ”trade off”. Min studie syftar till att undersöka hur G. pulex tvingas fördela sina resurser mellan tillväxt och exokutikulans tjocklek i förhållande till förändrade temperaturförhållande. Till undersökningen användes 80 djur från två naturliga system med en genomsnittlig temperaturskillnad på 1,9ºC. Säsongsvariation mellan höst och vinter studerades utifrån samma lokaler. Exokutikulans tjocklek mättes och kroppslängden användes som storleksreferens. Statistisk analys gjordes av kvoten exokutikulatjocklek/kroppslängd och ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika grupperna. Denna studie visar att ingen ”trade off” finns mellan exokutikulans tjocklek och tillväxt hos G. pulex, varken i de två systemen, eller p.g.a. säsongsvariation, höst och vinter. Detta kan bero på Amfipoders möjligheter att återanvända kalcium för uppbyggnad av en ny exokutikula samt eventuell god tillgång på resurser. Dessutom ger en höjd metabolism vid ökad temperatur ökade möjligheter till en snabb generering av en ny exokutikula. Vidare studier bör göras i både naturliga och artificiella miljöer för att vidare undersöka en eventuell ”trade off” mellan tillväxt och exokutikula.

No description available.

Abstract This study takes up a local issue in the village of Lekhyttan, where Johan Molin is concerned about the freshwater pearl mussels (Margaritifera margaritifera) situation. He is a landowner and wonders what the situation is for the mussels and what he himself possibly can do, to hopefully improve their situation. This paper looks at the different aspects on why the mussels are distributed as they are in the stream and trying to understand why new recruitment is poor in the Lekhyttan Stream. Dividing the area into two zones, east (that has a population of mussels) and west (which has none), makes it easier to analyse which type of habitat they prefer. Why the mussels can be found in one zone and not in the other can be due to several different factors. The factors investigated were: 1) bottom structure, 2) trout (Salmo trutta) - spawning area and mature trout habitat as the trout play an important role in the mussels lifecycle, 3) surrounding vegetation, 4) predation from signal crayfish (Pacifastacus leniusculus) and 5) water quality checked with a pH and iron test – from the inflows of ditches and pipes. There was a significant difference between the two zones in the bottom sediment structure: the west zone had a high percentage of stone, whilst the east zone consisted of finer materials and had far more suitable habitat areas for the trout (both in spawning as well as for larger trout). Tests from the inflowing water in the west zone had water with low and high pH levels, as well as high iron contents. These inflows need to be fixed with a pond and reed filtration bed, as well as a recommendation on cutting back the number of crayfish that can be a potential threat to juvenile mussels. Following these recommendations will hopefully improve the situation locally for the Lekhyttan freshwater pearl mussel and maybe even lead to new recruitment.

Syftet med detta arbete var att studera inflammatoriska effekter i mänskligt helblod och neutrofila granulocyter exponerade och stimulerade av nanopartiklar av gadoliniumoxid. Projektet utreder den toxiska potentialen hos nanopartiklar med olika kemiska och morfologiska egenskaper. I experimenten undersöktes cellresponsen hos blodceller exponerade med ofunktionaliserade och funktionaliserade nanopartiklarna. Effekterna av funktionaliserade och ofunktionaliserade nanopartiklarna på aggregation och syreradikalproduktion i helblod och hos neutrofila granulocyter studerades med hjälp av lumi-aggregometri. Studier har visat att varken ofunktionaliserade eller funktionaliserade nanopartiklarna ger aggregation i blodet. Syreradikalproduktionen ökar däremot. Resultaten av studier i helblod visar att stimulering med spädnings serier av funktionaliserade nanopartiklar ger mindre frisättning av syreradikaler än spädnings serier med ofunktionaliserade nanopartiklar. Detta bekräftas med studier av morfologiska skillnader i neutrofila granulocyter som var stimulerade med olika typer av nanopartiklar. Detta gjordes med hjälp av fluorescensmikroskopi. Resultaten från studierna tyder på att funktionaliserade nanopartiklar är mindre inflammatoriska än ofunktionaliserade nanopartiklar.

Abstract GPS telemetry is a method with good accuracy to determine animal movements in the terrain. It is necessary to determine locations of free-ranging animals in order to understand movement patterns and habitat use, and to understand the consequences of human impacts like highways. This study aims to describe moose movement patterns and to evaluate the effect of highway traffic intensity on moose movements across a highway. Moose in Southwestern Sweden have different movement rates throughout the year. Increased movement rate for females was observed during spring and summer. The breeding season (15 September -15 October) is the most important season for bulls. Our result shows that bulls significantly increase their movement rate during the rut, compared to other times during the fall. Movement rate increased twice compared with female movement rate during this period. No difference was observed during the rutting period for females (15 September- 15 October) compared with no rutting period during fall. During winter time, both sexes retain low movements, mainly caused by energy saving actions. A distinct crepuscular rhythm was exhibited during the summer and fall season, movements were more intense during dawn and dusk hours. No distinct crepuscular rhythm was noticed during winter and spring seasons. The traffic intensity at highway E6 in Southwestern Sweden increases during the morning hours and reaches its maximum during midday. Moose in southwestern Sweden crossed highway E6 more often at night time than day time. Thus highway crossings by moose occurred at times of peak moose movements, and traffic volume had lower importance.

Idag sker det en ständig förändring av landskapet, vilket har lett till en minskning av ängs- och hagmarker. Trenden under 1950 talet bidrog till att många ängs- och hagmarker planterades igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Konsekvenserna av detta är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien undersöktes förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i västra Värmland. Tjugosex lokaler valdes ut för att undersöka om förekomsten av rödlistade fjärilsarter begränsades av deras spridningsmöjligheter. Vissa av dessa lokaler är isolerade och förväntningarna var att antalet rödlistade arter skulle vara relaterade med graden av isolering. Antalet rödlistade arter och antalet totalt var lägst i isolerade områden, vilket tyder på att det kan finnas spridningshinder mellan lokalerna. Studien visade också att antalet fjärilsarter var positivt korrelerad med både områdets areal och diversitet med avseende på växter. / The large-scale changes of the 20th century have reduced a great number of species to small and fragmented residual population, often occurring in habitats that are no longer grazed or mowed. Without targeted efforts, these species will disappear from the landscape in the long run. This study examines the occurrence of butterflies, with special on red list species,in a forest landscape in western Värmland. Twenty-six localities were selected to investigate if the distribution was limited by their ability to disperse. Some localities were isolated and the prediction was that the number of red listed species should be related to the degree of isolation. The number of red listed butterfly species and the total number of species was smaller in isolated areas, indicating that the dispersal of butterflies is reduced. The study also showed that the number of species was positively correlated with the size of areas and with diversity of plants.