As a result of the increased flexibility of today’s jobs higher demands are being put on the individuals to on their own create a distinction between the different spheres of work and leisure. Free working conditions generate both possibilities and stress for the employees. This essay examines and analyses the impacts and consequences of boundless labor. The purpose is to study how HR-Managers perceive boundless work and its effects. The issues this essay is based upon examines HR-Managers demarcation between leisure and work, and also on their experience of how leisure, close relatives and well-being is affected by boundless work. Previous research regarding the subject has shown that the transition between work and leisure is very significant to avoid the boundaries of both work and leisure to collide, something that is very common when you work from home. The evolution of technology has made it possible to be connected and available around the clock, this is also the biggest factor to why work in today’s society is portable. The flexibility creates an unhealthy stress among the employees. This study, which is based on seven interviews with different HR-Managers, shows that the effects of boundless work is individual, but that it is also influenced by the culture of the workplace and their own spatial arrangement. The study also shows that boundless work primarily has a negative effect on the human well-being and that it is often through the stress of high workload this occurs. When it comes to the impact on leisure, it is clear that the family is prioritized before the individuals own private interests. / I och med ökad flexibilitet i dagens arbeten ställs högre krav på individen att på egen handskapa åtskillnad mellan de olika sfärerna arbetsliv och fritid. Fria arbetsvillkor genererar i sin tur både möjligheter och belastningar för medarbetarna. I den här uppsatsen undersöks effekterna av det gränslösa arbetet. Syftet är att studera hur HR-chefer hanterar gränslöst arbete samt hur de upplever att det påverkar det har på det övriga livet. De frågeställningar uppsatsen utgår ifrån undersöker HR-chefers gränsdragning mellan fritid och arbete samt hur de upplever att fritid, nära anhöriga och välmående påverkas av gränslöst arbete. Tidigare forskning om ämnet visar att skiftet mellan sfärerna arbete och fritid är av stor vikt för att undvika flytande gränser, vilket lätt uppkommer i samband med arbete i hemmet. Tekniken, som gör det möjligt att vara uppkopplad och tillgänglig dygnet runt, är den största bidragande faktorn till att arbetet idag är bärbart. Flexibiliteten skapar således en ohälsosam stress hos medarbetare. Denna studie, som baseras på sju kvalitativa intervjuer med HR-chefer, påvisar att det gränslösa arbetets påverkan på det övriga livet är individuellt, men att det influeras av såväl kulturen på arbetsplatsen som egna rumsliga arrangemang. Studien visar också att det gränslösa arbetet till största del påverkar välmåendet negativt och ofta via stress då arbetsbelastningen generellt är hög. När det gäller inverkan på fritiden är det tydligt att egentiden väljs bort före familjen.

The aim of this essay is to examine the legal regulation of the Labour laws regarding the psychosocial work environment for employees, as well as the responsibility that the employer has regarding this. The essay also aims to examine how, in the future, the new regulation from the Swedish Work Authority regarding the organization and social work environment can change the responsibility of the employer. The methodology of the study includes a juridical and a legal sociology method to analyze the material. This, in turn, will answer the research questions. The laws of the work environment act are based on the directive from the EU about the work laws. Besides there are regulations complementing this stating the responsibility of the employers regarding the employees. Throughout the essay, the aim continues to examine what changes the new regulation can make. It also continues to examine how this could change women’s psychological health. The analysis of the essay points out the different ways of how the new relegation can change the laws and secondly, the outcome of the work environment today. The analysis discusses how this can change the responsibility of the employer in regard to the work environment laws. The conclusions are that there is a regulation through the work environment law regarding the psychosocial environment. What there are not are examples of different concrete measures for the Employer to take action, in order for it to improve. There may be changes in the future regarding the psychosocial environment, especially for women. But before the new regulation is made valid, and because there are not any cases of this to date, it is hard to make a solid conclusion.

The labour market today is characterized by flexibility and a demand on the individual of maintaining employability by remaining educated, experienced and by having a positive approach concerning being available after work hours. The aim of the study is to understand the relation between the current conditions of the labour market and its effects on employee mental health.  Throughout the study, several aspects have been investigated: Boundless work, availability after work hours, previous education, the distinction between work life and private life, and the effect of these aspects on mental health. The empirical material has been analyzed with the following theoretical framework: the Theory of Power, the Effort-Reward Imbalance Model and the Control-Demand model, including the later updated version with the third variable; work-related social support. The empirical material is gathered by eight semi- structured interviews.  The results of the study showed distinctions between how the demands of the labour market are perceived and how it affects mental health. Hence, the negative effects on mental health depend on the demands of availability after working hours, which in turn vary depending on previous education, a lack of support from manager and colleagues, and an experienced demand of employability.

The purpose of this study was to get an idea of ​​how the leaders in the real estate industry perceive and manage boundless working conditions. Questions that were answered were how the leaders in the service influence and control the employees' working conditions. Also how the communication strategies are designed to facilitate the work towards common goals, when tasks are not limited to the workplace. The study examine if boundless working conditions is characterized by unspoken expectations. Based on the current view, seven interviews were conducted with leaders from six organizations in the real estate brokerage. The results showed that the industry is controlled by few limits and that leaders use different strategies to maximize performance and wellbeing. It is a commission-based industry in which all work is according to individual performance where results are measured before the time spent at work. By explicit strategies of working and labor leaders are trying to reduce inequalities, and so they try to also reduce the scope of the psychological contract in certain aspects. / Syftet med föreliggande studie var att få en uppfattning om i vilken omfattning fastighetsmäklares arbetsvillkor är gränslösa samt hur mäklarledare uppfattar och hanterar dessa arbetsvillkor. Frågor som besvarats är hur mäklarledare påverkar och kontrollerar de anställdas arbetsförhållanden. Studien undersöker också vilka kommunikationsstrategier som används i arbetet mot gemensamma mål när arbetsuppgifter inte begränsas till arbetsplatsen. Föreliggande studie tar även upp mäklarledares syn på om distansarbete bland fastighetsmäklare präglas av outtalade förväntningar. Utifrån aktuellt syfte har sju intervjuer genomförts med ledare från sex olika fastighetsmäklarorganisationer. Resultaten visade att branschen styrs av få gränser och att ledare använder sig av olika strategier för att maximera resultat och välbefinnande. Dock finns vissa ledarstrategier för att ibland begränsa omfattningen av gränslösheten. Det är en provisionsbaserad bransch i vilken samtliga arbetar efter individuella resultatmål och där resultat värderas högre den tid som läggs på arbetet. Genom uttalade strategier i arbetssätt och arbetsfördelning försöker ledare minska orättvisor, och på så sätt försöker de även minska ramen för de psykologiska kontrakten i vissa avseenden.

Arbetskraven på kvinnor och män är idag högre än tidigare och gränsen mellan arbete och privatliv har mer eller mindre suddats ut, vilket kan påverka hälsan negativt. Tack vare dagens teknik kan anställda vara tillgängliga i en större grad, och arbetet går att utföra på fler ställen än på själva arbetsplatsen. Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med aktiva arbeten hanterar balansen mellan arbete och privatliv, och om de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av arbetet. Aktiva arbeten innebär de arbeten med hög kontroll och höga krav som enligt Karaseks krav/kontrollmodell är de arbeten som sägs vara de "bästa" arbetena, för att prestera högt utan att drabbas av ohälsa. I den här studien har en kvalitativ undersökning genomförts, i form av intervjuer med sju respondenter som går inom de aktiva arbetena. Resultatet visar på att individer hanterar balansen mellan arbete och privatliv olika, och huruvida de drabbas av ohälsa är också väldigt individuellt. Det framkommer även att de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av för hög arbetsbelastning, men att det går att lära sig hantera det, genom att hitta rätt strategier som är passande för sin livssituation. / The workload of women and men are now higher than before and the boundary between work and personal life has more or less been erased, which may have adverse health effects. With today's technology, employees can be accessible to a greater degree, and the work can be performed in more places than the workplace. The purpose of this study is to explore how individuals with active jobs manage the balance between work and private life, and if those with active jobs may suffer ill health because of work. Active work means the jobs with high control and high demands according to Karasek´s demand/control- model, which is said to be the "best" works, to perform high without suffering ill health. In this study, a qualitative study has been made by interviews with seven respondents working in active works. The findings shows that individuals manage the balance between work and private life differently and whether they suffer of ill health is also very individual. It also appears that those with active jobs may suffer ill health due to heavy workload, but it is possible to learn how to handle it, by finding the right strategies that are appropriate for their situation.

The way people work today is shaped by the constant changes in society. The development within informative and communication technology is rapidly evolving, which can be seen as a contributory factor to the way society is shaping. Smartphones and computers lessens the need for physical availability at work, which increases the demands on workers to create an accessibility through their technical devices instead. The changed ways of working can be challenging due to the fact that people, as a result, get bigger influence to arrange their own workday. That leads us to a boundless kind of labor, which comes with both opportunities and risks. This thesis attempts to examine the experience of female managers of two age groups, connected to the boundless conditions that has relevance for their working environment. The purpose of this essay is to look at the female managers own experiences of boundless work conditions and what kind of meaning it has for their wellbeing. In order to provide with knowledge that goes in line with our purpose, theories revolving flexibility, accessibility, the job demand-control model and separation of the two spheres work and leisure have been used in combination with previous research. Previous research within the field has shown that clear boundaries between work and leisure is of importance for one's wellbeing and overall satisfaction with life. The satisfaction can be forsaken when for example working from home. Our conclusions demonstrate that a high workload often results in difficulties within boundary control. The respondents appreciate work flexibility since it enables them to achieve a higher level of concentration. No differences between the age groups were found. / Dagens samhälle präglas av arbetssätt som är under ständig förändring. Utveckling av informations- och kommunikationstekniska medel går framåt med rasande fart vilket bidrar till förändringen. Mobiler och datorer minskar behovet att befinna sig på arbetsplatsen i fysisk bemärkelse, vilket kan kompenseras med att vara nåbar på andra vis både på jobbet och utanför. De förändrade arbetssätten skapar utmaningar för människor där individen har fått ökat inflytande att styra över arbetsdagen. Att ett gränslöst arbete har skapats bär med sig både möjligheter och risker. Den här uppsatsen har författats i ett försök att belysa kvinnliga chefers upplevelse av det gränslösa arbetet som präglar deras arbetsplats samt om detta skiljer sig ur en åldersaspekt. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om chefernas egna upplevelse av gränslöst arbete och vad det har för betydelse för deras välmående. För att kunna bidra med denna kunskap har teorier om tillgänglighet och flexibilitet, krav- och kontrollmodellen och teori om de två sfärerna arbete och fritid använts i kombination med tidigare forskning och empiri. Tidigare forskning inom området tyder på att en tydlig gränsdragning mellan arbete och fritid är av vikt för ett fungerande liv präglat av balans mellan sfärerna, vilket lätt försakas till följd av arbete i hemmet. Uppsatsen har resulterat i slutsatser som pekar på att arbetet följer med hem vid hög arbetsbelastning vilket försvårar gränsdragningen. Cheferna uppskattar flexibiliteten i deras arbete då det ger möjlighet till koncentrerad arbetstid. Vi har inte observerat några skillnader ur en åldersaspekt.

Technological development has made working conditions more digital in today’s society, where the use of wireless aids has removed boundaries creating a more flexible working environment. Individuals now have the ability to decide for themselves about when, where and how ones work should be performed. The purpose of this study is to obtain an insight on how work without boundaries is experienced by individuals. Previous research links work with less boundaries to a more sustainable lifestyle where the individual has the ability to easier separate work from leisure time. This is however highly dependent on work characteristics which determines the possibility of flexible working conditions. This study has by the use of qualitative interviews aimed focus on real estate brokers, an occupation which has work characteristics that are considered to be less determined by boundaries in terms of working hours and income. This study highlights strategies on how real estate brokers can separate work life from private life, or choose to combine the two. Finally, the study has identified a set of characteristics which are important to the individual when it comes to managing work without boundaries. / Samhällets teknologiska utveckling har möjliggjort en ökad gränslöshet i arbetslivet och dagligen används portabla hjälpmedel som bidrar till arbetets flexibilitet. Den enskilda individen får i större utsträckning själv bestämma när, var och hur arbetet ska utföras. I denna studie undersöks hur individer kan uppleva och hantera gränslöshet med syftet att få en djupare förståelse för fenomenet gränslöst arbete. Enligt tidigare forskning är upplevelsen av gränslöst arbete kopplad till möjligheten för en fritid som inte inkluderar arbetet, detta för att möjliggöra återhämtning och för att bibehålla välmående i längden. Beroende på yrkets karaktär är detta dock inte alltid möjligt. Studien har genom kvalitativa intervjuer fokuserat på en grupp fastighetsmäklare vars yrke har en tydlig gränslöshet där allt från arbetstid till inkomst varierar. Studien synliggör även strategier som innefattar att individen antingen kan välja att kombinera arbetslivet med privatlivet eller att se dem som två separata sfärer utan koppling till varandra. Vidare har olika karaktärsdrag identifierats som tycks vara av stor vikt för både hanteringen och upplevelsen av det gränslösa arbetet.

Denna studies syfte är att få en ökad förståelse kring hur egenföretagare drar gränser mellan arbete och privatliv i det moderna samhället. Vidare är att få en ökad förståelse kring gränsdragning och hantering av den samt vilken roll det moderna fenomenet Hoffice har som både arbetsplats och arbetssätt. Dessutom belyses hur den ökade friheten och individualismen i samhället påverkar individ och gränsdragning. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med egenföretagare som är medlemmar i Hoffice, ett av de nya arbetssätten i Sverige idag. Studien visar att gränsdragningen kan delas in i tre delar, vilka är genom tid och rum samt genom mental gränsdragning. Faktorer som styr gränsdragning är exempelvis kunder, barn och ekonomi, något respondenterna behöver förhålla sig till och inte kan styra över. Gemensamt är att de upplever sig ha en frihet kring att forma sitt liv och sin identitet. Studien visar att det inte finns någon klar gränsdragning mellan arbete och privatliv utan de sammanflätas. Som egenföretagare har de många val de behöver göra både kring sitt företagande och privatliv, det har även framkommit att Hoffice har en betydande roll för respondenternas gränsdragning. / This study aims to get an understanding about how the self-employed draws boundaries between work and private life in modern society and how the boundaries is managed. The purpose of the study is to get an understanding of which role the modern phenomenon Hoffice have as both as a workplace and a workmethod. Furthermore the study illustrate how the increasing freedom and individualism in modern society affects the individual and the boundaries. The study is based on five semi-structured interviews with self-employed workers who are members of Hoffice. The study shows that boundaries can be divided into three parts, by time and space as well as mentally. External factors controlling the boundaries are for example children, finances and customers, something the respondents have to relate to and at the same time have no control over. Common is that the respondents feel they have freedom to shape their own life and identity. The study shows that there is no clear limits between work and private life, they blend together. A self-employed have many choices they have to do both for the business and the personal life, it has emerged that they are helped by Hoffice when it comes to boundaries between work and private life.

During the last decade there has been a major change in the labour market where the work has become more limitless and the number of entrepreneurs has increased. This study analyses how self-employed female accountant experience their personal identity and professional identity. Central questions are the individual experience of the personal- and professional identity, the connection between them and which importance self-employment has for the perceived personal identity. Previous research indicates that there are several separate studies about self-employed, accountant and identity but not in a combination with each other, which lays the foundation for the study's relevance. The theoretical starting points are Erving Goffman's stigma theory and the dramaturgical perspective as well as concepts about the boundless work and identity. The study is based on a qualitative research method in which five semi-structured interviews have been conducted. The results indicate that there is a connection between the personal identity and the professional identity. Besides, it emerged that the role of self-employed has importance for the perceived personal identity. / Under det senaste decenniet har stora förändring skett på arbetsmarknaden där arbetet blivit allt mer gränslöst och antalet egenföretagare ökat i omfattning. Studien undersöker hur egenföretagande kvinnliga redovisningskonsulter upplever sin personliga identitet och yrkesidentitet. Centrala frågor är individens upplevelse av sin personliga- och yrkesidentitet, kopplingen dem emellan samt vilken betydelse egenföretagande har för individens upplevda personliga identitet. Den tidigare forskningen tyder på att det finns ett flertal separata studier om egenföretagare, redovisningskonsulter och identitet men inte i kombination med varandra, vilket ger upphov till studiens relevans. De teoretiska utgångspunkterna är Erving Goffmans stigmateori och det dramaturgiska perspektivet samt begreppen gränslöst arbete och identitet. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts. Studiens resultat visar att det finns en koppling mellan den personliga identiteten och yrkesidentiteten hos urvalsgruppen. Ytterligare framkom det att rollen som egenföretagare har en betydelse för individens upplevda personliga identitet.

In 2019, the world was faced with a global pandemic. For many workplaces, this meant acomprehensive transition to teleworking. The flexibility and digitalisation of workingconditions has led to different experiences from an individual perspective. The purpose of thisstudy is to provide an increased understanding of how the transition to distance education andreturn to local education has affected the self-perceived work effort. The intention is thus tocontribute with knowledge whether telework and new work systems can constitute a futureform of work, central to Swedens university.The design of the study is of a qualitative nature where the results are based on interviews fromteachers and students at Örebro University, who have worked or are working remotely. Thetheoretical framework of the study consists of Allvins et al. theory of flexibility and boundlesswork and Giddens (1983) theory of structuration. The results of this study indicate that the selfperceivedopportunity for good work effort differs, but that the working conditions within theflexible work are similar to those of Allvin et al. (2006) describe. The study also shows thatmotivation has decreased as a result of telework, something that can be put in relation toboundless work (Allvin et al., 2006). The result of the informant's work performance issomething that has also become both better and worse. There is thus a shared experience inhow individuals experience distance work as enabling or hindering. Finally, a lesson can belearned; that a moderate degree of flexibility enables individual adaptation in life and this inturn increased motivation and loyalty to the work (Hill et al., 2008:151). This is knowledge ofimportance in the face of the decline of on-site work. / År 2019 ställdes världen inför en global pandemi vilket, för många arbetsplatser, innebar enomfattande omställning till distansarbete. Flexibiliseringen och digitaliseringen avarbetsförhållandena har lett till skilda upplevelser utifrån ett individperspektiv. Studiens syfteär att ge ökad förståelse för hur omställningen till distansundervisning samt återgång tillplatsundervisning påverkat upplevd arbetsinsats. Avsikten är därmed att bidra med kunskapom distansarbete och nya arbetssystem kan utgöra en framtida arbetsform, centralt för Sverigesuniversitet.Studiens utformning är av kvalitativ karaktär där resultatet baseras på intervjuer från lärare ochstudenter på Örebro universitet, som har arbetat eller arbetar på distans. Studiens teoretiskaramverk utgörs av Allvins et al. (2006) teori om flexibilisering och det gränslösa arbetet samtGiddens (1984) struktureringsteori. Denna studies resultat tyder på att den självupplevdaarbetsinsatsen skiljer sig åt men att arbetsförhållandena inom det flexibla arbetet liknar de somAllvin et al. (2006) beskriver. Studien visar även att motivationen minskat till följd avdistansarbetet något som kan ställas i relation till det gränslösa arbetet (jfr. Allvin et al., 2006).Resultatet av informanternas arbetsprestation är något som också blivit både bättre och sämre.Det finns alltså en delad upplevelse i hur individerna upplever distansarbetet sommöjliggörande eller hindrande. Slutligen kan en lärdom dras; att en måttlig grad avflexibilisering möjliggör individuell anpassning i livet och detta i sin tur ökad motivation ochlojalitet inför arbetet (Hill et al., 2008:151). Detta är således kunskap av betydelse införtillbakagången av platsbelagt arbete.