<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och utreda hur tjänsteföretag inom charterbranschen arbetar för att stärka sitt varumärke, samt att utreda hur och vilka associationer som skapas kring varumärket.</p><p>Metod: Försöka implementera en modell för att få en klarare bild över hur charter företag arbertar för att stärka sina varumärken, författarna använder sig olika litteratur käller samt emperiska studier.</p><p>Resultat: Resultaten visar hur viktigt det för företag att hitta nya metoder för att stärka sitt varumärke, samt betydelsen för tjänsteföretag av att hitta sin egen plats i en konkurrenskraftig marknad.</p><p>Avgränsning: Genom att begränsa vår undersökning valde vi att koncentrera oss på endast två charterföretag, detta för att skapa en bättre och djupare inblick på vår frågeställning. De två charterföretagen som vi har valt att undersöka och utgå ifrån är; Apollo och Ving. Anledningen till detta är att de är marknadsledande och har lyckats skapa ett starkt varumärke.</p><p>Nyckelord: Varumärkeskapital, kärnvärde av tjänst, postionering, märkesidentitet, marknadskommunikation, intern märkeslojlitet, associationer.</p> / <p>Purpose: The purpose with this study is to evaluate how leading companies in the “charter branch” create brand equity and associations related to the brand.</p><p>Methodology: To test the anticipated model in the context of how charter companies work to establish a stronger brand, the authors use data collected from different literature sources and empirical findings.</p><p>Findings: The results underline the importance of always finding new methods to establish a strong brand, and the value for service companies have to find their own place on a competitive market.</p><p>Research limitations: We choose to limit our study by choosing two different charter companies, this choice made it able for us to get deeper understanding to our purpose. The two companies that we choose to investigate where: Apollo and Ving. The reason was because these two companies are market leaders and they have managed to create a strong brand.</p>

<p><strong>Subject: </strong>This paper is about Brand Extension and if the process differs when a company extends its brand from a service to a product in comparison to an extension from a product to a product. As an example we have analyzed the mobile phone business and the mobile phone operators who launch their private branded mobile phones</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this paper is to analyze <em>how companies use brand extension from service to product as a part of their brand extension strategy.</em><strong></strong></p><p><strong>Method: </strong>A literature study was done in the brand extension area, but also in the area of brands to have a deeper understanding for the subject. A qualitative study with interviews was combined with a quantitative survey study. On the basis of the theories we could analyze the collected data and fulfill the papers purpose.</p><p><strong> Results: </strong>Important features and differences in services and products were identified and the importance of a strong brand identity before an extension. The consumers showed positive attitudes and reactions towards the companies brand extension strategies through the survey.</p>

Background: The consumers of today have the possibility to choose from a wide range of products and services. Consequently, the ability to differentiate the products is essential for the brand owners. If a brand owner does not manage to differentiate its product, it can be difficult to make the consumers realise the benefits of the product and convince them to buy it. One way to differentiate the product is to create a distinguished brand identity. However, it is not enough to create a strong brand identity, the brand owner must also be capable of communicating the brand identity successfully. There are several ways to communicate a message and one is to use product placement. Purpose: The purpose of the thesis is to create an understanding for product placement’s ability to communicate a brand identity, seen from the brand owners’ point of view. Delimitation: We have chosen to limit our study to only treat product placement in Swedish film. Proceed of the study: We have conducted a qualitative study where the empirical material consists of four personal interviews. Three of the interviewees represented brand owners that have used product placement and one was a product placement agent. The theoretical frame of reference consists of three main theories; marketing communication theory, theories on brand identity and theories on consumer behaviour, where communication theories will be given strongest emphasis. Results: We observed that product placement has possibilities to communicate brand identity, under certain circumstances. The product placement must either be supported by a cross promotion-campaign or expose a product that has distinguished physical characteristics as part of the brand identity.

Authors: Alexander Falck, 86-05-24, Economic program Rasmus Bergqvist, 84-11-08, Marketing program Course: International Marketing Strategy, 4FE02E (AF) and 4FE00E (RB) Tutor: Anders PehrssonExaminer: Anders PehrssonTitle: Is There More to Merchandise Than Making Money? A comparative study of Scandinavian football clubs describing how they build Brand Equity through merchandise. Background and problem discussion: Merchandise is one part of the product that a football club offers. Kapferer‟s (2008) Brand Identity Prism should be useful to map the relationship between product and Brand Equity. Merchandise attractiveness can affect consumers‟ perception regarding the product quality of the whole club. As little have been written regarding how Scandinavian football clubs use their products to build their Brand Equity we saw a relevance of further searching in to this subject. Research question: How do Scandinavian football clubs use merchandise to build the club Brand Equity? Purpose: The purpose is to identify what differences and similarities Scandinavian football clubs have in their development of fan merchandise and presenting successful methods to build Brand Equity, in terms of the percental contribution to the club‟s total turnover and the merchandise turnover contribution from each attending supporter. Methodology: To study the subject thoroughly the study used in this thesis is qualitative. We have chosen to conduct a multiple case study with semi-structured interviews and content analysis of the physical artefacts, merchandise. Five Scandinavian football clubs took part in this research. Findings: The Brand Equity component that the clubs are trying to affect the most through merchandise is brand association. Perceived quality and brand awareness are secondary focuses for the clubs to affect while brand loyalty couldn‟t be seen in this thesis. Keywords: Brand, Brand Association, Brand Awareness, Brand Equity, Brand Identity Prism, Culture, Merchandise, Perceived Quality, Personality, Physique, Relationship

Syftet med studien var att beskriva överensstämmelsen mellan elevernas uppfattning och Carlforsska gymnasiets menade budskap med ”The Carlforsska experience”. Eleverna i detta fall var elever som gick i årskurs åtta på Skiljeboskolan i Västerås. För att beskriva överensstämmelsen gjordes en fallstudie där empiri insamlades genom intervjuer, där det togs reda på om vilka skillnader och likheter som fanns mellan elevernas uppfattning och den varumärkesidentitet som Carlforsska gymnasiet ville förmedla med ”The Carlforsska experience”. Studien visade att reklamfilmen ”The Carlforsska experience” på många punkter uppfattades av mottagarna på det vis som Carlforsska gymnasiet ämnade. Studien är avsedd för uppdragsgivaren Carlforsska gymnasiet i Västerås, men även för reklambyrån NPP som fick uppdraget att skapa reklamfilmen ”The Carlforsska experience”. Studien är också menad för Mälardalens högskola samt de som har intresse för ämnet marknadsföring.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på mer om Gefle IF fotbollsförenings värden och undersöka hur dessa på ett bättre sätt skulle kunna användas i organisationen för att stärka varumärket.  Vi har valt att göra en fallstudie i tre steg. Vi började arbetet med att gå på ett föredrag som hölls av Gefle IF:s tränare och sportchef, Pelle Ohlsson. Detta gjorde vi för att komma in i ämnet och skapa oss en bild av problemet för Gefle IF. Nästa steg var att genomföra fem intervjuer med anställda inom föreningen. Intervjuerna var ett sätt att få en djupare förståelse för verksamheten och deras arbete med varumärket. Vårt sista steg var att göra ett besök på en av Gefle IF:s hemmamatcher. På så vis fick vi själva uppleva produkten, och ta del av den upplevda verkligheten som respondenterna uppgett.  Vårt resultat visar på att Gefle IF:s kärnvärden inte är tillräckligt uttalade internt inom organisationen, för att vi ska kunna få ett ordentligt svar på vilka de är. Hur dessa på ett bättre sätt skulle kunna användas blir därför svårare att svara på, dock kan vi komma fram till slutsatsen att dessa måste tas fram och kommuniceras inom organisationen, för att kunna användas överhuvudtaget. Våra teorier har visat på att all marknadskommunikation ska stämma överens med kärnvärdena för att ge en konsekvent bild av varumärket. Utan kärnvärden faller därför marknadskommunikationen. Det har vi fått flera bevis på i vår undersökning eftersom Gefle IF inte når ut med att de finns och verkar som det enda allsvenska laget norr om Stockholm.  För att göra den strategiska varumärkesplattformen komplett vill vi ge som förslag till fortsatt forskning att göra en undersökning som fokuserar mer på den externa delen. Det vill säga en undersökning som tar reda på om konsumentens bild av vad varumärket står för stämmer överens med den bild Gefle IF vill att de ska stå för. Detta är av stor vikt för Gefle IF för att kunna bygga ihop den interna och externa delen för att få ut högsta möjliga varumärkeskapital. Andra förslag till fortsatt forskning kan vara att se över hur andra allsvenska lag arbetar med detta, och göra en jämförelse. Ett exempel kan vara att ta reda på vad det är som AIK gör som Gefle IF inte gör. Eller se över hur något annat lag i allmänhet jobbar med sitt varumärke internt, exempelvis Brynäs hockey. Vårt bidrag är ett arbete för att påvisa vad som kan stärka just Gefle IF:s varumärke genom att ta reda på deras värden, och hur dessa kan stärkas för att locka fler intressenter till klubben. Vi tror att varumärket Gefle IF kan öka sitt kommersiella värde genom den extra försäljningen av produkter och tjänster som genereras på grund utav arbetet med att stärka varumärket enligt vår valda modell. Genom att utveckla områdena i modellen kommer Gefle IF att kunna skapa större varumärkeskännedom, igenkännande samt löften om kvalitet som kunderna kommer att associera till varumärket. / The purpose of the thesis is to find out more about Gefle IF football club’s values and see how these can be used in a better way within the organization to strengthen the brand.  We have chosen to do a case study in three steps. We started the study by attending a discourse by Gefle IF’s coach and sports director, Pelle Ohlsson. We did this to get more acquainted with the matter and to get a better understanding of the challenges that Gefle IF faces. The next step was to perform five interviews with employees of the organization. The interviews were a way of getting a deeper insight of the organization and their work with the brand. Our last step was to visit one of Gefle IF’s home matches. In that way we got to experience the product and got in on the perceived reality that the respondents had indicated.  Our findings show that the core values are not sufficiently pronounced internally within the organization, for us to get a proper response to what they are. How these could be used in a better way is therefore difficult to answer, however, we have come to the conclusion that these must be developed and communicated within the organization, to be able to use at all. Our theories have shown that all marketing communications must be consistent with the core values to provide a consistent picture of the brand. This means that without core values, the marketing communication fails. Our study has shown us proof of this, when Gefle IF has a problem of communicating to the market that they exist and that they are the only team north of Stockholm in the Premier Division.  In order to make the strategic brand platform complete, we want to give suggestions for further research to conduct a study that focuses more on the external part. That is, a study to determine if the consumer's image of what the brand stands for is consistent with the picture that Gefle IF wants them to stand for. This is of great importance to Gefle IF in order to build up the internal and external part to get the maximum brand equity. Other proposals for future research would be to review how other premier league teams are working on this, and do a comparison. An example would be to find out what it is that AIK does, that Gefle IF does not. Or have a look at how any other team in general is working with their brand internally, for an example Brynäs.  Our contribution is an effort to demonstrate what can strengthen Gefle IF’s brand, by studying their values, and how these can be strengthened to acquire more stakeholders to the club. We believe that the brand Gefle IF can increase its commercial value through the additional sale of products and services that is generated by efforts to strengthen the brand, according to our chosen theoretical model. By developing the areas of the model, Gefle IF will be able to create greater brand awareness, recognition and promises of quality that customers will associate with the brand.

Dagens företag lever i en alltmer komplicerad och komplex omvärld där bilden av dem skapas genom ständig samverkan mellan vad de egentligen gör och hur det förklaras vilket i sin tur skapar bilden av företaget. I Jönköpingsregionen finns det ett flertal kommunikations-, PR- och reklambyråer, definitionerna är många, men i stort erbjuder de liknande tjänster. För att kunna differentiera sig gentemot konkurrenter har positionering blivit ett allt viktigare ledningsinstrument, konsumentens bild av företaget är den avgörande faktorn mellan misslyckande och framgång och i sin tur överlevnad. Utvecklingen har medfört att nyckeln till framgång ligger i företagets förmåga att värdera och kommunicera sin interna och externa identitet i relation till sin önskade profil och inte som tidigare genom kvalité eller produktöverlägsenhet. Konsumenternas uppfattning och känsla för företaget blir den avgörande faktorn vid valet av samarbetspartner, ett finansiellt värde kan i sin tur tillskrivas varumärkesidentiteten när den bidrar till att skapa en positiv och fördelaktig bild av företagets tjänster och produkter. Dokumentationen består av en studie som redovisar hur kommunikationsbyråer i Jönköpingsregionen strategiskt arbetar med sina varumärken och hur det i sin tur uppfattas och tolkas av kunderna. Syftet är i korthet att redovisa vilka budskap som företagen vill representera och i sin tur förmedla till sina kunder för att sedan jämföra profilen med den uppfattade imagen från kunderna. Resultatet visar att ett strategisk uppbyggt varumärke inte behöver vara synonymt med framgång. I vår undersökning visade det sig att profil och image inte nödvändigtvis behöver stämma överens för att skapa ett starkt och konkurrenskraftigt varumärke. Vidare visar undersökningen att byråernas kärnvärden är av en så pass generell art att de inte kan särskilja byråerna ur ett konkurrensperspektiv. Undersökningen visar även att kunderna skapar relationer med personerna inom byrån och inte med byrån i sig, därigenom blir byrån som varumärke sårbart då deras konkurrensfördel bara ligger i deras potentialitet att anställa kompetent personal. / To live as you learn - a study about positioning of communication firms in the region of Jönköping Companies of today live in a more intricate and complex world then ever before, where the cooperate identity is created from a combination of what they in reality carry out and how this in turn is explained. In the region of Jönköping there is a wide collection of different PR, advertising and communication firms, all with different designations, but with similar services. To be able to differentiate themselves towards their competitors, positioning has become a crucial instrument, and the perceived image of the company has turn out to be one of the most vital factors of survival that determines whether the companies are successful or not. Through this the key to success today lies within the company’s ability to value and communicate their inner and external identity in relation to their sought profile and not through for example quality or technical superiority, the consumers emotions and over all awareness has become the most important differential feature when choosing and creating relations. The financial value can in turn only be ascribed to the brands identity when it contributes in creating a positive and advantageous image of the companies’ products and services. Our study consists of a presentation of the strategic brand management of a selected number of communication firms in the region of Jönköping, and how this in turn is perceived and interpreted by their clients. Our objective is in short to present what main messages the firms wants to communicate and how these in turn are perceived by their clients, after which a comparison is made between the conveyed profile and the perceived image. Our results show that a strategically managed brand isn’t synonymous whit success. Our study also implies that profile and image not necessarily need to coherer to create a strong and competitive brand. The study also shows that in our case the core values of the firms are of such a general nature that they can’t distinguish the bureaus from a competitive perspective. To summarize our result show that clients create relations with the employees within the firms and not with the firms themselves, this leaves the firm as a brand, vulnerable when their competitive advantages only lies within the firm’s potential to attract qualified employees.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och utreda hur tjänsteföretag inom charterbranschen arbetar för att stärka sitt varumärke, samt att utreda hur och vilka associationer som skapas kring varumärket. Metod: Försöka implementera en modell för att få en klarare bild över hur charter företag arbertar för att stärka sina varumärken, författarna använder sig olika litteratur käller samt emperiska studier. Resultat: Resultaten visar hur viktigt det för företag att hitta nya metoder för att stärka sitt varumärke, samt betydelsen för tjänsteföretag av att hitta sin egen plats i en konkurrenskraftig marknad. Avgränsning: Genom att begränsa vår undersökning valde vi att koncentrera oss på endast två charterföretag, detta för att skapa en bättre och djupare inblick på vår frågeställning. De två charterföretagen som vi har valt att undersöka och utgå ifrån är; Apollo och Ving. Anledningen till detta är att de är marknadsledande och har lyckats skapa ett starkt varumärke. Nyckelord: Varumärkeskapital, kärnvärde av tjänst, postionering, märkesidentitet, marknadskommunikation, intern märkeslojlitet, associationer. / Purpose: The purpose with this study is to evaluate how leading companies in the “charter branch” create brand equity and associations related to the brand. Methodology: To test the anticipated model in the context of how charter companies work to establish a stronger brand, the authors use data collected from different literature sources and empirical findings. Findings: The results underline the importance of always finding new methods to establish a strong brand, and the value for service companies have to find their own place on a competitive market. Research limitations: We choose to limit our study by choosing two different charter companies, this choice made it able for us to get deeper understanding to our purpose. The two companies that we choose to investigate where: Apollo and Ving. The reason was because these two companies are market leaders and they have managed to create a strong brand.

Purpose The purpose of the thesis is to analyze the current challenges facedby Husqvarna Motorcycles in their brand building process, and todescribe ways in which applying the brand equity principles will enablean increase of the value of their brand. Background In the complex world of organizations and companies where thecompetitive position plays an important role in successful achievementsof the company, managers seek after building a sustainablecompetitive advantage. Building brand equity is an important focusfor a large company' improvement, since it raises interest of existingand new customers. The process of building brand equity takestime but through this process a company will have a stronger marketposition which creates brand value. Method In order to answer the purpose, the qualitative method with implementation of semi-structured interviews for collecting data wasused. The data was interpreted and then structured and analyzedusing theoretical framework. Conclusions During the research performed it was found out that the managersare facing several challenges in respect to building brand equity.Therefore, five components of building brand equity were implementedto draw the conclusions of how the managers could strengthentheir brand.

In recent years, the successful expansions of Swedish fashion companies have mainly relied on their ability to turn fashion into brands. However, when companies grow it seems to be difficult to maintain the original brand identity as well as to establish a unique brand image in the minds of the consumers. With regard to this matter the purpose of our thesis was to investigate the brand image of Acne Jeans. Our ambition was to examine to what extent the brand image coincided with the brand identity and if brand associations differed between different consumer segments. In order to fulfil our purpose, we have conducted a questionnaire study of a sample of 130 students at Stockholm University. The findings of our study show that the brand image of Acne Jeans did not coincide with the brand identity regarding the aspects of individuality and innovativeness. We further concluded that there were several differences between the associations of those in possession of Acne apparel and those who did not own any Acne items. Finally, the associations of early adopters were investigated. The result indicated that the brand associations in this group did not deviate from the general opinion of the total sample.