Yes / In the field of business-to-business marketing, corporate ethical identity and corporate brand identity are crucial subjects for discussion. Business organizations function under social norms, and to establish an ethical identity, they must show corporate ethical responsibility, embrace ethical standards, and maintain open communication with suppliers. While an organization's reputation is impacted by the absence of an ethical identity, its financial success is unaffected. Extant literature has not thrown a spotlight on social and environmental performance which indicates that less focus has been given by academics than by practitioners. To fill the lacuna in the existing literature, this study examines the relationships between corporate ethical identity, corporate brand identity, social and environmental performance. The study uses a deductive research approach and develops hypotheses which are further tested using variance based structural equation modeling. The study offers a distinctive contribution to ethics theory and stakeholder theory by showing that developing an ethical identity requires more than just adhering to moral guidelines and upholding open communication. Companies must show that they are ethically responsible towards society. The study provides evidence of the influence corporate brand identity has on environmental and social performance. The findings can be useful in developing business-to-business marketing strategies.

Background: Social media platforms, particularly through user-generated content (UGC), have been recognized as impactful channels to build communities and spread messages through content sharing. TikTok differentiates itself from other platforms by their short video format and personalized algorithm, making it an effective channel for brand-related strategic marketing activities, aimed at understanding customers engagement and brand message. Purpose: That said, this study aims to help brands effectively communicate their brand image and leverage on TikTok using UGC, by understanding what attributes of TikTok-based UGC that influences brand image. Method: To serve the purpose of this study, the research employs a quantitative approach, utilizing a survey instrument distributed to a sample of TikTok users aged 18-35. The data collected was analyzed using descriptive statistics and Pearson correlation analysis to determine the relationship between various TikTok-based UGC attributes and their influence on brand image. Conclusion: Empirical analysis reveals that attributes such as personalized content on TikTok, consumers engagement with UGC on TikTok, and positive UGC reviews were found to have a direct correlation to consumer perceptions of brand image. This underscores the potential benefits for brands that strategically incorporate these attributes into their marketing strategies through UGC on TikTok to effectively control their brand image.

The study aims to understand how consumers perceive and react to changes in logo and packaging design due to a rebranding of visual brand identity. The research also investigates how these reactions shape consumers attitudes toward the brand. The study seeks to provide insights into how visual brand identity, specifically logo and packaging design, influence consumer behavior and brand attitude.  A deductive approach and qualitative empirical study are used to explore consumers reactions to changes in visual brand identity. Data were collected through three focus groups consisting of consumers from southern Sweden and was analyzed thematically. Previous research emphasized brand recognition, consistency, the factors behind a rebranding, and consumer attitudes. Furthermore, the empirical findings underscored the importance of a clear and well-communicated purpose for consumers reception of the visual rebranding. The results indicate that consumers attitudes toward a brand after a rebranding are influenced by their perception of the purpose and process behind the change, as well as the recognition and aesthetics of the product. This can result in either a positive or negative change in consumer brand attitude.

Introduction: Museums have always struggled with the economic aspects of their operations and Swedish museums today are no exception. Today the market economy has a considerable impact on these non-profit institutions and many museums feel the need to apply marketing strategies to their operations to stay viable. This is a contested subject since marketing strategies traditionally are focused on making profit, which has long been considered incompatible with the museums traditional, non-profit approach to their mission of spreading knowledge. My interest in this field lies in answering the question of how Swedish museums handle this issue. Aim: The purpose of this master thesis is to investigate how Swedish museums use marketing and brand identity in their organizations. The research questions aim not only to establish how they go about these challenges but also to shed light on the attitudes towards the marketing perspective and its implementation in museum organizations. I have studied both art museums and regional museums to establish if there are any differences in their approach to this subject. Method: In my research I have conducted interviews with informants at two art museums and two regional museums in Sweden. The interviews have been combined with observations of the chosen museums. Results: The results show that marketing and branding methods are established concepts in Swedish museums today. Limited economic resources and conflicting attitudes and opinions are nevertheless part of the daily challenges when it comes to applying marketing strategies in practice. Branding has been found to be a more controversial subject and the informants have had difficulties describing the museum in terms of brand identity and equity. Certain differences have been detected between the different types of museums, where regional museums struggle with the scope of their operations which is much wider than that of the art museums. Overall, this study has found that there are specific types of challenges and opportunities depending on the type of museum to be marketed, more so than the number of visitors which has shown to be of less importance. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Skapandet av en destinations image och varumärke är idag en effektiv positioneringsstrategi. Destinationer lägger fokus på att skapa en attraktiv destination och därmed leverera ett värde till besökaren. Det finns däremot färre empiriska studier om hur samarbetet på en destinationer och hur ett multi-aktörsperspektiv spelar in i att skapa en attraktiv destination och därmed ett starkt varumärke. Det leder studien in på dess forskningsfråga: Hur samarbeten på en destination kan främja destinationsvarumärket? som också kommer besvaras med underfrågor: Hur Destination Management Organisations och aktörer skapar en dynamik och samverkan för att de ska samarbeta gentemot destinationens brand identity? och Hur aktörer förhåller sig till att arbeta gentemot destinationers gemensamma mål samtidigt som de beaktar egna intressen? Syftet med studien är att undersöka hur aktörer i Kalmar samverkar för att skapa en attraktiv destination och stärka dess varumärke, samt att skapa en större förståelse för hur samarbetet fungerar för att stärka varumärket. För att besvara studiens forskningsfråga har en kvalitativ metod använts med en deduktiv ansats. Studien bygger på intervjuer med sju respondenter från områden som anses relevanta för att besvara forskningsfrågan och uppnå syftet. En tematisk analys har genomförts för att se mönster i respondenternas svar. Dessa har sedan tolkats tillsammans med teorier som leder fram till vissa slutsatser. Slutsatser som kunnat dras i studien är att samarbetet på en destination kräver en organisation, möjligen en Destination Management Organisation, som kan samordna aktörerna och främja destinationsvarumärket. Studien har även visat på aktörernas egna vinning och att de fortfarande kan ta egna intressen i beaktning och ändå arbeta för destinationens mål och enhetliga varumärke. / The creation of a destination image and brand is an effective positioning strategy. Destinations focuses on creating an attractive destination and thereby delivering a value to the visitor. There are, fewer empirical studies on how the collaboration on a destination and how a multi-actor perspective plays into creating an attractive destination and thus a strong brand. This leads the thesis into its research question: How collaboration at a destination can promote the destination brand? Which will also be answered with these questions: How does Destination Management Organizations and actors create a dynamic collaboration in order for them to cooperate towards the destination brand identity? and: How actors relate to working towards destinations´ common goals while considering their own interests? The purpose of the thesis is to investigate how actors in Kalmar work together to create an attractive destination and strengthen its brand, and to create an increased understanding of how the collaboration works to strengthen the brand.

Purpose: The purpose of this paper to analyze whether there is any connection between the brand identity of four Swedish fashion companies and their lack of a comprehensive size range for women.  Both primary and secondary data has been the basis of this paper. A theoretical framework using brand identity and STP models was created with the help of secondary data.  Limitations: The choice to investigate four case companies limits the ability to generalize the results. In order to reach a comprehensive industry understanding, additional case companies would be needed.   Method: The study is based on deductive approach with qualitative research. In the deductive approach, the researcher uses existing theoretical models within brand identity and the STP process to help analyze the empirical data and draw conclusions.   Results: The results show that the cost of producing a narrower range of clothing is the main reason why the companies do not offer larger clothing sizes for women. The second factor, according to three of the four companies, is that it is technically difficulty to simply increase the size of clothing, and would require specialist knowledge to adapt the designs. Two of the four companies see some connection between brand identity and the lack of a comprehensive size range, but view this not as a decisive factor but rather, an influencing factor. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån fyra svenska modebolags perspektiv analysera om det finns något samband mellan deras varumärkesidentitet och dess avsaknad av heltäckande storleksutbud för kvinnor. Både primär och sekundär data har legat till grund för denna studie. Med hjälp av sekundära data har den teoretiska referensramen, som använder varumärkesidentitet och STP-modellen, skapats.   Avgränsning: Valet att undersöka fyra fallföretag utgör ingen generaliserbarhet. För det behövs undersökning av ytterligare flera fallföretag genomföras. På så sätt kan en generell branschförståelse fås.   Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsmetod. I den deduktiva ansatsen kommer forskaren använda sig av befintliga teoretiska modeller inom varumärkesidentitet och STP processen som hjälp för att analysera data i empirin och dra slutsatser.   Resultat: För de undersökta bolagen visar resultatet att kostnaden för produktion av mindre klädvolymer är den främsta anledningen till det avvägande man gjort om att inte erbjuda större klädstorlekar till kvinnor. Den andra faktorn är enligt tre av fyra bolag att man ser en svårighet designtekniskt att bara öka upp storleken vilket gör att det krävs specialistkunskap för att hantera större kläddesign. Sen ser två av fyra bolag ett visst samband mellan varumärkesidentiteten och det bristande heltäckande storleksutbudet, inte som en avgörande faktor men som en påverkande faktor.

Efter att ha uppmärksammat ett ökat engagemang i flyktingkrisen från företag under 2015 började vi intressera oss för vad som är bakomliggande de välgörande handlingar som företag gör. Samhället har ett högre tryck på företag att engagera sig i samhällsfrågor och CSR är ett verktyg som de senaste åren har ökat, vi ville undersöka hur företag arbetar med CSR-frågor i förhållande till samhällsopinioner. Vi reflekterade också över en rådande problematik för företag att kommunicera sitt CSR-arbete på ett trovärdigt sätt. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur organisationer arbetar med CSR i förhållande till opinioner. Vi har även undersökt kommunikation av CSR och på vilket sätt det förstärker varumärkesidentiteten. Studien har visat på att organisationer arbetar med att driva opinioner utifrån deras egen verksamhet, men att den allmänna opinionen och framförallt media har större påverkan på organisationerna. Undersökningen har också visat på att det är viktigt att CSR är integrerat i hela verksamheten och inte enbart ett kommunikationsverktyg eller ett sidoprojekt. Detta kräver att kommunikationen om arbetet först sker internt och att det är viktigt att organisationerna är transparenta i sin kommunikation. CSR har kommit att bli en hygienfaktor i samhället för både interna som externa intressenter.

Previous research and numerous examples of successful companies indicate that the office environment has a relationship to the brand identity. Despite the hints saying that these areas are linked to each other, theories about the connection seems insufficient. The aim of this study where therefore to identify possible connections between the office environment and brand identity from the employees' perspective. To investigate this, a survey was designed, which was based on three hypotheses, which were as follows: Perceived interior is positively related to perceived values, perceived communicative office environment is positively related to company culture, Perceived ergonomics are positively related to the perceived purpose. All of the hypotheses highlighted employees' perception of the office environment and brand identity. To further separate the concepts into measurable variables, an operationalization were conducted. These variables were then analyzed together, to see whether there was a relationship between office environments as the independent variable and brand identity as the dependent variable. The results showed that all hypotheses had a statistical significance and could therefore be accepted. Through the analysis there were control variables which got applied, where were as follows; age, gender, period of employment and lastly, hours per week which also showed a statistical significance. / Tidigare forskning och ett flertal exempel på framgångsrika företag indikerar på att kontorsmiljö har en relation till varumärkesidentitet. Trots en antydan på att områdena har en koppling till varandra är teorier om dess samband bristfällig. Denna forskningsstudie syftade därför till att kartlägga eventuella samband mellan kontorsmiljö och varumärkesidentitet ur anställdas perspektiv. För att undersöka detta utformades en enkätundersökning som utgick från tre hypoteser, vilket var följande: Upplevd interiör är positivt relaterad till upplevda värden, Upplevd kommunikativ kontorsmiljö är positivt relaterad till företagskultur, Upplevd ergonomi är positivt relaterad till upplevd syfte. Samtliga hypoteser belyste anställdas upplevelse av kontorsmiljön samt varumärkesidentiteten. Genom en operationalisering bröts begreppen ned till mätbara variabler. Fortsättningsvis ställdes dessa variabler mot varandra för att kunna urskilja samband, med kontorsmiljö som oberoende variabel och varumärkesidentitet som beroende variabel. Resultaten visade att samtliga hypoteser hade en statistisk signifikans och kunde därmed accepteras. Vid analysen tillämpades även kontrollvariablerna; ålder, kön anställningsperiod och timmar per vecka varav den sistnämnda även påvisade statistisk signifikans.

Att folk inte förstår vad man säger beror på flera olika anledningar. En självklar orsak till att detta är till exempel givetvis om man inte talar samma språk. Men även om man skulle begripa varandra i en konversation betyder inte det att sändarens budskap tolkas på önskat sätt av mottagaren. Kommunikationen är avgörande för att en förståelse mellan två parter ska kunna skapas. Stuart Hall (1973) problematiserar kommunikationsprocessen och kedjan från det att meddelandet produceras till dess distribution och slutliga konsumtion. Kommunikationen mellan kodare och avkodare är aldrig given i sin överenskommelse. Att man talar samma språk betyder följaktligen inte att man förstår varandra fullt ut. Det finns många andra faktorer som påverkar hur meddelandet avkodas av mottagaren. Vi har valt att undersöka hur två hockeyklubbar kommunicerar med sina supportrar. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan de två varumärkena. I respektive varumärkes identitet och image söks likheter och olikheter. Den eventuella varumärkeskongruensen studeras ur ett kommunikativt perspektiv.   Intentionen är att ta reda på hur kommunikativa processer kan påverka varumärkens identitet och image och relationen mellan dem. Det teoretiska ramverk som använts består av marknadskommunikation, encoding och decoding och varumärkesteori. Under varumärkesteorin följer kompletteringar om sport och varumärken, varumärkesidentitet och varumärkesimage. Studien baseras på en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av gruppintervjuer som utförts för att fastställa varumärkenas identiteter medan den kvantitativa metoden utgörs av enkäter som identifierar varumärkenas image. En av de slutsatser som presenteras i studien är att det både finns kongruens och skillnader angående överensstämmelsen mellan varumärkesidentitet- och image. Sammanfattningsvis går det att konstatera att resurser utgör den stora skillnaden klubbarna mellan i förutsättningen för att mottagarna ska kunna tillgodoses på ett bra sätt. / The reason people don’t understand what others are saying can depend on a lot of things. One obvious reason would be that two individuals don’t speak the same language. Even if the two individuals would understand the words in a conversation, it’s not certain that the meaning of the message reaches the receiver the intended way. The communication settles the agreement for understanding between two parts. Stuart Hall (1973) problematizes the communication process and the chain from when the message is created and coded with meaning, through its distribution until its consumption. The communication between an encoder and a decoder are not ever certain. To not speak the same language is the same as not understanding each other. There are many other factors that influence how the receiver decodes a message.   This thesis aims to identify the brand congruence related to two Swedish ice hockey brands. The intention is to examine how communicative processes can influence the differences between how the brand identity and brand image are interpreted. The theory frame used in the thesis concludes of the following theories; Marketing Communication, Encoding and Decoding and Brand Theory. The Brand Theory is specified within the areas of Sports and Brands, Brand Identity and Brand Image.  The thesis includes both a qualitative and a quantitative method. The qualitative interviews are used to establish the brand identities while the quantitative questionnaire study aims to define the brand images. One of the major conclusions is that there are both congruence and differences in the comparison within both of the brands. Another conclusion is that the differences in how substantial the congruence is relates to resources and the brands background.

<p>In recent years, the successful expansions of Swedish fashion companies have mainly relied on their ability to turn fashion into brands. However, when companies grow it seems to be difficult to maintain the original brand identity as well as to establish a unique brand image in the minds of the consumers. With regard to this matter the purpose of our thesis was to investigate the brand image of Acne Jeans. Our ambition was to examine to what extent the brand image coincided with the brand identity and if brand associations differed between different consumer segments. In order to fulfil our purpose, we have conducted a questionnaire study of a sample of 130 students at Stockholm University. The findings of our study show that the brand image of Acne Jeans did not coincide with the brand identity regarding the aspects of individuality and innovativeness. We further concluded that there were several differences between the associations of those in possession of Acne apparel and those who did not own any Acne items. Finally, the associations of early adopters were investigated. The result indicated that the brand associations in this group did not deviate from the general opinion of the total sample.</p>