Jordi Urbea es vicepresidente de Ogilvy España y CEO de Ogilvy Barcelona, multinacional del marketing, la comunicación y la publicidad con 131 oficinas en 83 países. Con más de 30 años de experiencia como directivo de empresas, Jordi es uno de los profesionales pioneros de internet en España. Responsable de la transformación digital de Ogilvy en Barcelona e impulsor de Ogilvy Mobile y Ogilvy Upcelerator, la primera aceleradora de start-ups del grupo Ogilvy en el mundo. / Jordi se conectó desde España y, a modo de conversatorio, dialogó acerca de temas relevantes como los retos que tienen las marcas en tiempos de Covid-19 y cómo esto afecta al nuevo consumidor. Asimismo, compartió posibles soluciones para el momento en el que las marcas retomen operaciones y resolvió consultas de los asistentes.

The aim of thesis is to find an impact of employer branding on Slovak construction companies economic results, review perception of employer brands and subse-quently make suggestion that would lead to more attractive employer brand of STRABAG Pozemné a inžinierske staviteľtvo, s. r. o. that could improve their business strategy. The first section discusses theoretical basis of employer branding. Next section refers to empirical research, which is realized by analysis of employer brand of addressed company. This is afterwards compared with competitors. Also, there has been made a correlation analysis between EBS and performance index of construction companies, and a questionnaire among Slovak students with construction field of study, which aim is to identify important attributes of employer brand. In the last part with discussion and recommendation suggestions are discussed goals achieved by results of synthesis of particle aims and introduced a summary of recommendations.

En helt ny generation är på väg att göra intåg på arbetsmarknaden, och inte vilken generation som helst - utan generation Z. Generation Z är den yngsta och största generationen på arbetsmarknaden just nu och kommer därav prägla arbetsmarknaden i många år framöver. Frågan vi ställer oss är om och i så fall hur arbetsgivare bör bygga upp sitt arbetsgivarvarumärke, eller sitt så kallade employer brand för att matcha de krav och förväntningar generation Z har på sitt arbetsliv. Tidigare forskning visar att generation Z skiljer sig från äldre generationer när det kommer till värderingar och uppfattningar om livet. Dessa förändrade värderingar och uppfattningar om livet kommer med största sannolikhet även sätta företag och organisationer på prov. Därför finner vi det intressant att undersöka vilka krav och förväntningar generation Z har på arbetsgivare jämfört med tidigare generationer, detta för att sedan kunna klargöra hur arbetsgivare bäst bör utforma sitt employer branding för att leda, engagera och attrahera generation Z. Studiens resultat visar att arbetsgivare har en utmaning framför sig att attrahera generation Z eftersom de både ställer större krav och har högre förväntningar på arbetsgivare än tidigare generationer. De största skillnaderna ser man från babyboomers och generation X. Generation Y har fler likheter med generation Z än övriga generationer. De största skillnaderna mellan generationerna är främst hur man ser på arbetet och vad ett arbete ska generera när det gäller synen på utvecklingsmöjligheter, lön, förmåner och work life balance. Även synen på ledarskap ser olika ut då stor vikt läggs i att företag och organisationer tar sitt samhällsansvar. I och med samhällets utveckling har nya fenomen som tillgänglighet och sättet man söker arbeten på förändrats. Allt detta påverkar företag och organisationers attraktivitet på arbetsmarknaden vilket innebär att det är viktigare än någonsin att arbetsgivare ser över sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera generation Z. I studiens teoretiska referensram behandlas generationsbegreppet, tidigare generationers syn på arbete samt en presentation om den existerande forskningen som finns om generation Z. I kapitlet behandlas även begreppet employer branding. Därefter presenteras vilken typ av metod som har använts för att kunna besvara frågeställningarna. I studiens resultat och analys redovisas slutligen resultatet av studien. Det vill säga generation Zs krav och förväntningar på sin framtida arbetsgivare samt vilka skillnader det finns från tidigare generationer. Detta leder i sin tur till hur arbetsgivare bör arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke för att leda, engagera och attrahera generation Z. I den sammanfattande diskussionen sammanställs slutsatserna för att besvara frågeställningar och se så syftet med studien är uppfyllt. Till sist förs en diskussion om förbättringar och förslag till vidare forskningsfrågor inom ämnet

Hot-iron branding on the upper hind limb in beef feedlot calves is a usual part of the processing procedure at arrival in many feedlots in South Africa. However, cheek branding is becoming more popular in feedlots due to ease of restraint and better visibility of the brand mark. However, the welfare aspects of cheek branding compared to leg branding have not been investigated. By monitoring physiological and behavioural markers this study was conducted to determine potential stress-related differences between feedlot calves which are branded on the leg, those branded on the cheek and control (sham-branded) animals. Thirty weaned crossbred beef calves, recently arrived at a commercial feedlot, were habituated to handling in a crush for seven days and then randomly divided into three groups of ten. Group A was branded on the cheek, Group B on the hind leg and Group C was sham-branded with a room temperature iron. Group C was further divided into two groups (n = 5) that were either sham-branded on the cheek or on the leg. Blood was collected at 0, 30, 60, 90 and 120 minutes after branding for serum cortisol determination with a commercial radioimmunoassay kit. In addition, faeces were collected from all animals on the day after arrival, as well as at day seven, two and one prior to branding, on the day of branding and for seven consecutive days. Faecal glucocorticoid metabolite levels were determined using a group-specific enzyme immunoassay measuring 11,17-dioxoandrostanes (11,17-DOA). Other outcomes monitored included behavioural traits for seven days after branding, individual average daily weight gain (ADG), morbidity and mortality during the feedlot period and histopathological evaluation of the brand mark on the skin after slaughter. Faecal 11,17-DOA concentrations were higher the day after transport than the day after branding (P < 0.001) indicating higher circulating levels of cortisol during transport. Compared to pre-branding levels, serum cortisol was not significantly higher at 30 minutes after branding in all three groups but hormone levels dropped significantly at 60 minutes post-branding. Concentrations at 90 and 120 minutes were not significantly different from pre-branding concentrations in all three groups. The quantifiable rise seen between 60 and 90 minutes post-branding could have been due to the extended time (up to 2.5 hours) spent in the crush. There were no statistically significant differences in blood cortisol or faecal 11,17-DOA between the cheek, leg or sham branded groups at any time. Vocalization occurred more frequently at the time of branding in the cheek branded group than in either the leg branded (P = 0.030) or the control group (P < 0.001). There were also no significant differences in other behavioural indices between the three groups. Faint brand marks could be seen at the time of slaughter (74 days after branding) on five animals from the leg branded group. No cheek brands were visible. No scarring was seen on histopathological examination. No significant differences were seen in the ADG, and there were no morbidities or mortalities. In conclusion, using the methods described, there were no obvious differences in serum cortisol levels, faecal 11,17-DOA levels, behavioural indicators of pain or production outcomes between feedlot calves branded on the cheek, the leg, or sham branded. / Dissertation (MMedVet)--University of Pretoria, 2012. / Production Animal Studies / unrestricted

Efterfrågan på färsk rökt fisk stiger och antalet försäljare är få och utspridda. Sommaren 2022 kommer företaget Svenskär Design AB att expandera sin verksamhet till att sälja fisk som är fiskad och rökt för hand. För att ge företaget , som idag är ett företag inom förnybar energi och industridesign, en stark grund så går denna rapport igenom en designprocess för att ge företaget en logotyp, en förpackning för fisken som kommer säljas, namn på verksamhetens olika delar och en plattform att komma i kontakt med företagets potentiella kunder. Dessa lösningar visualiseras i förslag i olika medier, bland annat 3D-modeller, kartongmodeller och ett förslag på hur man kan bygga upp en hemsida.

Denna studies syfte har varit att undersöka arbetstagares upplevelser av employer branding hos den tidigare arbetsgivaren vid avslutad anställning och efter avslutad anställning. Employer branding står för arbetet med, och utövandet av implementerade strategier för att främja arbetsgivarvarumärket. För att besvara detta syfte användes två frågeställningar om hur arbetstagarna upplevt uppsägningen och hur de upplevt sin relation till arbetsgivaren efter uppsägning. Materialet för studien bestod av transkriberingar från åtta stycken tematiska intervjuer med respondenter som nyligen genomgått en uppsägning hos en arbetsgivare. Intervjuerna var semistrukturerade och hade således utrymme för följdfrågor. Materialet bearbetades genom kvalitativ analysmetod där flera teman identifierades och analyserades med hjälp av teoretiska utgångspunkter om employer branding. Resultatet visade att upplevelsen av uppsägningen var förankrad i om arbetsgivaren motsvarade arbetstagarens förväntningar av uppsägningen eller inte. Uppsägningens art påverkade viljan till en fortsatt relation hos arbetstagarna, och hur en eventuell relation såg ut. Hur uppsägningen gick till, och hur relationen såg ut, hade inflytande på arbetstagarens generella uppfattning av arbetsgivaren. Detta då arbetstagarens vilja att återanställas eller rekommendera arbetsgivaren utgjordes av hur de upplevt uppsägningen. Utifrån teoretiska utgångspunkter om employer branding är det studiens konklusion att tidigare arbetstagares upplevelser vid uppsägning och vidare uppfattning av organisationen har påverkan på arbetsgivarvarumärket och organisationens tillgång till framtida kompetens.  Nyckelord: employer branding, uppsägning, kompetensförsörjning, arbetsgivarvarumärke.

Smell is one of the least used senses in advertising and/or marketing strategies. This study analyzes the conditions for the implementation of the odotype in the brand identity. A qualitative research approach and Grounded Theory method are using to develop an explanatory theory about the concept “odotype”. A semi-structured interview guide was designed according to the categories proposed in the research: odotype and brand identity. This research shows that odotype and sensorial marketing are different concepts; providing a definition for each concept. The Peruvian market is still at an early stage with respect to the aroma and odotype.

The purpose of this study was to investigate the nation branding process deployed by a host country organizing committee. Three research questions helped guide this study: (1) How does the organizing committee see the opportunity of hosting a sport-mega event (SME) as a nation branding tool? (2) What aspects of the FIFA World Cup (FWC) do people working with the organizing committee believe, create such nation branding opportunities? (3) How do event organizers leverage a nation branding legacy from the FWC? A single case study was built using 1,669 document pages, and nine semi-structured interviews and data were thematically analyzed. The study investigated relevant organizational documents and the event organizers’ perspectives to determine the nation branding processes. Results revealed the organization's approach to nation branding involved assessing their external image, creating a country narrative based on the population's characteristics and values, and depicting a unique identity by showcasing their cultural heritage to increase the attraction of the nation brand. Findings highlight that nation branding through the FWC requires the LOC’s strategic coordination through nation brand stakeholders, nation brand ambassadors, important organizations as well as the leadership of the nation in order to build brand equity.

The purpose of this study was to examine the trends in co-branding, especially when one brand is linked with another brand through a business strategy, in order to investigate the factors that lead to co-branding as a strategic investment option in the hospitality industry. Of primary interest was whether co-branding strategies are significant issues in the hospitality industry. This study also investigated the relationship between explicit and implicit requirements and timing of entry for co-branding investment. The co-branding investment model developed for this study could be a valuable asset for the hospitality industry. The results of this study indicated that there were some relationships among implicit and explicit requirements and the timing of co-branding entry, especially the finding that restaurateurs who had a strong market share emphasis and long franchising experience were more willing to invest in co-branding. Also restaurateurs who were not satisfied with prior sales performance were more likely to invest in the co-branding concept. We also discovered that investors in co-branding, no matter whether early or late movers, are usually satisfied with the performance of their co-branded stores. This study clearly showed that co-branding investment activities were widely practiced among franchisees, regardless of how many years of experience they had, or if they were large, or small local companies. / Ph. D.

Many marketers choose to position their brands as underdogs instead of top dogs in the marketplace. Research shows that underdog positioning may help marketers to create competitive advantages, although when and why consumers respond favorability to such positioning strategy is not fully understood. While a handful of studies found that underdog positioning is more effective than top-dog positioning for certain types of brands or consumers, little is known about how consumers'psychological state may influence their responses to underdog positioning. Existing literature on underdog positioning mainly attributes consumers' favorable responses to its ability to elicit empathy for the brand, neglecting the potential benefit that consumers can gain from their underdog support. To address these gaps, this thesis examines how personal control influences consumers' responses to underdog (vs. top dog) positioning. It was proposed that brands positioned as underdogs are preferred over those positioned as top dogs by consumers whose personal control is low because underdog positioning can inspire those consumers to restore their threatened control. Five experiments were conducted to test the hypotheses. Experiment 1 demonstrates that when consumers' personal control is low, consumers prefer brands positioned as underdogs over those positioned as top dogs. Experiment 2 uncovers the underlying mechanism of the observed effect: The relative preference for underdog positioning among low-control consumers occurs because the passion and determination exemplified in such positioning can inspire those consumers to cope with their loss or lack of control. In line with this mechanism, Experiment 3 provides supportive evidence that the acquisition of the brand positioned as an underdog, but not the acquisition of the brand positioned as a top dog, increases low-control consumers'feelings of control. The last two experiments show that low-control consumers' relative preference for underdog positioning is further moderated by both their shopping orientation and the causal attribution for their loss of control. The findings of this thesis contribute to the growing research on underdog positioning and customer inspiration, and the results have practical implications for marketers in terms of effectiveness of marketing communications.