Thesis (M.Inf.) --University of Limpopo, 2011 / The key aim of the study was to investigate whether school libraries in the rural schools of Nkangala region, Mpumalanga do implement budgeting policies due to funding constraints and poor service delivery. The library-computer centre can enhance teaching and learning. Some 188 school libraries were selected to explore their budgeting procedures and only 81 responded. The survey data collection method was used through a self-administered questionnaire which was distributed to teacher-librarians. The results of the study were analyzed according to frequencies and graphically displayed in table form. The results of the study show that almost all rural school libraries in the area have neither budgeting policies nor adequate budget to spend for effective service delivery. This shows that not only do school libraries experience budgetary constraints, but there might be other factors contributing to their poor library service delivery. It is important to empower school principals, SGBs and top managers in library budgeting procedures and for all to work cooperatively to achieve the expected educational goals.

<p> </p><p><strong>Problem:</strong>      Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana.</p><p><strong>Syfte:</strong>            Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig?</p><p><strong>Metod:          </strong>Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats:</strong>        Vi har kommit fram till att det inte är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig. Budgeten är en gammal vana och en trygghet i de flesta företag. Efter denna studie har vi också kommit fram till att små företag är i behov av kunskap om budgetlös styrning, detta för att företagen ska kunna reflektera över sin styrning och inte bara ha en budget för att andra företag har det eller för att det anses vara rätt att ha en.<strong></strong></p> / <p> </p><p><strong>Problem:      </strong>The majority of companies are budgeting. The question is, if the budget is something necessary or an outdated fashion.<strong></strong></p><p><strong>Purpose:       </strong>The purpose of this study is to investigate how small companies understands budget and beyond budgeting in order to answer the question if it is time to leave the traditional budget behind us?    <strong></strong></p><p><strong>Method:       </strong>Empirical data was collected through interviews in four companies in the City of Eskilstuna. All four companies have 20-49 employees. A literature review has been used to create a theoretic base for the interviews.      <strong></strong></p><p><strong>Conclusion:  </strong>Our conclusion is that it is not time to leave the traditional budget behind us. We think that the budget is an old habit and that it creates stability for the most of the companies we have studied. We can also conclude that small companies also are in need of more knowledge about beyond budgeting. We believe that more companies should reflect over their choice of budgeting and consider go beyond budgeting as an alternative option. </p>

Problem:      Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana. Syfte:            Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig? Metod:          Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet. Slutsats:        Vi har kommit fram till att det inte är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig. Budgeten är en gammal vana och en trygghet i de flesta företag. Efter denna studie har vi också kommit fram till att små företag är i behov av kunskap om budgetlös styrning, detta för att företagen ska kunna reflektera över sin styrning och inte bara ha en budget för att andra företag har det eller för att det anses vara rätt att ha en. / Problem:      The majority of companies are budgeting. The question is, if the budget is something necessary or an outdated fashion. Purpose:       The purpose of this study is to investigate how small companies understands budget and beyond budgeting in order to answer the question if it is time to leave the traditional budget behind us?    Method:       Empirical data was collected through interviews in four companies in the City of Eskilstuna. All four companies have 20-49 employees. A literature review has been used to create a theoretic base for the interviews.       Conclusion:  Our conclusion is that it is not time to leave the traditional budget behind us. We think that the budget is an old habit and that it creates stability for the most of the companies we have studied. We can also conclude that small companies also are in need of more knowledge about beyond budgeting. We believe that more companies should reflect over their choice of budgeting and consider go beyond budgeting as an alternative option.

none

Kiekvienais metais visame pasaulyje taip pat ir Lietuvoje yra sudarinėjami biudžetai. Biudžetas suprantamas kaip valstybės surinktos lėšos ir tų lėšų panaudojimas atliekant valstybės funkcijas ir kitoms bendroms valstybės reikmėms finansuoti. Biudžeto procesas – tai valstybinės ar vietinės valdžios veiksmai, susiję su vienu biudžetu; biudžeto projekto rengimas, vykdymas, kontrolė. Toks biudžeto procesas vyrauja ir kitose valstybėse. Nors iki šiol teisinėje doktrinoje buvo nagrinėjami klausimai dėl biudžetinio proceso, biudžeto formavimo ir kiti panašus klausimai, tačiau ši tema yra visuomet svarbi ir kiekvieną kartą analizuojant ir tiriant biudžetinį procesą atrandama naujų dar nenaudotų ir nenagrinėtų aspektų, kadangi šiuolaikinis mokslas sparčiai vystosi atrandama vis naujų dėsnių, grindžiamos vis naujos teoremos, padaroma vis pažangesnių atradimų. / Each year, budgets are drafted all over the world, including Lithuania. The budget is understood as the funds accumulated by the state and the use of such funds for the performance of the State’s functions, as well as for financing other common needs of the State. Budgeting process means actions of state or local authorities related to common budget; drafting, implementation and control of the budget. Such budgeting process predominates in other states as well. Although issues of the budgeting process, budgeting and similar issues have been analysed in the legal doctrine, this topic always remains relevant and some new, not-yet-discussed and unfolded aspects come out each time an analysis or a survey of the budget is carried out, which may be a result of rapidly developing modern science, invention of new laws, substantiation of new theorems, and development of more and more sophisticated items. The paperwork analyses historical development of the budget and the budgeting process, discusses the stages of the budgeting process, and reviews legal instruments regulating each stage of the budgeting process from the analytical point of view. Legal methods of research– system analysis, historical, comparative, etc. – have been taken as a basis for the analysis of the chosen topic. The institution of the budget and the budgeting process is particularly important for economic, legal and political existence of each state. Formation of the budget, as a significant issue, is regulated... [to full text]

Abstract Research questionsHow do companies look at their financial management that is either traditional budgeting or beyond budgeting? What are the reasons for preferring one form over the other? Purpose The purpose of the work is to find out why companies choose to use budget, alternatively beyond budgeting. What is the reason for sticking to traditional budgeting despite the resource consumption it takes in relation to value creation and what is the reason for choosing to deviate from the traditional and move towards a completely or partially beyond budgeting.  LimitationsThis study is limited to examining four companies in different industries in order to provide an in-depth analysis of each individual company's conditions and the use of budget or budget-free management. The study is also limited to interviewing a person at each company and thus only provides an insight into how the company views the current control system from a perspective. Method The study is done through a qualitative method. A study of four companies from Småland is conducted using semi-structured interviews to find out how the companies view the use of budget or beyond budgeting. The respondents are a representative from each company with a position as either CFO or CEO. Conclusion The study shows that companies are reluctant to change the management method despite the criticism that exists and which is reflected on several levels in several respondents at the time of the interviews. This is believed to be due to an unwillingness to go from what you have had for a long time and which works, but where you instead change in your existing system to adapt it to the business you have and do the best based on the company's own situation. Suggestions for future researchStudying a company that has made the transition from budget to beyond budgeting would be interesting as it is felt that most people are content where it is with their developed budget. If you can get a sample of how it has benefited a company to know how to go from budget to beyond budgeting, more companies could see what advantages and perhaps disadvantages it has to go from what has long worked to something unknown. / FrågeställningHur ser företag på sin nuvarande styrningsform som antingen är en traditionell budget eller en mer budgetlös styrning? Vilka anledningar finns att föredra den ena formen över den andra? SyfteSyftet med arbetet är att ta reda på varför företag väljer att använda sig utav budget, alternativt budgetlös styrning. Vad är anledningen till att man håller fast vid den traditionella budgeteringen trots den resursåtgång den tar i förhållande till värdeskapande och vad är anledningen till att man väljer att frångå det traditionella och gå mot ett helt eller delvis budgetlöst styrsystem. AvgränsningarDenna studie avgränsas till att undersöka fyra företag i olika branscher för att kunna ge en djupgående analys av varje enskilt företags förutsättningar och användande av budget eller budgetlösa styrning.  Studien begränsas även till att intervjua en person på varje företag och ger således bara en inblick i hur företaget ser på det aktuella styrsystemet från ett perspektiv.  MetodStudien görs genom en kvalitativ metod. Det är en studie av fyra Småländska företag görs med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att ta reda på hur företagen ställer sig till användandet av budget eller budgetlös styrning. Respondenterna är en representant från var företag med position som antingen ekonomichef eller vd.  SlutsatsStudien visar att företag är obenägna att byta styrmetod trots den kritik som finns och som på flera plan återspeglas hos flera respondenter vid intervjutillfällena. Detta tros bero på en ovilja att gå från det man länge har haft och som fungerar men där man istället ändrar i sitt befintliga system för att anpassa det till den verksamhet man har och gör det bästa utifrån företagets egna situation. Förslag på framtida forskningAtt studera ett företag som har gjort omställning från budget till budgetlös styrning skulle vara intressant då det upplevs som att de flesta nöjer sig där det är med sin utvecklade budget. Kan man få prov på hur det gagnat ett företag att ta sig över tröskeln och byta skulle fler företag kunna se vilka fördelar och kanske nackdelar det har att gå ifrån det som länge fungerat till något okänt.

The problem of this study was to determine the status of program budgeting in selected Texas public schools as perceived by superintendents of those schools. The purposes were (1) to determine the implementation status of program budgeting in the major concept areas of systems analysis, multiyear planning, objective-based programs, cost inclusiveness, and administrative commitment and (2) to determine if the perception of the superintendents differed significantly depending upon the size of the school district they represent. Conclusions and recommendations for effective transition to a program budgeting system were then formulated. It was concluded from the findings that program budgeting concepts are present in all sizes of school districts surveyed; however, the data failed to reveal a fully implemented system in operation in any of the districts. The moderate level of program budgeting implementation in school districts appears to be the result of mandated utilization of the program-oriented accounting system. The program budgeting concepts other than the program budget seems to be implemented only to the degree necessary to adequately operationalize the required accounting system elements. There were no significant differences for any of the concept items relative to the size of the districts. Tire review of the literature failed to reveal significant encouragement from the state level for the full implementation of a program budgeting system in local school districts. It was implied from, the findings and conclusions that program budgeting should continue as a priority for Texas school districts, and efforts at all levels of education be expended to establish fully operational program budgeting systems in Texas school districts.

Studiens syfte var att undersöka hur svenska storföretag ser på sitt arbete med budget som ekonomistyrningssystem. Tidigare forskning indikerar på att trots den omfattande kritik som finns mot budget så tenderar företag att inte instämma i den. Kritikerna hävdar, bland många saker, att budgeten skulle vara resurskrävande, inflexibel, inaktuell och ge upphov till manipulering. Alternativet, menar de mer radikala kritikerna, skulle vara att överge budget och arbeta fullständigt med alternativa lösningar. Empiriska studier visar att budget används av företagen men förbättras och omvärderas med tiden för att anpassas bättre till verksamheten. Tidigare forskning har visat att de alternativ som förespråkas i budgetlös styrning inte förutsätter att budgeten överges för att bli användbara. Tidigare studier om företags inställning till budgetering har gjorts i bland annat Nederländerna och Nordamerika. Det finns alltså ingen studie som mäter svenska företags inställning. Svenska företag utmärker sig dels genom kulturen men framförallt genom att annorlunda ledarskap. Komplexiteten i storföretag har för den här studien inneburit att urvalsgruppen att undersöka blev svenska storföretag. Urvalsgruppen undersöktes genom ett oberoende slumpmässigt urval. Det positivistiska synsättet har lett till ett kvantitativt tillvägagångssätt med enkät som verktyget för att nå populationen. Populationen svenska storföretag utgjordes 2013 av 1850 företag och vårt stickprov bestod av 250 företag. Genom att jämföra stickprovet i den här studien mot hela populationen kunde vi konstatera att omsättning och antal anställda inte avviker nämnvärt mellan grupperna. En bortfallsanalys utfördes mellan respondenterna som svarade innan och efter att en påminnelse skickats ut och resulterade i statistiskt säkerställda resultat där grupperna svarade homogent. Majoriteten av storföretagen arbetar med budgetering. Resultaten baserades på 41 respondenters svar och kan i en hög grad sägas vara statistiskt säkerställda. Det finns några påståenden där en alltför stor osäkerhet finns men slutsatsen blir utifrån de statistiskt säkerställda resultaten att budgeten är här för att stanna. Budgetens syfte är att skapa ekonomisk överblick och den förbättras och kompletteras med hjälp av de verktyg som budgetlös styrning förespråkar. Kritiken kunde i stor utsträckning förkastas. Vi tror att vidare forskning handlar om ett kvalitativt tillvägagångssätt för samma population eller ett byte av målgrupp men med liknande forskningsfråga för att se om mindre företag delar storföretagens åsikter om budget. / The purpose of this study was to examine large Swedish corporations approach on their budgets as management control systems. Recent research indicates that corporations tend to disagree with the widespread criticism against budgeting. Critics claims, among many other things, that the budget is costly, inflexible, outdated and give rise to manipulation. The more radical critics argue that the alternative would be to abandon the budget and work completely with alternative solutions. Resent research indicates that corporations are still working with budgeting but with an improved version that is re-evaluated over time to adapt better to the business. Another important aspect that previous research shows was that the preferred option in beyond budgeting does not require the budget to be totally abandoned to become useful. Previous studies on corporations attitude towards budget were made, inter alia, in the Netherlands and North America. Thus, there was no study that measured the Swedish corporate attitude towards budgeting. Swedish corporations distinguish themselves partly by culture but mostly by their leadership. The selection group in this study was based on the complexity of large corporations. We examine the population by an independent random sample with a positivistic view. That means a quantitative approach with survey as a tool to reach the population. In 2013 the population of large Swedish corporations consisted of 1850 corporations. By comparing the sample in this study to the entire population, we found that turnover and number of employees does not differ significantly between the groups. A non-response analysis was performed between respondents who answered before and after a reminder were sent out and resulted in statistically reliable results where groups responded homogeneously. The majority of large corporations are currently working with budgeting. This results includes answers from 41 respondents' and in a largely, it is to be said, statistically significant. There are some statements in which too much uncertainty exists but the conclusion was based on the statistically significant findings that the budget is here to stay. The budget aims to create economic overview and is improved and supplemented with the help of the tools beyond budgeting advocates. Largely the criticism could be rejected as false. We believe that further research examine budgeting through a qualitative approach to the same population or a change of the population but with similar research question to see if the smaller corporations share larger corporations' opinion about budgeting.

Abstract The presumed dominance of the traditional annual budgeting process as a cornerstone of management control has been called into question in recent years. Various new developments in budgeting have been seen replacing or complementing organisations’ conventional budgeting. The dissertation provides a comprehensive picture of these new budgetary practices and their implications for management accounting work, through investigation of the fragmentation among various purposes of budgeting and of the ways in which the role of controller and new budgetary practices can complement each other. The dissertation is composed of four inter-related essays, which provide qualitative evidence of how firmly established practices such as budgeting change and what implications the change has for the conflicting purposes of budgeting. It also provides insight into the ways controllers are able to build holistic view of the totality of budgetary control and compile new accounting information. The empirical findings presented in the dissertation give rise to novel concept of fragmentation, which can be defined as an arrangement wherein a new mix of diverse controls is used to serve several purposes of budgeting and a single budgeting process is either replaced with or complemented by other control mechanisms. Fragmentation can serve as a common denominator for recent developments in budgeting but also aid in understanding the variation in new budgetary practices. Fragmentation of budgeting makes the boundaries of a budgetary system blurred but also enables designing flexibility into the control system itself. For the role of controller, fragmented budgetary practices mean co-ordinating the linkages between various budget-related methods, wider communication and interaction with organisational actors, new business-oriented skills related to key purposes of budgeting, and a growing professional role in increasing the ‘realism’ of accounting information in the lateral budgetary planning process. / Tiivistelmä Perinteisen vuosibudjetoinnin valta-asemaa johdon ohjausjärjestelmien kulmakivenä on alettu kyseenalaistaa viime vuosina. Budjetoinnin uudet kehityssuuntaukset näyttäisivät joko korvaavan tai täydentävän vakiintunutta budjetointikäytäntöä organisaatioissa. Tämä väitöskirja tarjoaa kokonaisvaltaisen kuvan uusista käytännöistä, sekä niiden vaikutuksista johdon laskentatoimen työhön. Väitöskirja tutkii budjetoinnin eri tehtävien pirstaloitumista sekä sitä, miten controllerin rooli ja uudet budjetointikäytännöt voivat toimia toisiaan täydentävästi. Väitöskirja muodostuu neljästä toisiinsa liittyvästä esseestä, jotka tuovat laadullisen tutkimuksen keinoin esille, kuinka vakiintunut käytäntö, kuten budjetointi, muuttuu, ja mitä vaikutuksia tällä muutoksella on budjetoinnin eri tehtäviin. Tutkimus tarjoaa myös käsityksen siitä, miten kontrollerit muodostavat kokonaiskuvan budjetoinnillisesta ohjausjärjestelmästä ja tuottavat uutta laskentatoimen informaatiota. Tämä väitöskirja kuvaa budjetoinnin muutosta käsitteellä pirstaloituminen (fragmentation). Se voidaan määritellä järjestelyksi, jossa uutta, erilaisten ohjausmenetelmien yhdistelmää käytetään palvelemaan budjetoinnin eri tehtäviä, ja jossa yksittäinen budjetointiprosessi joko korvautuu tai täydentyy muilla ohjausmekanismeilla. Tämä käsite tarjoaa yhteisen nimittäjän viimeaikaisille budjetoinnin kehityssuuntauksille, mutta auttaa myös ymmärtämään paremmin budjetoinnin eri variaatioita. Budjetoinnin pirstaloituminen hämärtää budjetointijärjestelmän rajat, mutta mahdollistaa myös joustavuuden suunnittelun järjestelmään itsessään. Kontrollerin roolin näkökulmasta budjetoinnin pirstaloituminen merkitsee budjetoinnin eri menetelmien välisten yhteyksien koordinointia, laajempaa kommunikaatiota ja vuorovaikutusta organisaation eri toimijoiden kanssa, uusien liiketoimintaorientoituneiden taitojen lisääntymistä sekä ammatillisen roolin korostumista laskentainformaation realismin parantamisessa budjetoinnin lateraalisessa suunnitteluprosessissa.

Titel: Benchmarking - Den nya budgeten Bakgrund: Budget är ett mycket utbrett styrverktyg som under senare år kommit att kritiseras. Kritiken menar på att en budget är för stelbent i en värld som snabbt förändras och att styrverktyg krävs som passar in i dagen förutsättningar. Flera företag har med detta valt att tillämpa en budgetlös styrmodell då de anser att budgeten inte kan möta den osäkerhet som marknaden idag besitter. Ett populärt verktyg som bättre kan möta de krav som företag ställs inför idag är benchmarking. Genom att jämföra och lära inom organisationen såväl som att utbyta kunskaper externt med andra företag strävar företagen efter att nå ”best practice”. Syfte: Syftet med denna studie är att ta fram ett teoretiskt ramverk för hur benchmarking kan ersätta budgetens syften. I nästa steg beskrivs och jämförs hur tvåbudgetlösa företag arbetar med intern benchmarking på huvudkontorsnivå och kontor/butiksnivå. Studien bidrar med material till hur benchmarking används som substitut till budget i företag och syftar till att belysa hur olika nivåer uppfattar begreppet inom företaget. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen i vår studie utgör en presentation av budgetering, budgetlös styrning samt olika styrsätt för att ersätta budgetens syften. Ett stort fokus har lagts på benchmarking där delar som syfte, processen, benchlearning, intern och extern benchmarking samt för- och nackdelar belyses för att få en tydlig bild över begreppet som en del i ett styrsystem. Benchmarking tillsammans med olika styrsätt beskrivs för att jämföra dessa med budgetens syften. Metod: Vi har utfört en jämförelsestudie på två budgetlösa företag. Företagen är Handelsbanken AB och Ahlsell AB. I vår studie har ett kvalitativt angreppssätt tillämpats för att samla in och analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien visade att enligt teorin kan benchmarking ersätta alla budgetenssyften utom två. Dessa två syften, planering och resursallokering, kan ersättas genom att använda komplementet rullande prognoser. Benchmarking kan av denna anledning inte ersätta budget helt utan är i behov av komplement för att utgöra ett komplett substitut. Detta är också något som bekräftas av det empiriska materialet som samlats in om företagen Ahlsell och Handelsbanken. I jämförelse mellan olika nivåer på de två fallföretagen konstateras i studien att i kontrast till forskning som menar på att benchmarking ofta görs för generellt eller på en för central nivå i företagen, har det av denna studie visats att så inte är fallet. Benchmarking används på olika nivåer av fallföretagen och liknar till stor del ledningens syn på styrverktyget. / Titel: Benchmarking - The new budget Background: Budget is a widely used management tool which has been criticized during recent years. The critique implies that a budget is too rigid in a world with swift changes and that management tools are needed which meet the playing conditions of today. Several companies have chosen to implement a model that goes beyond budgeting. This is a consequence of the fact that they believe a budget cannot face the uncertainty that the market possesses. A popular tool which is able to meet the struggles that companies face is benchmarking. By comparing and learning within the organization as well as exchanging knowledge with other companies, these actors are trying to reach best practice. Purpose: The purpose with our study is to create a theoretical framework of how benchmarking can substitute the purpose of budgeting. The next step is to use the framework to compare internal benchmarking within different levels in two companies. Our study has the aim to contribute with knowledge of how benchmarking can substitute budgeting. This study also aims to address how different levels, top and ground level, interpret benchmarking within the company. Theoretical framework: This study’s theoretical framework consists of budgeting, beyond budgeting and management tools with the aim of finding a substitute for budget.The focus is on benchmarking and consists of the purpose, the process, benchlearning, internal and external benchmarking as well as advantages and disadvantages to create a broad understanding of the concept. Method: We conduct a comparison study of two companies practicing beyond budgeting. The companies are, Handelsbanken AB and Ahlsell AB. In our study, we have applied a qualitative approach to collect and analyse the empirical material. Findings: The study shows that according to theory, benchmarking is able to substitute all the purposes of budget except for two. These two purposes, planning and resource allocation, could be substituted by the complement rolling forecasts. Benchmarking could, for this reason, not on its own substitute the budget, but needs to be complemented in order to form a complete substitute for budget. This theory is confirmed by the empirical material gathered from two companies, Ahlsell and Handelsbanken. In comparison between the different levels within the companies, a conclusion is made that in contrast to earlier suggestions, benchmarking is not implemented too generally or only on a centralized basis. It is used on different levels within the companies and the view of benchmarking is more or less uniform between these levels.