Budget framhålls som ett viktigt styrinstrument för företag och användningsområdena är många. Blumentritt (2006) och Orlando (2009) är överens om att budgetprocessen borde vara integrerad i verksamheten för att främja de strategier som finns. Mintzberg (1979) menar att företag kommer att organisera sig på olika sätt beroende på hur deras omvärld ser ut. Vi är intresserade av att se hur företag arbetar med sin budgetprocess i kombination med de strategier och den struktur som finns. Syftet med vårt arbete är att med en multipel fallstudie beskriva de eventuella samband som finns i hur företagen i vår undersökning arbetar med budgetprocessen i organiationens kontext. Hur kombinerar företag sitt struktur- och strategiarbete med sin budgetprocess? Vår kvalitativa studie består av fem fallstudier. Vi har intervjuat anställda som har god kännedom om budgetprocessen i företaget. Vi har ställt frågor om struktur, strategi och budgetprocess. Varje kapitel är indelat i kategorier som inleds med en teoridel och följs av empiri och diskussion. Våra resultat presenteras i tabell 6.1.  De viktigaste slutsatserna är att eftersom företagen i vår undersökning är stora så tenderar de att bli väldigt lika, vilket stabiliserar deras omvärld. Företagen i undersökningen arbetar med olika budgetmetoder. De använder budget som styrmedel i olika stor utsträckning. De viktigaste syftena med budget som vi har hittat är planering, samordning och kontroll.

Syfte: Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten. Metod: I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt. De budgeterande företagen har inte genomfört några genomgripande förändringar i sin budgetprocess men funderingar har funnits rörande att budgetera eller prognostisera för rullande tidsperioder. De budgeterande företagen är ense om att det är de traditionella syftena som budgeten lämpar sig bäst för. Avseende de moderna syftena går det inte att utläsa ett tydligt mönster då företagen använder de olika syftena i olika stor utsträckning. Volvo tillämpar inte en traditionell budget och därmed används inte syftena i lika stor utsträckning som hos övriga företag. Nackdelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är tids- och resurskrävande samt att den i viss mån inte anses anpassad till dagens växlande omgivning. Fördelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är en fast punkt att förhålla sig till och den ger en bra bild över hur det går för företaget.

Problem description: The universities resources is allocated yearly through a regulation letter by the government which might make it more difficult to plan the organisation due to unforeseen events. The adaption and design of the management is a critical event that can cause negative consequences for the operation if made with deficient knowledge understanding about the cause and effect. We argue that this demands the management to clearly communicate the operations unique context, visions, goals and desired approach to create consensus within the organisation.  Research question: How does the balance between interactive and diagnostic control affect the management and the actions between top and local management in universities?  Purpose: The purpose with this research is to describe and understand how the balance between interactive and diagnostic controll in both the management and budget process affects actions in universities.  Methodology: This is a descriptive qualitative research which is mainly deductive. The empirical data is based on six different interviews from six different respondents that has been interviewed according to two different interview guides depending on which management level they were. The interview guide is based on semi structured questions that are well anchored in the theory through a operationalization scheme to fulfil the purpose of gathering the desired data to ensure a high validity.  Conclusions: Actions like budget games occurs despite reached balance between interactive and diagnostic control as a result of the universities context of being a part of the government since local savings is prohibited. / Problemdiskussion: Resursfördelningen i högskolan tilldelas varje år genom att regeringen skickar ut regleringsbrev vilket medför att förmågan att planera långsiktigt till följd av oförutsedda händelser kan försvåras. Anpassning och utformning av styrdialogen är en kritisk händelse som vid bristande förståelse kring orsak och verkan, kan resultera i negativa konsekvenser för verksamheten. Detta ställer krav på en styrdialog som förmår att tydligt förmedla verksamhetens unika kontext, vision, mål och önskat tillvägagångssätt för att skapa samsyn inom organisationen. Forskningsfråga: Hur påverkar balansen mellan interaktiv och diagnostisk kontroll styrdialog och ageranden mellan central och lokal ledning i högskolor? Syfte: Vår undersökning syftar till att beskriva och förstå hur balansen mellan interaktiv och diagnostisk kontroll i såväl styrdialog som budgetprocess påverkar ageranden i högskolor. Metod: Detta är en beskrivande kvalitativ studie med en huvudsaklig deduktiv ansats. Empirin grundar sig på intervjuer från sex olika respondenter som har intervjuats efter två olika intervjuguider beroende av ledningsnivå. Intervjuguiden är baserad på semistrukturerade frågor som är väl förankrade i teorin genom ett operationaliseringsschema i syfte att samla önskad information för att säkerställa en hög validitet. Slutsats: Ageranden såsom budgetspel uppstår trots uppnådd balans mellan interaktiv och diagnostisk kontroll till följd av högskolans kontext av att vara en statlig myndighet då lokalt sparande inte tillåts.

In recent decades, the traditional budget has come under heavy criticism with researchers and practitioners calling it a "relic of the past" as it hinders the ability of organizations to respond to and keep up with changing market conditions. As a result, alternative approaches to budgeting have been developed:beyond budgeting, activity-based budgeting and rolling forecasting. However, at the same time, traditional budgeting continues to be widely used. Therefore, the aim of the study is to understand and assess the reasons for the persistence of traditional budgeting, as well as to explore the ways traditional budgeting can be improved in repsonse to the criticism leveled at it. To achieve the aim, the study was carried out in the form of a case study. The case chosen was Värmlandstrafik, an organization responsible for organizing public transport in Värmland, Sweden. Research data was collected through interviews with the case study`s employees. A total of 10 interviews were conducted from different departments including Finance, Bus, Trail, Service, and IT. The results indicated that traditinoal budgeting is far from dead and remains valuable tool mainly for its planning, control, and performance management functions. Another finding was that traditional budgeting criticism can be addressed by incorporating already existing management tools (e.g. forecasting) rather than taking an "either-or" approach to the alternatives and budgeting. However, the study´s findings also suggest that budgeting approaches are context-specific, making it difficult to draw generalizable conclusions about their strengths and weaknesses.

Budgeten har av forskare sagts vara hjärtat av ekonomistyrning. Den traditionella budgeteringen har länge fått kritik för sin stelbenta syn på resurser och organisationer. Det har även förts en debatt gällande hur ekonomistyrning kan ske på bästa sett. Contingencyteorin hävdar att det inte finns ett universellt sätt att styra organisationer, utan att varje organisation måste anpassa sin styrning utifrån sina situationsfaktorer. Syftet med denna studie är att undersöka hur budgetprocessen fungerar inom en organisation med ett specifikt uppdrag och fasta intäkter, samt vilka eventuella nackdelar användning av traditionell årsbudgetering medför. Studien realiseras genom en kvalitativ fallstudie genomförd på Sveriges Radio, vars uppdrag och intäkter beslutas av riksdagen. Undersökningen fokuserar på hur dessa contingencies, omvärldsfaktorer, påverkar budgetprocessen på olika nivåer inom organisationen. Resultaten tyder på att dessa contingencies har en påverkan på budgetprocessen, men inte har samma dysfunktionalitet som tidigare kritik belyser. Slutsatsen av studien är att uppdragsspecifikation och fasta intäkter påverkar budgetprocessen och kan i viss mån bistå med vidare underlag för kritik till budgetprocessen. Studien bidrar till vidare förståelse för budgetprocessen inom organisationer med dessa situationsfaktorer och föreslår vidare forskning på liknande organisationer.

No description available.

Bakgrund:    Ekonomistyrningen omfattar planering och uppföljning av ekonomiska mål och mått, samt påverkan på en verksamhet och dess personal genom beslut och handling. Styrmedel behövs för att fullgöra ekonomistyrningens funktioner och uppnå företagets uppsatta mål. Budget är ett av de vanligaste styrsystemen inom de formella styrmedlen. I dagsläget är debatten om budgetering intensiv och det råder oenigheter om budgeten i själva verket är ett bra verktyg eller ett onödig ont.   Syfte:     Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse budgeten har som styrmedel i det valda fallföretaget. Vidare vill vi ta reda på om de driftsansvariga på Burger King upplever budgeten som ett stöd eller en belastning.   Metod:   En kvalitativ undersökningsmetodik och ett deduktivt angreppssätt har använts i  uppsatsen. Uppsatsens primärdata har samlats in via semistrukturerade   intervjuer  med det valda fallföretaget.     Resultat & Slutsats   Efter genomförd undersökning framkom det att syftet med budgeten skiljer sig  åt i de tre fallföretagen. I de större företagen utgjorde ansvarsstyrning det  främsta syftet med budgeten medan budget som planeringsverktyg ansågs vara  viktigare i den mindre organsationen. Samtliga respondenter upplever budgeten mer som ett stöd än en belastning och är överens om att det nästintill hade varit omöjligt att styra verksamheten lönsamt utan budgeten av den orsaken att  Burger King är en komplex organisation präglad av standardisering och små vinstmarginaler. / Background: Financial reporting includes planning and monitoring of financial goals and metrics and  it has an impact on a business and its staff by decisions and actions. Management control measures are required to fulfill the functions of financial reporting and to achieve company goals. Budget is one of the most common management control systems within the formal control means. Currently, the debate about budgeting is intense and there is a disagreement on whether the budget in reality is a useful tool or  an unnecessary evil. Purpose:   The purpose of this study is to investigate the impact that the budget has as a management control measure in the selected case company.  Furthermore we want to find out if the operation managers at Burger King experience the budget as a support or a burden.   Method:   A qualitative research methodology and a deductive approach were used in the essay. The primary data in the essay was collected through semi-structured interviews from the selected case company.       Result & Conclusion The completed research has shown that the purpose of the budget differ in the three  case companies. In the two larger companies the main purpose of the budget was  responsibility management while budget used as a planning tool was considered to be more important in the smaller company. All the respondents are experiencing budget  more as a support than a burden and agree that it would almost be impossible to manage the business profitably without the budget because Burger King is a complex organization characterized by standardization and low profit margins.

Bakgrund Budgeten används som styrmedel i alla möjliga typer av organisationer, det rör sig då inte enbart om vinstorienterade och privatägda företag, utan även om offentliga verksamheter. I Västerviks Kommun gjordes under 2011 ett stort underskott på närmare 60 miljoner kronor. Kommunen har dock lyckats vända ekonomin till att gå med överskott varje år fram tills idag. Studien har handlat främst om att undersöka vad som orsakade de stora underskotten, men också på vilka förändringar i kommunens budgetarbete som har gjorts efter det stora underskottet som uppstod 2011. Syfte Syftet med vår studie har varit att undersöka hur budgetarbetet i Västerviks Kommun har förändrats sedan det ekonomiska krisläget som uppstod år 2011. Metod Studien har utförts på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom Västerviks Kommun. Slutsats Studien har visat på att anledningen till det stora underskottet framförallt hade att göra med att budgeten under 2011 inte följdes upp på ett bra sätt. På grund av detta blev inte de ansvariga politikerna informerade och fick inte heller chansen att göra något åt saken. Västerviks Kom-mun har idag en mer decentraliserad budgetprocess som har lett till ökad motivation och engagemang bland medarbetare. Förändringar i budgetprocess och budgetuppföljning har också bidragit till förbättrad kommunikation vilket har ökat tryggheten bland kommunens företrädare.

Bakgrund: Budgetering är ett fenomen som har använts i århundraden inom offentlig förvaltning där privata företag började använda detta verktyg betydligt senare. Budgetering har länge varit en del av verksamhetsstyrningen inom olika former av företag, där budgetens roll inom tillväxtbolag som verkar i föränderliga miljöer erhållit kritik. Dessa företag växer kraftigt där det ställs ett högre krav på budgetens aktualitet samtidigt som budgetering är en tids- och resurskrävande process som enligt kritiken ger låg avkastning. Planering och samordning har varit genomgående viktiga faktorer för organisationer gällande budgetering som varit avgörande för att lyckas nå sina mål och utveckla organisationen. Samtidigt som den kraftiga tillväxten gjort budgeten som styrverktyg allt mer kritiserat ställdes krav för att kunna hantera en snabbare utveckling i relation till den tidigare synen på budgeten som styrverktyg.   Syfte: Genom att studera budgetstyrning i ett tillväxtbolag är uppsatsens syfte att undersöka och förstå hur budgeten kan användas i ett tillväxtbolag som är verksamma i en föränderlig miljö samt hur processen ser ut och därmed vilken roll budgeten antar i ett tillväxtbolag. Det kommer att genomföras genom att jämföra tidigare teori och hur den kan kopplas och ställas i relation till ett företag med stark tillväxt.   Metod: Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie på ett tillväxtbolag. Empirin utgörs av tre stycken semi-strukturerade intervjuer med ett företag som är verksamma inom IT-branschen. Det empiriska materialet har även kompletterats av skriftliga svar via mailkontakt. Det empiriska materialet har sedan analyserats för att urskilja likheter och skillnader med den valda teoretiska referensramen för att kunna besvara uppsatsens frågeställning.    Slutsats: Studien visar att det studerade tillväxtbolaget arbetar med en form av rullande forecasts vid ett flertal tillfällen under ett verksamhetsår som säkerställer att man arbetar på rätt sätt och är på rätt väg för att uppnå de uppsatta tillväxtmålen som främst mäts kring försäljning, rörelseresultat och bruttovinst. Det är en form av uppdaterad budget i relation till den som arbetades fram vid verksamhetsårets början, vars aktualitet är högre. Budgeten används fortfarande som styrverktyg men det finns en strävan efter ett bättre lämpat styrverktyg för tillväxtbolag som är verksamma inom föränderliga miljöer

Studien syftar till att undersöka och beskriva budgetprocessens hantering från ett urval av svenska restauranger som har påverkats av Covid-19 pandemin. Det visar nämligen sig att det förekommer olika svar från forsknings- och litteraturperspektiv om budgetprocess kopplat till externa störningar samt att budget och dess process kan förbättras, ändras eller bli irrelevant. Denna studie ämnar därför ha inriktningen restaurangbranschen eftersom ekonomin under Covid-19 har varit problematisk för dessa företag. Vidare i denna studie tillämpas också en kvalitativ metod som använder sig utav semistrukturerade intervjuer.  Resultatet visar att inriktning och geografisk plats spelar en väsentlig roll för de ekonomiska budgetförutsättningarna gällande restauranger. Resultatet visar även på att budgetprocessen har gjort mer skada än det faktiskt hjälpt under pandemin för restauranger och hantering som rullande prognoser är mer av ett komplement att använda. Budgetprocessen bryts konstant av störningar, men att budgeten ändå används för att ha en ekonomisk plan. / The purpose of this study is to conduct research of and describe the budget process and its value and methods to various Swedish restaurants, all affected by the pandemic of Covid-19. Reality shows that research as well as literature about the budget process lacks answers connected to external threats and that there are improvements or alterations that can be made regarding adaptation or make it obsolete. This study will focus on the restaurant industry since Covid-19 has gravely affected these companies and their economies. This study uses the qualitative method of semi-structured interviews.  The result shows that niche and geographical location plays a critical role for the conditions of budget for restaurants. It also shows that the budget process has done more harm than good during the pandemic for the restaurants and that rolling forecasts is more of a complementary tool. The budget process is constantly disrupted from disturbance, but a budget can still be used for an economic plan.