Detta arbete undersöker hur man på bästa sätt informerar om ideella organisationer i syfte att öka viljan till engagemang hos potentiella volontärer. De teoretiska utgångspunkterna behandlar trovärdighet inom välgörenhet, effektivitet och amatörism, trovärdighet i text och budskapsstrategier. Genom textanalyser och kompletterande intervjuer tydliggörs hur icke genomtänkt information kan skapa en missvisande uppfattning hos potentiella volontärer. Något som i förlängningen förvirrar och försvårar rekryteringsprocessen. Resultatet av arbetet är ett informationsmaterial utformat efter fem principer för att skapa förtroende i text och form – tala direkt till mottagaren, var transparent, förklara "hur" istället för "varför", håll det enkelt och redovisa resultaten. Detta skapar goda förutsättningar och underlättar en ideell organisations arbete.

• Titel: En lektion i realtidskommunikation: En kvalitativ studie om kommunikation som i realtid anpassas efter en särskild situation, händelse eller företeelse. • Författare: Joel S Bergström och Max Hafelt • Kurs: C-uppsats, 15 hp • Termin: Höstterminen 2011 • Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommunikatörer arbetar med realtidskommunikation, det vill säga, hur de arbetar med att anpassa kommunikation efter särskilda situationer, händelser och företeelser i realtid för att nå ut genom bruset. • Metod och material: Utifrån två kampanjer: ”Rädda Fredagsmyset” av PR-byrån JMW och ”Naturligt vitaminvatten” av kommunikationsbyrån Volontaire valdes fem kommunikatörer som arbetat med kommunikation som i realtid anpassats efter en särskild situation, händelse eller företeelse. Genom kvalitativa intervjuer insamlades djupgående empiri kring respondenternas syn och arbete med realtidskommunikation. • Huvudresultat: Realtidskommunikation har utvecklats genom digitala kanaler och är en strategi som utmanar befintliga, traditionella budskapsstrategier. Realtidskommunikation innebär att kommunicera samtalsämnen, inte budskap, genom att tillföra ett relevant innehåll i redan befintliga samtal i digitala miljöer. Det innebär att bli en del i befintliga kontexter, och inte bli ett avbrott i dessa eller skapa egna kontexter. Realtidskommunikation hjälper företag att hitta fler tillfällen att kommunicera och bli mer relevanta för rätt typ av människor, vilka kommer att sprida kommunikationen vidare till andra, vilket kommer att skapa värde och spara pengar. Fördelen med realtidskommunikation är att man får mycket gratis av att surfa på en befintlig energi. Man har spridningsmässigt potential att nå nya målgrupper vilka annars inte hade varit intresserad av produkten eller varumärket, då man blir en del av ett relevant samtalsämne. Därmed blir det enklare att rekrytera nya konsumenter. Realtidskommunikation kan förklaras genom följande: Relevans + Kontext + Tidpunkt = Värde för mottagaren. I studien presenteras nya teoretiska idéer om hur kommunikatörer kan arbeta med realtidskommunikation. Dessutom introduceras sex nya begrepp som framkom under studien: Kulturell kalender, Planerad spontanitet, Realtidsregi, ISP samt 365 dagarskommunikation.

Studien är en fallstudie av Matilda Djerf och Djerf Avenue´s marknadskommunikativa strategier på Instagram. Syftet med studien är att undersöka vilka kommunikativa strategier Matilda och Djerf Avenue använder sig av för att bygga upp Djerf Avenue’s varumärke på Instagram. Studien syftar även till att se om det finns några skillnader i vilka strategier som används på respektive konto samt om det finns förändringar i vilka strategier de använder över tid, från att varumärket lanserades oktober 2019 till mars 2022. För att stärka forskningen inom området marknadskommunikation med fokus på ‘influencermarketing’ ämnar undersökningen titta på hur influencers använder sig av sina kanaler för att bygga upp ett nytt varumärke. Metoden som användes var multimodal analys av instagraminlägg hos Matilda och Djerf Avenue´s instagramkonton. För att analysera materialet togs en frågemall fram med utgångspunkt i marknadskommunikativa strategier. Resultatet visade att samtliga strategier används och att de strategier som Matilda använder sig av inte skiljer sig så mycket över tid, till skillnad från Djerf Avenue´s konto där de skiljer sig. Mellan kontona skiljer det sig en del, men över lag använder de båda mest interaktiva budskapsstrategier. Däremot fokuserar Matilda på influencer marketing och Djerf Avenue har ett fokus på konsumentrelationer. Agenda setting och inlägg om varumärkesresonans används på ungefär samma sätt hos båda kontona. Till skillnad från tidigare studier inom influencermarketing visar resultaten på hur en influencer arbetar med ett varumärke som ägs av denne själv.

Företaget Volvo Cars återfinns på Sustainable Brand Index lista över de mest hållbaravarumärkena enligt svenska konsumenter. Samtidigt verkar företaget inom en av de mestklimatbelastande branscherna. Mot bakgrund av detta och med utgångspunkten att reklam ären av de faktorerna som kan ha påverkat konsumenternas uppfattningar var syftet med dennastudie att undersöka hur hållbarhet, främst utifrån ett miljöperspektiv, kommuniceras i VolvoCars reklamfilmer. Studien har genomförts med hjälp av den kvalitativa metoden multimodalkritisk diskursanalys och utgått från ett teoretiskt ramverk bestående av teorier om CSR,grönmålning och budskapsstrategier. Materialet i studien består av tre stycken reklamfilmeroch är hämtade från Volvo Cars youtubekanal, reklamfilmerna är publicerade mellan åren2020 och 2021. Resultatet visar sammanfattningsvis att hållbarhet kommuniceras genom detre diskursiva temana hållbarhet genom miljö, hållbarhet som säkerhet och hållbarhet somnågonting modernt och att detta görs med hjälp av transformerande budskapsstrategier somdelvis kompletteras med intygsreklam. Vidare visar studien att Volvo Cars använder desemiotiska resurserna för att förmedla och transformera känslan och idén av hållbarhet,snarare än på ett sätt där det tydligt framgår vad som gör dem hållbara.

Syfte: Att analysera hur Aftonbladet använde olika strategier och retoriska begrepp under rapporteringen av svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrån Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet använder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska begrepp för att sända ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka påverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrån staten i första hand. Därför är användningen utav strategier och retoriska begrepp nödvändig för att bibehålla makten att kunna försöka påverka och övertyga läsarna.