Die Ernennung der Leitung der Deutschen Bundesbank durch den Bundespräsidenten fügte - und fügt - sich nicht ohne weiteres in die Konzeption von Art. 60 GG ein. Der Beitrag zeigt, dass die Regelung des Bundesbankgesetzes gleichwohl den verfassungsrechtlichen Vorgaben entspricht.

<p>Av flera anledningar har i många länder mål för prisstabilitet ersatt den aktiva stabiliseringspolitiken där mål för nationalprodukt och sysselsättning stått i centrum. Centralbanker bedriver och har bedrivit penningpolitik för att uppnå prisstabilitet på olika sätt och det ärdenna fråga som står i fokus i denna uppsats. Detta aktualiseras ytterligare då den europeiska centralbanken (ECB) är i ett startskede vad det gäller att bedriva penningpolitik med prisstabilitet som primärt mål. I detta perspektiv är det av intresse att studera Bundesbank närmare då denna under relativt lång tid bedrivit penningpolitik inriktad på prisstabilitet. För att belysa frågan om penningpolitik har, efter en teoretisk presentation, en empirisk studie av Bundesbank genomförts. Den studerade perioden sträcker sig från 1975 fram till 1996. Grunden för arbetet är följande frågeställningar: (1)Hur framgångsrik har Bundesbank varit med sin penningpolitik? (2)I vad mån har monetarismens läror satt sina spår i Bundesbanks penningpolitik? (3)Diskussion om ECB:s framtid med beaktande av de kunskaper studiet av Bundesbank ger. Bundesbank kan sägas ha bedrivit penningpolitik med prisstabilitet som primärt mål relativt framgångsrikt. Vissa fakta talar för att det är Bundesbanks styrka som institution, där transparens och trovärdighet spelat en stor roll, som ligger bakom framgången. Monetarismen kan sägas ha lämnat ett avtryck i Bundesbanks penningpolitik i form av en viss överhängande prägel på den penningpolitiska designen. I praktiken är dock spåren från monetarismen vaga. Penningmängdens betydelse vid genomförandet av penningpolitiken kan ifrågasättas. Den kanske viktigaste lärdomen är nog hur Bundesbank fungerat som institution.</p>

Av flera anledningar har i många länder mål för prisstabilitet ersatt den aktiva stabiliseringspolitiken där mål för nationalprodukt och sysselsättning stått i centrum. Centralbanker bedriver och har bedrivit penningpolitik för att uppnå prisstabilitet på olika sätt och det ärdenna fråga som står i fokus i denna uppsats. Detta aktualiseras ytterligare då den europeiska centralbanken (ECB) är i ett startskede vad det gäller att bedriva penningpolitik med prisstabilitet som primärt mål. I detta perspektiv är det av intresse att studera Bundesbank närmare då denna under relativt lång tid bedrivit penningpolitik inriktad på prisstabilitet. För att belysa frågan om penningpolitik har, efter en teoretisk presentation, en empirisk studie av Bundesbank genomförts. Den studerade perioden sträcker sig från 1975 fram till 1996. Grunden för arbetet är följande frågeställningar: (1)Hur framgångsrik har Bundesbank varit med sin penningpolitik? (2)I vad mån har monetarismens läror satt sina spår i Bundesbanks penningpolitik? (3)Diskussion om ECB:s framtid med beaktande av de kunskaper studiet av Bundesbank ger. Bundesbank kan sägas ha bedrivit penningpolitik med prisstabilitet som primärt mål relativt framgångsrikt. Vissa fakta talar för att det är Bundesbanks styrka som institution, där transparens och trovärdighet spelat en stor roll, som ligger bakom framgången. Monetarismen kan sägas ha lämnat ett avtryck i Bundesbanks penningpolitik i form av en viss överhängande prägel på den penningpolitiska designen. I praktiken är dock spåren från monetarismen vaga. Penningmängdens betydelse vid genomförandet av penningpolitiken kan ifrågasättas. Den kanske viktigaste lärdomen är nog hur Bundesbank fungerat som institution.

The German Central Bank, or Bundesbank, has since its founding in postwar West Germany been committed to the maintenance of a stable, conservative monetary policy to control the German economy. During moments key in the process of European integration, the bank has worked to delay and reframe the integration process in order to best benefit the German economy. This study examines four such moments, beginning with the collapse of the Bretton Woods system and ending with the Greek bailouts of 2010, to examine the Bundesbank’s influence, both domestically and internationally, in determining the framework of the current European Union and its monetary policy.

Die teilweise oder gänzliche Zerstörung eines Geldzeichens (Banknote) wirft verfassungsrechtliche Fragen im Hinblick auf das Eigentumsgrundrecht auf. Der Beitrag zeigt, dass sich insofern die (frühere) deutsche Rechtslage von derjenigen in angloamerikanischen Ländern unterscheidet.

Die Deutsche Bundesbank ist die erste Währungs- und Notenbank, die in einer deutschen Verfassung, dem Grundgesetz, erwähnt wird. Ihr (ursprünglicher) Status, dessen nähere Ausgestaltung dem Bundesgesetzgeber obliegt, ergibt sich aus dem Verhältnis dieser Einrichtung zu wesentlichen Verfassungsprinzipien wie Bundes- und Rechtsstaat, Demokratie und Sozialstaat, die auch bei einer Einbeziehung in EG-Strukturen bedeutsam bleiben.

Univ., Diss.--Bielefeld, 2004.

This thesis examines the emergence, and then development, of what I call 'monetary mythology', a historical narrative, or version of history, concerning the inter-war period of Germany. Following the Second World War, it was left to West German elites to establish a new federal central bank, the Deutsche Bundesbank. A three-way power struggle emerged between the existing West German central bank - the Bank deutscher Länder - the federal government and the various state governments, all vying to influence the institutions and structure of this new monetary authority. In justifying their arguments, West German elites used various lessons derived from the turbulent experiences of the inter-war era. Monetary mythology, for its part, emphasised the lessons of Germany's two inflations; and the Bank deutscher Länder, and its allies, explicitly tied these lessons to the need for an independent central bank. And though it was once challenged by other competing historical narratives in the period 1949-51, monetary mythology emerged by 1956 triumphant in the public sphere in terms of framing the parameters through which West Germans viewed their monetary history. The doctoral project at hand approaches economic history from a cultural angle. In doing so, it offers an alternative history of the Bundesbank, as well as an alternative explanation for the cultural preoccupation surrounding inflation in West Germany. The thesis explains this cultural preoccupation in institutional terms. In providing for a central bank that was independent of political instruction, the Bundesbank Law of 1957 allowed for conflicts between the federal government and central bank to emerge. These conflicts often became 'dramatised' in the public sphere, creating controversies surrounding the Bundesbank's independence, and, in turn, giving rise to circumstances in which the lessons of the two inflations continued to remain relevant, geared in support of central bank independence.

Der Einigungsvertrag vom 31. 8. 1990 (BGB I. II, 889 hat bis auf weiteres die zur Jahresmitte 1990 als neuer Abschn. 5a in das Bundesbankgesetz eingefügten Bestimmungen - §§ 25a-25d - sowohl zur Organisation als auch zu Währungspolitischen Befugnissen und zum Geschäftskreis der Bundesbank (damals noch in der (fremden) DDR, heute in den »neuen Bundesländern«) aufrecht erhalten. Der Beitrag nimmt diese Modifizierungen der Regelungen zum Anlaß, sowohl die neuen als auch die alten Vorschriften des Rechts der deutschen Währungs- und Notenbank genauer in das System des nationalen (deutschen) Verfassungs- und Verwaltungsrechts einzuordnen.

Vortrag gehalten am 4. Juni 1988 an der Universität Würzburg anläßlich der Exkursion des Aufbaustudienganges "Europäische Integration" des Europa-Instituts der Universität des Saarlandes Lange vor Einführung des Euro ließ die Bundesbank die private Verwendung der Europäischen Währungseinheit (ECU) in Deutschland zu. Der Beitrag zeichnet die Schaffung und Bedeutung des ECU seit 1979 nach, einschließlich der Unterscheidung von offizieller und privater Verwendung, und benennt einige offene Rechtsfragen im Hinblick auf das Währungsrecht der DM.