The industrialization of construction is increasing in Sweden which leads to higher demands of prefabricated components and cells. But what does the business of construction think of the industrialized business and what can be done in order to decrease faults and errors with these products? Today we have many manufacturers who have different technical solutions which might lead to difficulties when assembling components and cells at the building site. But by trying to make a more opened market, with possibly standardized connections details and improving the communication between the different participants, the prefabricated components and cells can be made and assembled with less errors. This is something that needs to be done in order to establish a more secure business, and especially when working with new companies and methods, when using industrialized products.

Jordens resurser är begränsade och en ohållbar mängd koldioxid släpps ut varje år. IPCC:ssenaste rapport anger att utsläppen behöver halveras till år 2030 för att den globalauppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader. Sveriges egna miljömål med att varaklimatneutrala år 2045 kräver också att byggbranschen ställer om från linjärt till cirkulärtbyggande.1 januari 2022 kom kravet på att byggnader skulle klimatdeklareras vilket bidrar till en störremedvetenhet av koldioxidutsläppen. En saknad av högsta gränsvärde för mängdenkoldioxidutsläpp gör att byggbranschen fortfarande släpper ut oacceptabelt mycket. Till följdav miljömedvetenhet har begreppet återbruk börjat diskuteras alltmer i byggbranschen. Ordetåterbruk betyder att ett material ska användas på nytt tills dess tekniska livslängd uppnåtts.Återbruk bidrar till ett cirkulärt byggande vilket fått alltmer uppmärksamhet för dess potentialatt spara på resurserna.Flödet i byggprocessen består av många delar och att få in återbruket som en naturlig del iprocessen krävs en omställning. I samhället finns det en hel del problematik och frågeteckenkring återbruk. Genom litteraturstudien uppdagades inventering, utbud, lagerhållning, garantieroch rivning som hinder samt viktiga delar för ett fungerande cirkulärt flöde.Genom intervjustudien framkom det att okunskapen präglar återbruksbranschen. Motivationenför att våga testa sig fram med återbrukade produkter saknas och ett krav skulle behöva införas.En lösning skulle vara att nya aktörer tar in återbruksbara produkter för rekonditionering,lagerhållning och återförsäljning. Befintliga leverantörer skulle kunna genomföraåtertillverkning av det produkter producenterna kan för att sedan sälja i det vanliga flödet.

En ökad bostadskris och allt högre miljökrav gör att Sveriges byggnadsbransch står inför en stor utmaning under den närmaste tiden. Allt fler småhusföretag känner att de vill utveckla sina produkter så att de passar bostadsmarknaden. Efter samarbete med Vimmerbyhus har ett ritningsförslag på ett prefabricerat flerbostadshus i tre våningar tagits fram. Det framtagna förslaget har även fått en miljöcertifiering inom Miljöbyggnad. Studien innehåller val av byggnadens design samt inre utformning av ytor. Sveriges lagar och krav inom ändrings- och nybebyggelse är här av stor vikt. Det ställdes också vissa krav på designen av byggnaden på grund av att planelementen byggs i fabrik för att sedan fraktas och sättas ihop på byggplatsen. En jämförelse mellan fyra olika miljöcerifieringar gjordes innan Miljöbyggnad valdes som den mest passande. Här utreddes och beräknades olika aspekter inom energi, material och inomhusklimat.

Världen står inför stora utmaningar när det kommer till miljön och byggsektorn har idag en stor miljöpåverkan, främst när det kommer till koldioxidutsläpp. De två mest använda byggnadsmaterialen idag, stål och betong har visats tillföra otroliga mängder koldioxid till atmosfären och är därför inte rätt väg att gå för en hållbar framtid. Trä som byggnadsmaterial är det enda förnyelsebara materialet av dessa tre och har visat på stora minskningar av koldioxidutsläpp i jämförelse med stål och betong. Kvarteret fören 1 i Karlstad är ett område där Karlstad kommun har tänkt uppföra tre höghus och valdes därför som utgångspunkt för detta arbete. Målet var att dimensionera det högsta huset med limträstomme och samtidigt följa planprogrammets vision. För att göra detta användes programmet Revit Structure för att rita huset och Robot Structural Analysis för att dimensionera. Huset dimensionerades för egentyngd, nyttig last, snölast, vindlast och brand enligt svenska standarder. Efter att Robot Strucural Analysis redovisat de krafter, moment etc. som lasterna gav upphov till används handberäkningar för att hitta rätt dimension för varje byggdel. Resultatet visade att limträstomme är ett rimligt alternativ till andra byggnadsmaterial för det 15-våningar höga huset som beräknats. Detta gav samtidigt ett unikt och attraktivt utseende på byggnaden. Det dimensionerade huset och två andra hus med liknande arkitektur planerades på tomten och en arkitektonisk bild framtogs för att ge en bild över resultatet. / The world stands before large challenges when it comes to the environment and today the construction sector has a huge impact on the environment, especially when it comes to carbon dioxide emissions. Two of the most used construction materials today, steel and concrete have shown to bring large amounts of carbon dioxide to the atmosphere and is therefore not the way to go to a sustainable future. Of these three materials, wood is the only renewable construction material and it has a lot less carbon dioxide emissions compared to steel and concrete. Fören 1 in Karlstad is an area where Karlstad municipality is planning to build multi-storey buildings and therefore this area was chosen as a starting point for this thesis. The goal was to size the tallest building with a glulam frame but at the same time follow the vision in the planning program. To make this happen Revit Structure was used to draw the building and Robot Structural Analysis was used for calculations. The building was sized for self-weight, live load, snow load, wind load and fire according to Swedish standards. When Robot Structural Analysis showed the forces, torque etc. which the loads yielded, calculations by hand was used to find the right size for every part of the construction. The result showed that using a glulam frame is a reasonable alternative to other construction materials for the 15-storey tall building which were calculated. This gave at the same time a unique and attractive appearance to the building. The calculated building and two similar buildings were placed on the property and an architectural 3D view was produced.

Bakgrund  Hållbart byggande tillsammans med hållbar stadsutveckling har  fått allt mer uppmärksamhet den senaste tiden. I stadsdelen Hyllie i Malmö pågår ett stadsbyggnadsprojekt där hållbarhetsaspekten har haft stor betydelse. Det råder dock skilda åsikter kring huruvida kommunernas inverkan på bostadsbyggandet är en fördel för bebyggelsen eller ej. Vissa säger att även om yttre påtryckning är den vanligaste anledningen till att företag bygger hållbart så kan projektet aldrig bli bra om företagets inre motivation inte stämmer överens, med detta sagt är det viktigt att företaget har andra faktorer som motiverar dem att genomföra miljösatsningar utöver kraven som ställs från kommunen. Det har genomförts studier där kommunen styrt byggprojekten och ställt skallkrav på byggföretagen (Pandis, 2014; Lundberg, 2013) men eftersom situationen i Hyllie är annorlunda och byggherrarna har haft relativt fria tyglar är det särskilt intressant att studera vilka andra drivkrafter utöver kommunens påverkan som har drivit fram miljösatsningarna.   Syfte: Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för motiven till miljöinvesteringar i stadsbyggnadsprojekt och genom detta bidra till ökad kunskap kring hur kommunerna bäst kan arbeta för att främja miljösatsningar inom byggbranschen.   Metod: Studien har genomförts som en fallstudie på projektet i Hyllie, Malmö ur ett kvalitativt perspektiv. För insamling och bearbetning av data genomförde vi i denna studie både en dokumentstudie av de kommunala dokumenten och intervjuer med nyckelaktörer.  Studien delades således upp i två delstudier där den första studien syftade till att beskriva den kontext som vår fallstudie befinner sig i. Den andra delstudien som var en intervjustudie, syftade till att undersöka vilka motiv som låg bakom miljöinvesteringar i Hyllie.   Slutsats: Malmö stad har utgjort det huvudsakliga motivet till att miljöinvesteringar har genomförts i Hyllie. Vidare ser vi att legitimitet, lönsamhet och företagets intressenter utgör ytterligare motiv till att miljöinvesteringar genomförs i området. Vilka motiv som motiverat byggföretagen har i sin tur påverkats av följande tre faktorer; företags storlek, förvaltning/ickeförvaltning  samt ägandeförhållande. / Background: Sustainable building and sustainable city development has received a lot attention in the last decades. In Hyllie in Malmö there is an ongoing city development project in which sustainability has been of great importance. However, there are differing opinions about whether local impact on residential construction is an advantage for settlement or not. Some say that even if the external pressure is the most common reason that companies build sustainable, the project can never be successful if the company's internal motivation is not consistent with that being said, it is important that the company has other factors that motivate them to implement environmental initiatives in addition to the requirements compiled from the municipality. There have been studies in which the municipality controlled construction projects and set mandatory requirements on the construction companies (Pandis, 2014; Lundberg, 2013), but since the situation in Hyllie is different and the developers have had relatively free reign, it is particularly important to examine what other forces beyond municipal influence that has pushed forward environmental initiatives.   Purpose: The study aims to create a deeper understanding of the motives for environmental investment in city building projects and through this contribute to increased knowledge about how the municipalities’ best can work to promote environmental investments in the construction industry.   Method: The study was conducted as a case study on the project in Hyllie, Malmö from a qualitative perspective. For the collection and processing of data, we conducted both a document study of local government documents and interviews with key players. The study was thus divided into two sub-studies in which the first study aimed to describe the project. The second study was an interview study and aimed to investigate the motives behind the environmental investments in Hyllie.   Conclusions: City of Malmö has been the primary motive for environmental investments that have been implemented in Hyllie. Furthermore, we see that legitimacy, profitability and the company's stakeholders constitute additional motivations for environmental investment in the area. Which motive matters the most is in turn influenced by the following three factors; company size, management/non-management and ownership.

The construction industry can contribute to a healthier sustainable community. A development that is going on right now is by using more prefabricated volume- and plan elements on the construction sites. Building with this method not only provides a benefit to the environment, but also reduces production rates by taking up to 80 percent less time to build. By building in this way it will be easier to recycle and keep all the material that otherwise would go to waste. Also by building inside a protected environment, the material retains its good quality. This report will take forward proposals on further development of prefabricated volume element of wood, by first presenting this construction methods advantages and disadvantages.

Allmännyttan har under lång tid försörjt Sverige med hyresbostäder. De senaste åren har konkurrensen i form av privata bostadsbolag och omvandling av hyresrätter till bostadsrätter lett till att allmännyttan inte längre har samma funktion som tidigare. Branschorganisationen Fastighetsägarna anmälde år 2005 staten till EU-kommissionen då de ansåg att de allmännyttiga bostadsbolagen fick konkurrenssnedvridande stöd. Anmälan ledde sedermera till en lagändring som trädde i kraft 1 januari 2011. Den 1 januari 2011 trädde Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft och ersatte då Lagen om allmännyttiga bostadsföretag. Enligt den nya lagen ska de allmännyttiga bostadsföretagen agera affärsmässigt. Detta kandidatarbete undersöker vad affärsmässighet är och om det är möjligt att få en blick över hur de allmännyttiga bostadsbolagen ska agera för att vara affärsmässiga. Kandidatarbetet syftar även till att ta reda på om lagändringen fått någon effekt hos de allmännyttiga bostadsbolagen. En enkät skickades ut till de allmännyttiga bostadsbolagen för att ta reda på hur de har uppfattat lagändringen. Av enkäten framkom att lagändringen fått en liten effekt. Effekten av lagändringen är främst att de allmännyttiga bostadsbolagen ökar takten mot ett mer affärsmässigt agerande.

Syftet med denna kandidatuppsats är att ta reda på motiven bakom förvärven och försäljningarna av fastigheter som ägde rum i CBD under 2011. På grund av tidsbegränsningen, har vi valt att göra en fallstudie på 5 av de 11 transaktionerna. Informationen är framförallt baserad på 10 intervjuer som skett med ledande personer hos säljarna respektive köparna, där vi ställt ett visst antal frågor som berört vår frågeställning i arbetet. Vi har även fördjupat oss i de olika aktörernas hemsidor och årsredovisningar för att få en större insikt i vilken typ av investerare de är. De aktörer vi berört kan kategoriseras in i olika investerarkategorier som varit involverade i de olika transaktionerna. Det är renodlade fastighetsbolag, institutioner och övriga företag som varit inblandade i de 5 transaktioner, vi valt att beröra. Dessa olika investeringsgrupper skiljer sig åt i motiven varför de har valt att avyttra respektive förvärva fastigheter i CBD; dock finns det även likheter i deras motiv.

Handel med derivat har ökat explosionsartat på den svenska marknaden de senaste åren med möjligheter att handla i derivat med ett stort antal olika underliggande tillgångar. Denna utveckling har dock inte skapat möjligheten att handla derivat med utvecklingen på den svenska fastighetsmarknaden som underliggande tillgång. Möjligheterna att idag få fastighetsexponering utan att direkt äga fastigheter är begränsade och har låg korrelation med utvecklingen på den svenska fastighetsmarknaden. Ett ämne som har diskuterats flitigt innan fastighetskrisen 2007 är möjligheten att handla derivat med den svenska fastighetsmarknaden som underliggande tillgång. Problemet har varit att det inte funnits ett tillförlitligt index som man kan använda för att prissätta derivatet. Nya typer av index har utvecklats de senaste åren och därmed skapat en möjlighet att introducera fastighetsderivat som produkt på den svenska marknaden. För att kunna handla med fastighetsderivat krävs att en del förutsättningar uppnås däribland likviditet, ett fungerande underliggande index, en osymmetrisk marknad och en aktör som agerar som någon typ av återförsäljare av produkten det vill säga någon som erbjuder handel i fastighetsderivat. Än så länge finns idag ingen aktör som gör det även fast det finns underliggande index som skulle kunna användas som mätvariabel. Detta gör att det idag inte finns någon form av handel med produkten och därför ingen likviditet heller. Att marknaden är osymmetrisk och att olika aktörer söker olika typer av risk och diversifiering är tydligt. Därför måste någon aktör vara först med att erbjuda fastighetsderivat för att en handel ska kunna möjliggöras. Utöver det behövs också en aktör som vågar ta första traden och på så sätt öppnar möjligheter för likviditet.

Syftet med examensarbetet är att skapa förståelse kring hyresutvecklingen på kontorsmarknaden i Stockholm och att undersöka om det skett en real hyresutveckling under perioden 1980 till 2011. För att göra detta samlades hyresdata in från olika källor för att sedan skapa tre hyresindex för tre områden i Stockholm; CBD (Central Business District), Stockholm city och Stockholm övriga områden. Uppdelningen i tre områden gjordes för att tydliggöra hyresutvecklingen då det är skillnader i hyra mellan områdena. Vidare var en central del i att skapa förståelse att undersöka vilka faktorer som har haft störst påverkan på hyresutvecklingen. Därför jämfördes indexen mot makrofaktorerna BNP tillväxt, inflation, ränta, sysselsättning samt vakansgrad för kontorsfastigheter i Stockholm. Analysen visade att en något positiv real hyresutveckling hade skett inom alla tre områden: CBD under 1980-2011, Stockholm city 1981-2011, och Stockholm övriga områden 1994-2011. Överlag hade hyresutvecklingen i ovanstående områden följt varandra under den perioden och inga större avvikande mönster kunde utläsas ur indexen. För att åskådliggöra den reala hyresutvecklingen gjordes även diagram med hjälp utav CAGR (Compound Annual Growth Rate), vilken är den genomsnittliga ackumulerade tillväxten för respektive period. Detta gjordes för alla potentiella perioder inom huvudperioden med slutår 2011. Med hjälp av denna kunde man utläsa att beroende på vilken period som studeras inom huvudperioden 1980-2011, så har den reala hyresutvecklingen varit antingen positiv eller negativ. För att motverka att valet av period avgör slutsatsen, behövs en alternativ metod till att enbart se skillnaden mellan åren 1980 och 2011. Genom att räkna antalet potentiella perioder med positiv respektive negativ CAGR, gick det därför att avgöra om slutsatsen vore densamma oberoende av period. För CBD har 19 perioder varit positiva jämfört med 12 negativa (1980-2011). För Stockholm city var antalet positiva perioder 19 stycken jämfört med 11 negativa (1981-2011). Däremot för Stockholm övriga områden var det 5 positiva perioder, respektive 12 negativa perioder (1994-2011), vilket visar att valet av period påverkar. Detta kan bero på att utvecklingen i reala hyror har varit sämre för Stockholm övriga områden för 2000-2011 än de andra två, och att detta utgör en stor del av perioden 1994-2011. Om vi bortser ifrån övriga områden pga. en kortare tidsserie, kan därmed slutsatsen befästas oberoende av val av period inom 1980-2011. Gällande vilken eller vilka faktorer som har haft störst inverkan på hyresutvecklingen var BNP tillväxten och sysselsättningsgraden de faktorer som hade tydligast samband. Samband kunde tydas i samtliga sub- perioder för alla områden. Jämförelse gjordes även med vakansgrad där en korrelation med hyresutvecklingen kunde tydas. När vakansgraden ökade kunde en motsatt effekt i hyrorna tydas och vice versa. 5 Detta blev särskilt tydligt vid ekonomiska och finansiella kriser då vakansgraderna ökade och hyresutvecklingen minskade som en effekt utav det. En jämförelse mellan ränta och inflation gjordes även, men inga tydliga samband kunde utläsas. Däremot skall inte sägas att dessa faktorer saknar inverkan på hyresutvecklingen.