Syfte: Byggbranschen har länge tampats med ett stort antal byggfel av olika slag. Ett sätt för att höja kvalitetssäkringen och minimera fel är erfarenhetsåterföring. Dock sägs det att byggandets mest eftersatta område är just erfarenhetsåterföring. Brist på effektiv metod för insamling och lagring av kunskap samt låg prioritering gör att det inte genomförs. Användandet av datorer och IT-stöd ökar succesivt i byggbranschen men branschen har problem med implementeringen. Det finns en ovilja till förändring som kan medföra att inställningen blir dålig. Teknologin utnyttjas inte fullt ut ännu utan traditionella manuella arbetssätt används fortfarande. Målet med examensarbetet var därför att ta reda på hur erfarenhetsåterföringen kan förbättras i produktionen hos en industriell hustillverkare, med hjälp av digitala hjälpmedel. Metod: En studie har genomförts på ett företag där kvalitativ data har samlats in. Den huvudsakliga metod som använts är intervjuer med anställda på företaget. Teori har samlats in genom litteraturstudier och en observationsblankett skapades. Denna användes i produktionen för att sedan användas vid intervjuerna. Resultat: Undersökningen visade att tidsbrist, motivation och ambition är viktiga faktorer som påverkar återföringen. Anställda saknar tid och motivation och saknar snabba resultat eller belöning från arbetet med återföringen. Ofta saknas effektiv metod för att samla in och lagra kunskap inom organisationen. Det saknas också någon som arbetar specifikt med erfarenhetsåterföringen. Användningen av digitala verktyg har förbättrat kommunikationen mellan aktörerna, men ändå föredrar inte alla att använda digitala verktyg i arbetet. De digitala systemen som används är bristfälliga och tidskrävande. Observationsblanketterna upplevdes positiva men visade på att det tar tid att få in nya rutiner och arbetssätt. Konsekvenser: För att förbättra erfarenhetsåterföringen med hjälp av digitala verktyg är det viktigt att metoden för insamlingen är lättare att göra på digitala verktyg än att göra på vanligt papper, annars kan det bidra till att det inte görs. Därför är systemet en av de viktigaste aspekterna. En förändring av arbetssätt och rutiner är nödvändig, tid behöver avsättas dagligen. Slutligen behövs någon ansvarig som bearbetar insamlad information och som gör återföringen användbar för att återföringen ska komma till nytta. En attitydförändring behövs för att branschen i framtiden ska kunna nyttja erfarenhetsåterföring och digitala verktyg. Begränsningar: Arbetet är begränsat av det faktum att endast ett företag har studerats. Studien tar endast hänsyn till åsikter från de medverkande respondenterna från samma företag. Det undersökta företaget använder sig endast av läsplattor som ett verktyg för att undvika att skriva ut ritningar, deras system är begränsat och täcker därför inte en helhet av hur digitala verktyg kan användas.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det är möjligt att överföra hallbyggnadstekniken med industriellt byggande med användning av Paroc sandwichpaneler till produktion av villor. Detta görs för att kunna dra ner byggnadskostnaderna och materialkostnaderna vid produktion av bostadsområden. En avgränsning som gjordes var att siktet lades på väggkonstruktionen i denna studie då takkonstruktionen kan se likadan ut beroende på vilken väggkonstruktion som används. Fastec Stockholm AB delade ut en villa som de ville att vi skulle projektera med sandwichpaneler och för att då kunna jämföra räknades materialkostnad och tidsåtgång ut i programmet BidCon för olika typer av väggkonstruktioner och jämfördes med kostnad och tidsåtgång för Paroc sandwichpaneler. Resultatet som blev var att sandwichpanelerna både hade kortare byggtid samt att materialkostnaderna blev lägre jämfört med de olika fasadmaterialen som valdes. Därför är det ekonomiskt fördelaktigt att använda sig av sandwichpaneler vid villakonstruktioner samt att en överföring av hallbyggnadstekniken är fullt möjlig med dagens byggnadsteknik.

År 2018 inföll ”Overshoot day”, dagen då vi förbrukat årets budget av jordens förnybara resurser, den 1 augusti (Rosengren, 2018). De resterande fem månaderna av året levde vi över jordens tillgångar. Genom att närma oss en cirkulär ekonomi kan vi förvalta jordens resurser på ett sätt som är långsiktigt hållbart och minska behovet av att använda jungfruligt material. Byggsektorn står årligen för ca en tredjedel av allt avfall i Sverige, bortsett från gruvavfallet (Naturvårdsverket, 2017). Just nu pågår en ansträngning i Europa för att minska mängden avfall, där byggbranschen utgör ett prioriterat område. Ett av Europaparlamentets mål är att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall ska ha ökat till minst 70 viktprocent år 2020 (2008/98/EG). Lindbäcks bygg är en av de ledande aktörerna gällande industriellt tillverkade flerbostadshus i trä. Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie på Lindbäcks bygg få en ökad förståelse för förutsättningarna för cirkulär ekonomi inom industriell produktion av flerbostadshus i trä. Där fokus ligger på de materialrester som uppstår i fabriksproduktionen och hur dessa hanteras. Arbetet inleddes med en litteraturstudie på området cirkulär ekonomi och cirkulär ekonomi inom byggbranschen, avfall och avfallshantering i byggbranschen. Efter emperiinsamlingen fördjupades läsningen mot alternativa lösningar för ökad cirkularitet sett till de tre största rena avfallsfraktionerna. Fallstudien har genomförts genom intervjuer med anställda från olika avdelningar inom Lindbäcks, samt med Lindbäcks avfallsentreprenör. Intervjuerna har kompletterats med data gällande de avfallsmängder som genererats från den studerade fabriken, samt med en kartläggning av överblivet materialet från fyra projekt som producerats i fabrik under vintern 2018. Kartläggningen av det överblivna materialet visar på stora skillnader i mängd mellan olika materialtyper och projekt. Mängden överblivet material varierar mellan materialunderskott och ett överskott motsvarande 27 % av det material som köpts in av den aktuella materialtypen för projektet. Endast 5 viktprocent av det avfall som genererades i Lindbäcks fabrik i Öjebyn materialåtervanns år 2018. 63 viktprocent av avfallet skickades till förbränning och 30 viktprocent deponerades. De resterande två viktprocenten utgjordes av avfall som klassats som verksamhetsavfall för sortering. För ett uppnå EU-målet med 70 % återvinning krävs alternativa lösningar för hantering av trä-, gips- och isoleringsavfall. De alternativa lösningarna för hantering av trä-, gips- och isoleringsavfall som identifierats i litteraturstudien har prioriterats ur ett cirkularitetsperspektiv med hjälp av Re:Sources (Re:Source, 2018) modell för visualisering av materials funktion och användning, materialhjulet. Inom sektorn materialåtervinning återfinns möjliga lösningar för samtliga tre studerade fraktioner. Genom att returnera gipsavfallet till leverantören, riva isoleringsavfallet till lösull och nyttja uppkommet träavfall i tillverkning av biokol, ökar materialåtervinningen från 5 % till 89 %. Detta medför att EU-målet uppnås med marginal, samtidigt som deponi som behandlingsmetod helt elimineras. Som ett hinder för ökad cirkularitet nämns kostnader och utsläpp kopplade till långa transporter. Genom att nyttja outnyttjat utrymme på redan befintliga transporter kan de långa avstånden överbryggas utan extra kostnader och miljöpåverkan. Slutsatsen kan dras att genomförandet av ett fåtal förändringar kan få stora effekter, men att fortsatta studier krävs på ämnet cirkulär ekonomi inom byggbranschen.

<p>Rapporten är ett examensarbete i byggingenjörsutbildningen på högskolan i Halmstad och belyser området för industriellt flerbostadsbyggande. Flera aktörer har försökt sig på att bemästra denna konst att bygga industriellt men inte lyckats. I denna rapport har vi gett oss på att ta reda på framgångsfaktorer. När det industriella byggandet jämförs med det traditionella byggandet finns det många olikheter som måste redas ut och göras om för att få en fungerande byggindustri.</p><p>I rapporten ger vi er en allmän bild, och definition, av industriellt byggande. Vi jämför de olika aktörerna och försöker peka på vad som skiljer dessa åt. Genom intervjuer och litterära studier har vi också fått insatta personers syn på industriellt byggande och dess framtid. Vårt huvudsakliga mål var att identifiera framgångsfaktorer.</p><p>Då detta är ett relativt nytt och outforskat område så omfattar rapportens resultat främst saker som är utvecklingsbara. Logistiken och dess planering är ett exempel på en utvecklingsbar faktor. Andra saker som vi kom fram till var, tidigt och väl styrt ledarskap, kundmedvetenhet med flera.</p>

<p>Most of today’s concrete structures that are built on site are mainly constructed in a traditional fashion with a lot of artisanal operations. One step towards industrializing the in-situ construction of concrete is to use prefabricated reinforcement. Through this method there can be a lot of savings when each bar doesn’t have to be placed and fixed separately on site. The option is to use reinforcement baskets or carpet (roll) reinforcement to decrease the construction time and increase the profitability, while still maintaining or improving the quality and make a significant improvement on the work environment.</p><p> </p><p>This report discusses and describes various alternative methods concerning reinforcement, for example prefabricated reinforcement cages and carpet (roll) reinforcement.</p><p> </p><p>That the construction industry is in need of a higher degree of industrialization than today is a generally accepted view. This is confirmed by a number of industrializing attempts like opening factories for building-elements, using weather protection and prefabricated construction parts. Industrialized construction has a different meaning today than it had in the 60s and 70s when the most important factors were quantity, economy and time. These factors are also important today but there are other important factors like quality, customer satisfaction and work environment.</p><p> </p><p>Through interviewing some key persons inside Skanska, it was possible to identify some important factors and areas where problems and difficulties can occur when introducing more prefabricated reinforcement to Skanska civil construction department. Surveys based on these answers were sent to persons inside Skanska Sweden that have leading positions within the production. From the result of the interviews and the surveys problem areas, key figures and benefits have been identified. When the case study was performed it was possible to recognize the result from the interviews and the surveys were in fact the main issues discussed; total cost, time, work environment, simplicity in the construction, repetition, cooperation in an early stage, communication et cetera.</p><p> </p><p> </p><p>There has been a case study of a bridge where the planning of an already built bridge has been changed and adapted to the idea of rationalizing the reinforcement work through using as much prefabricated reinforcement as possible. The result is a theoretical bridge with a new way of building that promotes the idea of using as much prefabricated reinforcement as possible. Other keywords in this case study are standardization, simplicity and industrialization. The case study shows that through cooperation and above all a good communication between the involved parties during the planning, it was possible to shorten the construction time with approximately 25%. The cost savings were lower and not as striking as the time savings. The total cost for building the bridge was reduced with approximately 3.5%. The work environment would also be very much improved because a lot of the operations, that are dangerous and demands bad working postures, are eliminated. The concept that was developed through this bridge is a standardization that Skanska hopes to introduce on similar projects in the future.</p>

<p>Byggbranschen står idag för 40 % av landets totala energianvändning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hänsyn till den omfattande energianvändningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnåla byggnader är långt framme, men används inte i så stor utsträckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn på investeringar och att den som bygger och förvaltar inte är samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC). Byggnader har lång livslängd och det är viktigt att man i ett tidigt skede vid projektering använder sig av de hjälpmedel som finns att tillgå.</p><p>Koldioxid är en stor bidragande orsak till den ökade växthuseffekten, för att byggbranschen i framtiden skall kunna minska de bidrag den genererar till atmosfären så är det viktigt att man tar fram metoder för hur man på ett riktigt sätt mäter koldioxidutsläpp från byggnader i bruksskedet.</p><p>Byggherren har en nyckelroll för vår samhällsutveckling varför det är viktigt att han/hon har kompetens för att fatta riktiga beslut ur ett hållbarhetsperspektiv. Idag kan i princip vem som helst vara byggherre oavsett kompetens.</p><p>Ett steg mot ett klimatsmartare byggande vore att ställa krav i Boverkets byggregler på att man vid projektering skall utföra en LCC kalkyl. Ett större individuellt ansvar för de faktiska koldioxidutsläpp som man bidrar med genom de beslut man tar vid en byggnation skulle kunna regleras i BBR genom att man utformade metoder för att mäta de faktiska koldioxidutsläpp en byggnad ger. Ett system med avgifter på de utsläpp man bidrar med skulle säkert medföra att man tänker till ordentligt innan man fattar beslut om hur en byggnad skall utformas. Ett krav på certifiering av landets byggherrar är rimligt med tanke på den betydelse han/hon har för samhällsutvecklingen.</p>

Enligt uppskattningar byggs 40 % av alla projekten på Skanska Jönköping med en prefabricerad betongstomme. Detta kan anses lite i förhållande till Skanska Sverige där ca 70 % av alla projekt byggs med en prefabricerad stomme. I resterande projekt byggs betongstommarna på plats, d.v.s. de är platsgjutna stommar. I och med detta så finns det en stor potentiell utveckling för prefabricerade betongstommar inom Skanska Jönköping, men även för resterande Svenska byggföretag då 2/3 av alla flerbostadshus uppförs med en platsgjuten stomme. I rapporten tas de ekonomiska för- och nackdelarna för de olika stomtillvägagångs sätten upp, hur yttre förutsättningar kan påverka projekten och hur de mjuka parametrarna påverkar den utförande organisationen. I rapporten definieras mjuka parametrar som stress, motivation och personskador/slitage. Syftet är att underlätta valet av stomme så att det blir mer ekonomiskt hållbart, att bättre trivsel på arbetsplatsen uppnås samt att ge en ökad kunskap om prefabricerade stommar och platsgjutna stommar. Underlag för rapporten har tagits fram genom litterarutstudier och intervjuer med anställda på Skanska Jönköping med olika befattningar. Även en enkät undersökning har gjorts bland yrkesarbetarna på Asken och Atollen, två projekt som har byggts i Jönköping. Asken har en platsbyggd stomme medan Atollen har en prefabricerad stomme, dessa två har varit referensprojekt till rapporten. Den stora skillnaden mellan en prefabstomme och en platsgjuten stomme är tiden. Enligt studier kan byggtiden minska med 22 % vid prefabricering och detta medför mervärden för både samhället och företaget. För entreprenören påverkas valet av stomme av yttre förutsättningar som ritningsunderlag, erfarenhet och leverantörernas situation. Var och en av dessa kan påverka priset på prefab upp till 20 %. Från genomförd enkätundersökning på Skanska i Jönköping framgick att 69 % av yrkesarbetarna upplevde att det oftare blev övertid på platsgjutet. Ökad arbetsmängd och ökat arbetstempo leder både till stress och slitage.

Portvakten Söder i Växjö, med sina två huskroppar och 64 lägenheter är de högsta passivhusen i Sverige med en trästomme. En energiuppföljning görs för år 2012. Skillnader kring projekterat och uppmätt värde behandlas och klargörs. Granskning av funktionalitet och värmeåtervinningsmängd av avloppsvärmeväxlaren utreds. Ett frågeformulär har skickats ut och sammanställts, där hyresgästerna delar med sig av sina upplevelser utav Portvakten Söder.

Rapporten är ett examensarbete i byggingenjörsutbildningen på högskolan i Halmstad och belyser området för industriellt flerbostadsbyggande. Flera aktörer har försökt sig på att bemästra denna konst att bygga industriellt men inte lyckats. I denna rapport har vi gett oss på att ta reda på framgångsfaktorer. När det industriella byggandet jämförs med det traditionella byggandet finns det många olikheter som måste redas ut och göras om för att få en fungerande byggindustri. I rapporten ger vi er en allmän bild, och definition, av industriellt byggande. Vi jämför de olika aktörerna och försöker peka på vad som skiljer dessa åt. Genom intervjuer och litterära studier har vi också fått insatta personers syn på industriellt byggande och dess framtid. Vårt huvudsakliga mål var att identifiera framgångsfaktorer. Då detta är ett relativt nytt och outforskat område så omfattar rapportens resultat främst saker som är utvecklingsbara. Logistiken och dess planering är ett exempel på en utvecklingsbar faktor. Andra saker som vi kom fram till var, tidigt och väl styrt ledarskap, kundmedvetenhet med flera.