The municipality of Örnsköldsvik has for a long time planned to establish a culture house in the centrum area. An investigation was started during the spring 2017 to develop local programs and analysis of needs with the keywords; attractive, width and tip, the building should also breathe sustainable construction. These factors were one of the reasons why the interest was raised to investigate how an attractive and public passive house can be designed. The study focuses to develop conceptual architectural drawings and recommended building techniques for passive house. During the investigation have a quantity of places in Örnsköldsvik been appointed as potential for the planned culture house, the property Örnsköldsvik 8:27 was one of them. The location is centrally placed in the urban city of Örnsköldsvik, with walking distance to the travel center, the big square, trade and green areas. The urban analysis provides opportunities for the building to connect to existing paths, utilize the south and create social and attractive environments. In the theoretical studies of sustainable construction and passive houses, it is stated that building in the future is going to be on stricter terms, focus on human needs and quality of life, as well resource management should be adapted to circular flows. In the case of passive houses should the passive solar radiation be optimized trough the orientation of the building to south and the building form has an airtight construction. Solutions in the form of energy efficient windows, entrance doors and ventilation with heat recovery are important components for a complete passive house. Four reference projects are studied, two of them are public passive houses and two are culture houses, these provide good examples of how it can be realized. Attractiveness is difficult to define in terms of building design and thus a semantic environmental description is carried out to get an idea of what attractiveness is for a group of people in Örnsköldsvik. The survey shows that the building should be open, light, friendly and safe, as well giving an impression of neutrality between the word pairs masculine/feminine and homogeneous/chaotic. The result shows that there is potential to constructing an attractive passive house as a public building, as long continuous quality controls and god design during the construction process are taking place. However, it became evident that the culture house is a complex building that requires consideration for all premises to meet the need for the building, to remain the functional and attractive meeting place for all people. / Örnsköldsviks kommun har under en längre tid planerat att etablera ett kulturhus i centralorten. En förundersökning startades under våren 2017 för att ta fram lokalprogram och behovsanalyser med nyckelorden attraktivitet, bredd och spets, samt att byggnaden ska andas hållbart byggande. Det var en anledning till att intresset väcktes av att undersöka hur ett attraktivt och offentligt passivhus kan utformas. Studien fokuserar på att ta fram konceptuella A-ritningar och rekommendationer rörande byggnadsteknik för passivhus. Under den pågående förundersökningen har ett antal platser i Örnsköldsviks centrum utsetts som potentiella för det planerade kulturhuset, fastigheten Örnsköldsvik 8:27 var en av dem. Platsen är centralt belägen i Örnsköldsviks stadskärna med gångavstånd till bland annat resecentrum, Stora torget, handel och grönområde. Platsanalysen tar upp möjligheter över hur byggnaden kan koppla till befintliga stråk, utnyttja söderläget och skapa sociala och attraktiva miljöer. Vid teoretiska studier av hållbart byggande och passivhus konstateras att byggverksamhet i framtiden ska ske på striktare villkor, människans behov och livskvalitet ska vara i fokus, samt hushållning av resurser ska anpassas efter cirkulära flöden. När det gäller passivhus bör den passiva solinstrålningen optimeras genom väderstrecksorientering av huskroppen och att byggnadsformen erhåller ett tätt klimatskal. Lösningar i form av energieffektiva fönster, entréslussar och ventilation med värmeåtervinning är en del av pusselbitarna till ett fungerande passivhus. Fyra referensprojekt studeras, varav två är offentliga passivhus och två är befintliga kulturhus, dessa ger goda exempel på hur det kan realiseras. Attraktivitet är svårt att definiera när det gäller byggnadsutformning och därmed genomförs en semantisk miljöbeskrivning för att få en uppfattning kring vad attraktivitet är för en grupp människor i Örnsköldsvik. Enkätundersökningen visar bland annat att byggnaden ska vara öppen, ljus, vänlig och trygg, samt ge ett neutralt intryck mellan ordparen maskulin/feminin och enhetligt/kaotiskt. Resultatet visar att det finns potential att uppföra ett attraktivt passivhus som offentlig byggnad, så länge det sker kontinuerliga kvalitetskontroller och bra projektering under hela byggprocessen. Det blev dock tydligt att ett kulturhus är en komplex byggnad som kräver bra planering gällande samtliga lokaler för att uppfylla behovet med att byggnaden förblir en funktionell och attraktiv mötesplats för alla.

Erfarenhetsåterföring är ett viktigt verktyg för att kunna spara tid, pengar och att utveckla byggbranschen. Företagen vet om detta, men trots dessa viktiga fördelar tillämpas det sällan, där tidigare studier har visat att det beror bland annat på tidsbrist och dåligt engagemang.  Studien görs i samarbete med ett företag som är industriella byggare. Detta företag samt andra entreprenörer företaget samarbetar med används som referensobjekt.    Syftet med studien är att belysa vikten av ämnet och vilka vinningar ett företag kan få när de tillämpar erfarenhetsåterföring. Samt analysera hur erfarenhetsåterföring fungerar i samverkan mellan olika aktörer där man med hjälp av teori från produktionsindustrin kan tillämpa olika tekniker för att reducera slöseri och fel.   Studien använder sig av fyra stycken metoder för att samla in data, dessa är enkäter, intervjuer, observationer och en litteraturstudie. Dessa metoder har samverkat till ett resultat som visar att olika entreprenörer tycker att erfarenhetsåterföring ska tillämpas. Alla deltagare i studien anser att det finns vinningar inom tid och ekonomi genom att använda sig av det. En förklaring till att det inte tillämpas är att det inte finns tid. Vilket i sin tur är något paradoxalt, eftersom du sparar tid. Det visade sig även att i samverkan så delar inte alltid aktörer med sig av erfarenheter eftersom det kan finns ekonomiska vinningar med att behålla viss information för sig själv, där även effekter av ÄTA-arbeten kan motverka att det inte tillämpas.   Erfarenhet är dyrköpt och den blir heller inte billigare i en konservativ bransch. Men det finns hopp, människorna i branschen vill ha förändring. Det finns redan existerande hjälpmedel att tillhandhålla, dessa är Lean Production, kvalitetssystem och att arbeta mot en processorienterad organisation. / Experience feedback is an important tool to save time, money and to develop the construction industry. Many companies knows this, but despites these important advantages, experience feedback is rarely used. Former studies has shown that it, among others, can be explained by narrow time constraints and bad commitment. This study is made in cooperation with a company who is specialized in industrial building construction, this company as well other entrepreneurs is the case study in this bachelor thesis.    The purpose with this study is to illustrate the importance of the subject and the various earnings a company can make when they practice good experience feedback. As well as analyze how experience feedback works in collaboration between different actors, and with the help of the manufacturing industry apply different techniques to reduce waste and mistakes.    The study use four methods to collect data. These are questionnaires, interviews, observations and a literature study. All these methods has co-operated with a result that shows that different entrepreneurs agrees that experience feedback should be used. All the participants in the study believes that there are gains in time and money when it´s used. An explanation to why it´s not applied is because of narrow time constraint, which in turn is somewhat paradoxal because you can save time by using it. It also turned out in collaboration with other entrepreneurs that they don’t always share experiences because there may be financial profits in keeping the information for themselves, where the effects of modification and supplementary work also can counteract so that it´s not applied.    Experience is expensive, nor is it cheaper in a conservative industry. But there is hope, the people in it want change. There are already existing tools available and these are Lean Production, quality systems and working towards a processoriented organization.

No description available.

Hållbar utveckling är ett av de stora målen från EU-kommissionen som styr PBL och präglar de nationella målsättningarna för samhällsutvecklingen i Sverige. Södra Ladugårdsängen är ett idag nästintill obebyggt område tänkt att bli ett pilotprojekt för Örebro, med satsning att tillhöra landets mest miljöanpassade stadsdelar. Arbetets syfte är att på uppdrag av Örebro kommuns stadsbyggnadskontor analysera möjliga parkeringslösningar att tillämpa i området med fokus på att minska biltransporter och lyfta fram naturen. En enkät till potentiella invånare om värderingar om parkering och en enkät till företag om hur de arbetar med parkering skickades ut. Enkätsvar tillsammans med informationssökning och platsbesök utgjorde största delen av det underlag som använts för analyser. Olika lösningar som tagits upp är parkeringshus, gatuparkering och även mer innovativa lösningar såsom bilpool och bilfritt byggande. Genom analys och diskussion blev slutsatsen att en blandning av flera lösningar, bland annat en satsning på bilpool, är mest lämpligt att tillämpa på pilotprojektet Södra Ladugårdsängen. / Sustainable development is one of the major objectives of the European Commission that the PBL is governed by, and which characterizes the national goals for social development in Sweden. Southern Ladugårdsängen is today a virtually unpopulated area intended to be a pilot project for the municipality of Örebro in effort to become one of the most climate-friendly neighborhoods in the country. The purpose of the report is to on behalf of the city planningoffice of Örebro municipality analyze possible parking solutions to apply in the field with the focus on reducing transport by car and highlight nature. A questionnaire to potential residents regarding the values of parking and a questionnaire to companies on how they work with parking was circulated. Survey responses along with information and site visits accounted for most of the data used for analyzes. Different solutions that are being raised are car parks, street parking and more innovative solutions such as car sharing and car-free developments. Through analysis and discussion, it was concluded that a mixture of several solutions, including a commitment to car sharing, is most appropriately applied to the pilot project Southern Ladugårdsängen.

Bygg- och fastighetssektorn står för 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige. För att minska miljöpåverkan behöver de bygga med minsta möjliga påverkan på miljön samtidigt som det är ekonomiskt lönsamt. Ett sätt att konkretisera hållbarhetsarbetet är genom miljöcertifieringssystem som innebär en bedömning av hur hållbar en byggnad är utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Vilka incitament finns det för företag inom bygg- och fastighetssektorn att bygga miljömässigt hållbart samtidigt som det är ekonomiskt lönsamt? Vilka för- och nackdelar förekommer vid investering i miljöcertifieringssystem. Syftet med denna studie är att beskriva vilka incitament och drivkrafter som ligger bakom att företag inom bygg- och fastighetssektorn väljer att investera i hållbara byggnader ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Studiens slutsats är att företag inom bygg-och fastighetssektorn betraktar hållbarhetsarbetet som ett sätt att stärka varumärket, ge konkurrensfördelar och har även vid interna projekt visat på en ökad lönsamhet. Genom att miljöcertifiera byggnader får de ett ökat skydd mot framtida miljö- och byggnadskrav. Det finns emellertid både för- och nackdelar med miljöcertifieringar men fallstudieobjekten visar att fördelarna överväger. För att öka företagens incitament att bygga hållbart krävs en ökad kundefterfrågan. / The construction and real estate sector accounts for 40 percent of total energy consumption in Sweden. To reduce environmental impact, they need to build with the least possible environmental impact while economically profitable. One way of concretizing sustainability is through certifications, which assesses how sustainable a building is based on economic, environmental and social aspects. What incentives are there for companies in the construction and real estate sector to build environmentally sustainable while economically profitable? What are the advantages and disadvantages of investing in certifications? The purpose of this study is to describe the incentives and driving forces why companies in the construction and real estate sector choose to invest in sustainable buildings from an economic and environmental perspective. This study is based on an abductive approach and case studies are Peab, Skanska and NCC. The study's primary data has been collected through interviews with respondents who have different positions in the companies and three real estate agents, to get an idea how demand for sustainable buildings looks like. The study concludes that companies in the construction and real estate sector regard sustainability efforts as brand strengthening, providing competitive advantages and has also shown increased profitability in internal projects. Certificated buildings have protection for future environmental and building requirements. However, there are both advantages and disadvantages of certifications, nevertheless, case studies agree that the benefits are predominant. To increase companies' incentives to build sustainable, increased customer demand is required.

In this master thesis, the road- and construction industry's and the company Skanska Sverige AB’s views on sustainability and interest in the British certification system CEEQUAL are investigated, and if there is added value with it and in that case what value. This is done through interviews with civil servants in Skanska's road and civil engineering branch and various representatives of the actors that represent Skanska's largest customers in the region of Central Sweden. The material from the interviews is then compared in an analysis in which similarities, differences and patterns are highlighted.   The conclusion of the master thesis is based on the analyzed material, which states that most of the interviewed person are interested in the CEEQUAL certification system, and see added value as quality assurance, structured work practices and proven environmental care, leading to positive publicity. The thesis work also touches on interesting areas such as green washing, municipal limits on project procurement with respect to the Public Procurement Act as well as potential and future impacts in CEEQUAL market. These are areas recommended for further studies.

I detta arbete beskrivs de brister som finns i byggbranschen och som hindrar implementering av återbrukat fasadtegel i nyproduktion. Arbetet belyser den bristande efterfrågan på återbrukade tegelstenar i nyproduktion och ger förslag på åtgärder för att öka återbruk av tegelstenar. Undersökningen tar sin utgångspunkt i byggsektorns negativa miljöpåverkan, dels genom utsläpp av växthusgaser och att branschen genererar stora mängder avfall. Studien baseras på intervjuer med olika aktörer inom byggbranschen som verksamma i Göteborgsregionen samt litteraturstudier av tidigare forskning. Resultaten visar på att medvetenhet kring och intresset för återbruk är bristfällig. Kostnaden för återbruk av tegelstenar är hög och i dagsläget lönar det sig inte att återbruka tegelstenar. Detta för att priset för en nyproducerad tegelsten är billigare än en återbrukad sten.

Under de senaste åren har planprocessen legat i fokus. I Stockholm råder en stor bostadsbrist och de långa planprocesserna som kan sträcka sig upp till fem år eller mer har medfört att ett antal utredningar och rapporter har genomförts för att se vari problemen ligger. De långa och komplicerade planprocesserna medför även att konkurrenssituationen mellan byggherrar påverkas då enbart de större byggherrarna har den tid och resurser att genomgå denna utdragna process. I den nya plan- och bygglagen som infördes 2 maj 2011 fanns en del förändringar som hade som mål att effektivisera denna process men än finns det utrymme för förbättringar. I vårt examensarbete har vi analyserat tre projekt i tre olika kommuner för att se huruvida de utredningar som krävs skiljer sig mellan kommunerna. Kommunerna vi har valt är Stockholm, Solna och Södertälje och för att få en mer nyanserad bild har vi pratat med stadsbyggnadskontoret i Södertälje kommun samt två exploatörer i Stockholm och Solna om deras syn på processen. Självfallet skiljer sig åsikterna mellan en privat aktör och en kommun och detta har varit intressant att bevittna. Vår första tanke var att det i Stockholm skulle krävas fler utredningar än i resterande kommuner då fler åsikter skulle behöva tas i beaktande, dock märkte vi allt eftersom att så inte är fallet. Vilka utredningar som krävs beror helt och hållet på förutsättningarna som existerar i området, dvs. markförutsättningar, trafiksituationen, påverkan på omgivningen och olika slags risker. Exempelvis tvingades exploatören i Stockholm genomföra en kostsam och utdragen barnkonsekvensanalys då ett skogsparti skulle tas i anspråk. Denna egendomliga utredning, som grundar sig på intervjuer med förskolebarn, visar på att det är förutsättningarna i området som styr vilka utredningar som måste genomföras. Dessutom sade vår intervju med exploatören i Stockholm att många av utredningarna går att hoppa över genom att använda sunt förnuft. I vår analys tar vi upp egna åsikter och förslag på åtgärder som kan effektivisera planarbetet / The planning process has been in focus for several years. There is a huge housing shortage in Stockholm and the time-consuming planning process, which can extend up to five years and sometimes even more, has resulted in that a number of studies and reports have been conducted to see where the problems lie. The long and complex planning processes has also created an unfair competitive situation where only the major property developers have the time and resources to go through this lengthy process. In the new Planning and Building Act from May 2, 2011, there were some changes done that aimed to streamline this process, however there is still room for improvement. In our thesis, we have analysed three projects in three municipals to see whether the necessary investigations differ between them. The municipals we have chosen are Stockholm, Solna and Södertälje. To get a more nuanced picture we have spoken to the city planning office in Södertälje and two private developers in Stockholm and Solna about their views on the process. Obviously, the opinion of a private developer and that of a municipal differs, and this has been interesting to witness. Our first thought was that Stockholm municipal would require more investigations than in the remaining municipalities because more opinions would have to be taken into account, but we discovered this is not the case. The investigations that are required depend entirely on the conditions that exist in the surrounding area, i.e. soil conditions, traffic conditions, impact on the environment and the different kinds of risks involved. For example, the developer in Stockholm was forced to conduct a costly and protracted child impact assessment since a forest area would be exploited. This unusual investigation, based on interviews with preschool children, shows that the conditions in the area controls which type of investigations that must be conducted. Our interview with the developer in Stockholm also told us that many of the 4 investigations could be avoided by using common sense. In our analysis, we discuss our opinions and suggestions on measures to streamline the planning process.

I dagens samhälle är miljö- och hållbarhetsfrågor viktiga på grund av de pågående klimatförändringarna och detta har skapat en konkurrensfördel för användandet av trä som stommaterial då trä är det enda förnyelsebara materialet på marknaden. Trots detta byggs det idag främst med andra stommaterial, såsom stål och betong. Syftet med detta examensarbete är att få fler byggentreprenörer och byggherrar att uppföra fler byggnader i trä genom att sprida kunskap om trä och skapa en förståelse för materialet och dess fördelar. Målet med detta examensarbete är att göra en undersökning av användandet av trästommar på den svenska marknaden. Metoderna som använts till detta är litteraturstudie, undersökning av ett fallstudieobjekt, enkätstudie och en intervjustudie. Litteraturstudien visar att de byggprodukter som främst används i trästommar är konstruktionsvirke, KL-träskivor, limträ, LVL och lättbalkar samt att flervåningshus i trä främst uppförs med stomsystemen massiv trästomme, pelar-balksstomme och regelstomme. Den visar även att trä lämpar sig väl till den industriella byggprocessen då träets låga densitet möjliggör transport av stora plan- och volymelement som prefabriceras. Leverantörer av trästommar kan arbeta med olika affärssystem, vilket leder till att de fungerar som komponentleverantör, delsystemleverantör och/eller systemleverantör. Erfarenheter från fallstudieobjektet visar att det vid uppförandet av en trästomme förekommer flertalet miljö- och kostnadsfördelar samtidigt som de mest kritiska aspekterna är akustik, brand och fukt. Resultatet av enkätstudien visar att det på den svenska marknaden idag finns en variation bland leverantörerna gällande affärssystem, uppdelningen av projektering och montage samt hur högt de byggt, vilket i de aktuella fallen handlar om mellan 2 och 8 våningar. Resultatet visar även att leverantörerna arbetar med lean-produktion för att förstärka fördelen som trä har i ett industriellt byggande. Resultatet av intervjustudien visar att det i dagsläget är vanligast att leverantören projekterar och att byggentreprenören utför montaget av stommen. Resultatet visar även att leverantörer av trästommar har erfarenhet och lösningar för att uppfylla krav på akustik, brand och fukt, men att det är av vikt att montaget utförs korrekt för att kraven ska uppfyllas. Vidare visar resultat att byggentreprenörens roll kan anpassas beroende på kunskap och erfarenhet gällande projektering och montage. Till sist visar resultatet att leverantörer bedriver forskning och utveckling för att träet ska vara ännu mera konkurrenskraftigt i framtiden. Slutsatsen av de utförda studierna är att trä erbjuder flexibilitet genom olika stomsystem och genom möjligheten att kombinera stomsystem, att en beställare, med lite erfarenhet, kan utnyttja leverantörers kunskaper kring trästommar, att trä är konkurrenskraftigt på grund av miljövänlighet och applicerbarhet i den industriella byggprocessen samt att forskning pågår för att göra träet mer konkurrenskraftigt i framtiden.

Urbana enbostadshus såsom, stadsradhus och townhouses, har på senare år blivit en alltmer populär bebyggelsetyp hos såväl efterfrågan som utbud på bostadsmarknaden. Denna typologi härstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att många olika aktörer varit involverade i byggandet. Idag finns indikationer på en stor vilja till personligt utformade bostäder. Trots det är nyproduktionen av bostäder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder få möjligheter att påverka bostädernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och därmed en hög grad av personlig utformning. I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika städer. Studien berör små aktörers delaktighet och möjlighet att påverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats. Slutsatserna är att möjligheterna till deltagande har varit relativt små i de tre projekten. De visar ändå att en plan- och byggprocess som är inkluderande för små aktörer är möjlig. Det finns inget som hindrar detta i gällande lagstiftning. Det är istället byggsystemets momentum och praxis som huvudsakligen bestämms av kommunerna, som är exkluderande.