Behovet av bra miljölösningar växer ständigt i dagens samhälle och fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av att spara energi. I dagens läge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig på den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system är ofta bra att arbeta med när det gäller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, även om det innebär det stora ekonomiska kostnader för fastighetsägaren. Att det kostar mycket för fastighetsägaren att få en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas så krävs det att fastighetsägarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen. Den mest påtagliga ekonomiska lönsamheten är att en bra miljöinvestering kommer att leda till besparingar i driftskostnader, men det är under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att det skapas incitament till att göra miljöinvesteringar som kan räknas tillbaka på kortare tidsperioder. Om efterfrågan på miljöanpassade lokaler skulle öka så skulle detta skapa ett tydligt incitament för fastighetsägaren att miljöanpassa sina byggnader, eftersom lokaler som är mer eftertraktade också genererar högre hyresintäkter. För att en hyresgäst skal vara villig att betala mer för att bedriva sin verksamhet i lokaler som är miljövänliga så krävs det att hyresgästen ska få något tillbaka. Incitament för hyresgästen till att betala högre hyra för miljöanpassade lokaler skulle kunna vara att investeringen leder till en besparing i den eventuella delen av lokalens drift som belastar hyresgästen. Ett annat incitament för hyresgästen till att bedriva sin verksamhet i miljövänliga lokaler skulle kunna vara att byggnaden är miljöklassad, vilket skulle kunna ge hyresgästen en möjlighet till att visa utåt att företaget är miljömedvetet och på så sätt få marknadsföringsfördelar. Detta examens arbete visar på att det finns ett intresse bland fastighetsägarna i stor Stockolm att kunna erbjuda miljövänliga alternativ. Det är dock viktigt att hyresgästernas efterfrågan på sådana alternativ ökar. Examensarbetet visar även på en tro bland fastighetsägarna på att kraven på miljöanpassade fastigheter kommer att öka både från hyresgäster och myndigheter i framtiden. Om detta sker så kommer de fastighetsägare som arbetar med miljöinvesteringar idag att ha ett försprång gentemot de fastighetsägare son inte gör det.

I denna uppsats beskriver vi bostadsrättsbyggandet och byggmarknaden i Stor-Stockholm under åren 2005-2010. Perioden är särskilt utvald för att skildra hela konjunkturcykeln, från högkonjunktur till återhämtning från en lågkonjunktur. Arbetet har sin utgångspunkt i att identifiera de strategier byggbolagen haft under dessa år och fokuserar på hur bolagen agerade under finanskrisen som slog väldigt hårt mot ekonomin, inte minst byggsektorn. När vi startade arbetet ställde vi oss frågan; vad väljer byggbolag att göra i en konjunkturnedgång, sänka priserna eller anpassa kvantiteten? Denna fråga går som en röd tråd genom hela arbetet då det visade sig att bolagen anammade båda strategierna, men i en kombination. Arbetet är till stor del av kvalitativ karaktär. Vi har valt att intervjua nyckelpersoner vid nyproduktion av bostadsrättsbyggande i fyra olika byggbolag. Två av företagen är börsnoterade och två av dem är medelstora icke-noterade bolag. Utöver det har vi träffat en person som driver ett eget byggbolag men även har lång erfarenhet av branschen från ett av de större bolagen. Tidigt märkte vi att det föreligger en problematik på byggmarknaden som skapar en ond cirkel. Företagen vill inte ta risker under lågkonjunktur samtidigt som de helst undviker sänkta priser och minskad produktion. Resultatet blir att de inte får sina lägenheter sålda och därmed minskar möjligheten att få byggkreditiv då bankerna anser att företag som har en hög andel osålda lägenheter och låg likviditet är en riskfylld affär. Detta leder i sin tur till att företagens produktion stannar av. För att ta reda på vilken strategi som bör vara mest lönsam, samt under vilka marknadsförutsättningar, har vi även gjort en prissimulering av olika försäljnings- och byggalternativ. Denna simulering pekar på att byggbolagen måste bli mer nytänkande. Detta kopplas sedan samman med litteraturstudien, intervjuerna och våra egna tankar i en analys. I rapporten presenterar vi våra teorier och tankar kring hur byggmarknaden och bostadsrättsbyggandet skulle kunna bli mer effektivt. Det handlar delvis om att uppmuntra till ett jämnare byggande under hela konjunkturcykeln genom att fördela riskerna mellan alla inblandade parter. Det handlar även om att förenkla de lagar som påverkar processerna kring markplanläggning.

No description available.

The building industry has issues with efficiency and waste where only 3-20 % of the activities in a process are of value. The production philosophy Lean, has been shown to reduce waste and also increase efficiency. Lean derives from Toyota Production System and involves, among other things, reducing waste, standardizing processes and continuous improvements while maintaining focus on the customer.   To value how Lean a company is, there are different Lean maturity models that can be used. For industrialized housing there has been a lack of a maturity model which can be used to evaluate their Lean maturity. Therefore, the purpose of this study is to develop a Lean maturity model within industrialized housing with production in focus, where developing opportunities are shown for continuing work with Lean.    This study has developed a specific Lean mature model for industrialized housing (LMI) where categories that are relevant for evaluation of the maturity level have been developed. Test of LMI from theory have shown that it works. The companies participating in the study that have an ongoing Lean work consider the categories relevant and accurate, with small changes to function entirely. For the study it can therefore be concluded that an evaluation model for Lean maturity in the industrialized housing can appear according to the reports descriptions. The companies participating in this study have in multiple categories reached different levels. In common there is a lack of methods for distributing and collecting experiences. Furthermore, LMI indicates that Swedish industrialized housing in general have extended understanding about Lean. This can be compared to traditional on-site construction where the efficiency and Lean maturity still in general can be considered low. Lean can therefore be seen as a success factor with waste and continuous improvements in focus. The conclusion of this study shows potential improvements within experience feedback amongst the companies working in industrialized housing.

Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll senast år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står idag för stora delar av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och för att nå klimatmålet krävs en ökad medvetenhet och att samtliga aktörer inom byggbranschen är involverade i arbetet för att minska klimatpåverkan från byggprocessen.  Tidigt i projekt är möjligheterna som störst att göra förändringar med hänsyn till utformning och materialval och här har konstruktören möjlighet att väga stommens funktion mot dess klimatpåverkan och på så sätt minska klimatavtrycket tidigt i processen. Med anledning av detta är syftet med denna studie att synliggöra hur en konstruktör kan vara med och bidra till ett mer hållbart byggande, framför allt i form av minskade utsläpp av växthusgaser, i byggprocessen.  För att skapa en uppfattning om hur konstruktörer ser på delar av deras dagliga hållbarhetsarbete genomförs en enkätundersökning med konstruktörer på WSP Sverige AB. Utöver detta tillämpas även två klimatberäkningsverktyg, Klimatdata light och One Click LCA för att utvärdera materialval i en byggnads klimatskal, med hänsyn till klimatpåverkan.  Studien visar att den främsta utmaningen för konstruktörer att främja ett mer hållbart byggande, med hänsyn till minskad klimatpåverkan, är att de kommer in för sent i projekt då många betydelsefulla materialval redan blivit fastställda. Stort fokus anses även ligga på beställaren och dennes ambitionsnivå kring miljöaspekter i projekten. Konstruktörens främsta möjlighet att påverka en byggnads klimatavtryck bedöms framför allt ligga i arbetet med att optimera konstruktionen sett till val av dimensioner och hållfasthetsklasser.  Tillämpningen av klimatberäkningsverktygen genererar ett uppskattat värde för utsläpp av växthusgaser för den analyserade byggnaden utifrån tre olika modeller med varierande materialval. Beräkningarna visar att valet av materialens hållfasthetsklass, klimatdata och användandet av klimatförbättrade produkter påverkar byggnadens klimatavtryck. Vidare bedöms trä vara ett bättre materialval sett till utsläpp av växthusgaser, i förhållande till betong, men aktuella beräkningar bör endast ses som en uppskattning och ett underlag för fortsatt projektering då beräkningarna genomförs i ett tidigt skede i projekteringsprocessen.   Studien visar att det finns väldigt många aspekter att beakta när det kommer till hållbart byggande och att en minskad klimatpåverkan endast är en liten del av definitionen. En samlad kunskap genom hela byggprocessen krävs för ett lyckat hållbarhetsarbete där fokus bör riktas mot att tänka långsiktigt och se till hela byggnadens livslängd. Medvetna och väl genomtänkta materialval ger förutsättningar för en minskad klimatpåverkan men konstruktörer styrs i stor mån av beställarens ambitioner och krav. För minskade utsläpp krävs åtgärder tillsammans med ett ökat kravställande där kommande lag om klimatdeklarationer och aktuella miljöcertifieringar ses som en drivkraft i utveckling mot ett mer hållbart byggande. / Sweden's long-term climate target is that the net greenhouse gas emissions should be zero by 2045. The construction- and real estate sector currently accounts for a large percentage of Sweden's total greenhouse gas emissions and achieving the climate target requires increased knowledge, awareness and that all actors in the construction industry are involved in the work to reduce the climate impact from the construction process. In the early stage of the project planning, the possibilities are greater to make changes regarding design and material selections where the structural engineer can weigh the function of the buildings frame against its climate impact and thus reduce the carbon footprint early in the process. As a result, the purpose of this study is to enlighten how a structural engineer can contribute to more sustainable constructions, especially in the form of reduced greenhouse gas emissions, in the construction process.  To get an idea of how structural engineers see their daily work for more sustainable solutions, a survey is conducted at WSP Sweden AB. In addition to this, two climate calculation tools, Klimatdata light and One Click LCA, are used to evaluate material selection in a building's climate shell, regarding climate impact.  The study shows that the main challenge for structural engineers to promote more sustainable construction, with focus on reduced climate impact, is that they are included too late in projects when many important material choices have already been established. A great focus is also considered to be on the client and his level of ambition for environmental aspects of the projects. The structural engineer’s main ability to influence a building's carbon footprint is primarily considered to be in the work of optimizing construction in terms of dimensions and choice of material quality. The application of the climate calculation tools generates an estimated value for greenhouse gas emissions for the analyzed building based on three different models with varying material choices. The calculations show that the choice of material quality, climate data and the use of climate-enhanced products affect the building's carbon footprint. Furthermore, wood is considered to be a better choice of material in terms of greenhouse gas emissions, in relation to concrete, but current calculations should only be seen as an estimate and a basis for further design since the calculations are carried out at an early stage in the project planning. The study shows that there are many aspects to consider when it comes to sustainable construction and that a reduced climate impact is only a small part of the definition. A combined knowledge throughout the building process is required for successful sustainability work where the focus should be on long-term thinking and looking at the building’s entire lifecycle. Conscious and well-thought-out material choices provide the conditions for a reduced climate impact, but structural engineers are often limited by the client's ambitions and requirements. Reducing emissions requires actions together with increased requirements, where future legislation on climate declarations and current environmental certifications is seen as a driving force in the progress for more sustainable constructions.

No description available.

Studien syftade till att undersöka hur hållbart byggande definieras och praktiseras inom processen att uppföra en ny skolbyggnad där en kommun är beställare och ett kommunalt fastighetsbolag byggherre. Studien ämnade också undersöka vilka hinder och möjligheter som upplevs finnas för hållbart byggande. Totalt deltog tio personer, både politiker och tjänstepersoner som alla arbetar i olika roller inom processen. Metoden som valdes var kvalitativ och för datainsamling användes semistrukturerade intervjuer.  Resultatet visade att hållbart byggande är ett komplext begrepp som i studien saknar en entydig definition. Tre teman kunde dock skönjas: vikten av planering för hållbarhet, hållbar byggnad över tid samt låg klimatpåverkan. Styrning mot hållbart byggande uppgavs omfatta såväl lagar och direktiv som lokala program, planer och strategier samt miljöcertifiering. Aktiviteter som avser främja hållbarhet inom ramen för processen uppgavs vara bland annat tidiga utredningar om exempelvis lokalisering och mateiralval för stomme samt kravställande i upphandling. Två teman som föreföll ses som både hinder och möjligheter var samsyn, dialog och samverkan samt ekonomi. Det tredje temat för hinder var svaga förutsättningar i form av såväl organisatoriska och systemmässiga som fysiska förutsättningar och det tredje temat för möjligheter var ökad kunskapsöverföring och nya arbetssätt.

Reducing our negative impact on the environment is one of the biggest challenges we are facing today. The construction industry accounts for almost 40% of global greenhouse gas emissions and therefore has a big responsibility to reduce emissions from buildings through sustainable solutions. By avoiding over-design, structural engineers can contribute to sustainable development. The purpose of this work is to contribute to sustainable development by developing three standard solutions for elevator pits designed for different loads. These solutions will replace the standard solution currently used by AFRY in Umeå. The method used consisted of three parts: dimensioning, drawing, and calculations on environmental impact. The dimensioning of the elevator pits was performed using softwares from Strusoft combined with manual calculations. After the dimensions of the building elements and the amount of reinforcement were calculated, the elevator pits were drawn in Revit Structure. The environmental impact of the elevator pits, including the previous standard solution, was calculated using EPDs and presented in carbon dioxide equivalents. The work resulted in drawings where the complete design of the elevator pits was presented. Among three different designs of the elevator pit plate, the result showed that a uniformly thick plate extended beyond the walls is the only one that meets the requirements. The walls were chosen to be 150 mm in all elevator pits. The climate calculations resulted in a total savings of 374 CO2-eq with elevator pit 2 compared to the previous standard solution, 779 CO2-eq with elevator pit 3, and no savings with elevator pit 1. Finally, the three new standard solutions are suitable for use in projects with a wide range of loads where elevator pit 2 and 3 contribute to direct savings in emissions. The previous standard solution was over-designed in the walls with regard to reinforcement, as evidenced by the amount of reinforcement in the three new elevator pits. / Att minska vår negativa påverkan på miljön är en av de största utmaningarna vi står inför idag. Byggbranschen står för nästan 40 % av de globala växthusgasutsläppen och har därmed ett stort ansvar att minska utsläppen från byggnader genom hållbara lösningar. I projekteringsskedet kan konstruktörer bidra till en hållbar utveckling genom att undvika överdimensionering. Syftet med detta arbete är att bidra till en hållbar utveckling genom att utveckla tre standardlösningar för hissgropar som är dimensionerade för olika stora laster. Dessa lösningar ska komplettera den standardlösning som i skrivande stund används av AFRY i Umeå. Arbetet bestod av tre delar: dimensionering, projektering och klimatberäkning. Dimensioneringen av hissgroparna utfördes med hjälp av datorprogram från Strusoft kombinerat med handberäkningar. Efter att dimensioner på byggnadsdelarna och armeringsmängden beräknats projekterades hissgroparna i Revit Structure. Miljöpåverkan av hissgroparna inklusive den tidigare standardlösningen beräknades med hjälp av EPD:er och presenterades i koldioxidekvivalenter. Arbetet resulterade i ritningar där den fullständiga utformningen på hissgroparna presenterades. Utav tre olika utformningar på hissgropsplattan erhölls resultatet att en jämntjock platta med utstick är den bästa lösningen. Väggarna i sin tur valdes till 150 mm i samtliga hissgropar. Klimatberäkningarna resulterade i att en total besparing på 374 CO2-ekv gjordes med hissgrop 2,779 CO2-ekv med hissgrop 3 och ingen besparing gjordes med hissgrop 1. Slutligen, är de tre nya standardlösningarna lämpade för att användas i projekt med en bred variation av laster där hissgrop 2 och 3 leder till direkta besparingar i utsläpp jämfört med den tidigare standardlösningen. Den tidigare standardlösningen var överdimensionerad i väggarna med hänsyn till armering vilket visar sig i armeringsmängden hos de tre nya hissgroparna.

Byggbranschen står för en stor andel av Sveriges koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringarna. Branschen behöver därmed ställa om från linjärt byggande till cirkulärt byggande där mer återbruk av byggprodukter och byggmaterial kan bidra till förändringen. Idag är marknaden för återbruk inom byggbranschen begränsad och fler produkter behöver tillgängliggöras. Syftet med studien är att undersöka hur processerna för återbruk fungerar i nuläget. Därtill har det undersökts om återbruksinventeringarna inför rivning av byggnader skulle kunna digitaliseras och standardiseras för att främja ett cirkulärt byggande genom hela byggprocessen. För att få en bred inblick i hur byggbranschen arbetar med återbruk och vilken kunskap som finns, har en kvalitativ intervjustudie har genomförts med nio olika aktörer verksamma i Västra Götaland. Aktörerna är fastighetsutvecklare, återförsäljare av byggprodukter, byggnadsentreprenörer, forskare, arkitekt, rivnings- & miljöinventerare, samt rivnings- & avfallshanterare. För att se hur återbruksprodukter kan presenteras för kund och om informationen om produkten är tillräcklig har en liten kvalitativ innehållsanalys genomförts på den digitala marknadsplatsen som Centrum för cirkulärt byggande (CCBuild) tillhandahåller. CCBuild är en organisation som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet och finns för att ge kunskap, erbjuda ett nätverk och digitala tjänster för cirkulära produkter och tjänster inom samhällsbyggnadssektorn. Studiens resultat visar på att användandet av återbruk ökar inom byggbranschen men att det finns många hinder som gör det svårt att identifiera och använda byggmaterial som kan återbrukas. Brist på erfarenhet och kunskap, ekonomiska hinder, svårt att garantera produktens kvalitet, svaga lagar och myndighetskrav är några faktorer som begränsar användningen av återbruksprodukter. Återbruksarbetet behöver ske tidigt i projekten där mer tid och resurser läggs på återbruksarbetet. Nya lagar och myndighetskrav behöver införas. Riktlinjer för återbruksinventering måste integreras i branschnormen för materialinventering och tillgängliga verktyg på marknaden behöver integreras med branschnormen för materialinventering där återbruksinventeringen ingår. Även tydligare information om byggmaterialens och byggprodukternas ursprung, kvalité och prestanda behöver finnas på de marknadsplatser som finns för återbruk. / The construction industry accounts for a large proportion of Sweden's carbon dioxide emissions which contribute to climate change. The industry therefore needs to switch from linear construction to circular construction, where more reuse of construction products and construction materials can contribute to the circular transformation. Today, the market for reuse in the construction industry is limited and more products need to be made available. The purpose of the study is to investigate how the processes for reuse currently work. In addition, it has been investigated whether the reuse inventories before the demolition of buildings could be digitized and standardized to promote circular construction throughout the construction process. To get a broad insight into how the construction industry works with reuse and what knowledge is available, a qualitative interview study has been conducted with nine different actors operating in Västra Götaland. The actors are real estate developers, retailers of building products, building contractors, researchers, architects, demolition and environmental inventories, as well as demolition and waste managers. To see how construction products for reuse can be presented to the customer and if the information about the product is sufficient, a small qualitative content analysis has been carried out on the digital marketplace provided by the Centre for Circular Construction (CCBuild). CCBuild is an organization run by IVL Swedish Environmental Research Institute and exists to provide knowledge and offer a network and digital services for circular products and services in the built environment sector. The results of the study show that the use of reuse products is increasing in the construction industry, but that many obstacles make it difficult to identify and use construction materials that can be reused. Lack of experience and knowledge, financial obstacles, difficulty in guaranteeing the quality of the product, weak laws, and regulatory requirements are some factors that limit the use of reused products. The reuse process needs to take place early in the projects and more time and resources need to be spent on the process. New laws and regulatory requirements need to be introduced. Guidelines for reuse inventory must be integrated into the industry standard for material inventory and available tools on the market need to be integrated with the industry standard for material inventory where the reuse inventory is included. Clearer information about the origin, quality and performance of construction materials and construction products also needs to be available on the marketplaces that exist for reuse.

Klimatomställningen är en av de största utmaningarna som vårt samhälle står inför och som en del av Sveriges miljömål ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av samhällets totala miljöpåverkan i Sverige och framtidens bostäder behöver byggas på ett sätt som minskar klimatpåverkan, men samtidigt uppmuntrar och förenklar en hållbar livsstil hos dem som bor där. Till följd av detta har miljöcertifieringssystem blivit allt vanligare för att främja hållbart byggande. I Sverige är Svanen ett välkänt miljömärke som granskar en byggnad ur ett livscykelperspektiv där byggmaterial och kemiska produkter kontrolleras för att byggnaden ska leva upp till ställda krav på låg energianvändning. Studiens syfte är att undersöka hur bostadsutvecklare arbetar med Svanen i deras bostadsprojekt och hur de marknadsför det i kunderbjudandet. Även hur bostadskunder uppfattar Svanen och värderar dess fördelar i bostadsaffären ska undersökas. Studien genomfördes som en kvalitativ studie. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att få en fördjupad förståelse kring hållbarhetscertifieringar och om bostadskunders upplevda värde. Litteraturstudien låg grund för intervjuer som gjordes med bostadsutvecklare, bostadskunder, säljare och marknadsförare. Intervjustudien visade att bostadsprojektets hemsida är den centrala kommunikationskanalen där Svanen marknadsförs. Marknadsföringen består av Svanens logotyp och en kort text om arbetet med Svanen och vilka fördelar det ger med betoning på mindre energianvändning, bra materialval, sund inomhusmiljö och gröna bolån. Bostadskunderna känner till Svanenmärket och förstår att det står för något bra och miljövänligt, men har generellt låg kunskap om vad det innebär för bostaden. De förknippar Svanen med mindre energi- och vattenanvändning, bra ventilation och en god inomhusmiljö. Bostadskunderna är positiva till Svanen och är nöjda och känner viss stolthet att de har en miljövänlig bostad. Däremot är det inget som efterfrågas eller styr kundernas köpbeslut. De tycker det är svårt att värdesätta Svanens fördelar och är inte villiga att betala en merkostnad för en Svanenmärkt bostad. Rekommendationer är att uppmärksamma Svanen och hållbarhet för att öka intresset bland kunder. En ökad kunskap och förståelse kan ge en positiv inverkan som i framtiden kan öka efterfrågan av Svanenmärkta bostäder. Kunden behöver också ekonomiska incitament och det är viktigt att marknadsföra de ekonomiska fördelarna som gröna lån och lägre energianvändning. Ett sätt att göra detta att jämföra en Svanenmärkt bostad mot en konventionell för att tydligare visa energieffektiviteten.