Veidekke contract limited company is a construction company from Norway but is established in the entire Scandinavia. An analysis of remote management for production sites in construction has together with Veidekke been executed.  The story behind this analysis is that Veidekke has seen development potential in this area. The pandemic (SARS-CoV-2) has brought a development need in technical tools to be able to achieve remote management.  The purpose of this analysis is to investigate the effects of remote management. The analysis strives to finding solutions that can generate a more effective remote management at a smaller cost.  This study limits itself to construction sites. Gathering of data material has only been from Veidekke. The study has had a core project, Advania but has also gathered information from other ongoing projects within Veidekke.  The analysis has two types of data. An interview study has been done and analyzed, with the purpose to study the responders’ opinions, experiences, and proposals of remote management. Veidekke has assisted with data including project expenses as well as hours, the extent of servicemen, and actual final costs together with completed hours. In this study’s current situation analysis, the technical tools used within the management as of today is being explored. The description tells of how documentation is being handled, drone footage for an overall view as well as different forms of digital meetings. The interview study shows parting views on remote management. These rely on different facts considering the responders’ individual home environment for example, but also route to work, age, and the extent of each project. The gathered data from Veidekke shows an average of professional roles found on each project. This average number represents the extent of the different roles on each project.  Conclusions of the study as well as the result, shows different outcomes of remote management. The conclusion summarizes opportunities to enhance work environment and economy, streamlining as well as contribute to a more sustainable construction.

Purpose: Reuse of building materials and products is one possible way to reduce waste in the construction industry, however this is usually discarded due to lack of knowledge and experience. The swedish population are interested in the environment but is it enough for there to be a demand on reused materials and products, or is reuse only a good idea that works well in theory. The purpose of this report is to investigate existing and future tenants’ attitudes to reuse of building products in new building projects and also what products are suitable for reuse. Method: A material inventory is executed on a real estate on Liljeholmen in Jönöping. To measure the reuse potential of the materials and products a digital tool from an organization called Centrum för cirkulärt byggande is being used. Then a survey gets published on social networks which will answer the tenants' attitudes. Findings: Over all there’s a positive attitude regarding reused materials and products. Tenants are not motivated to choose an apartment with reused material and products before an apartment with new materials and products, unless this is reflected in the rent. People in the younger age groups, who also live in rental homes to the greater extent, are more negative to reuse due to esthetical preferences. The products best suited for reuse are windows and doors both from a functional and a desirable point of view. Implications: The real estate companies find it difficult to motivate reused materials and products today. If this study could determine that there was a clear demand on reused materials and products, it would be easier to motivate. However, the real estate companies could start to implement reused materials and products when planning for new projects. The study shows that as long as the materials or products reach a certain standard the tenant would not replace it. Limitations: The results from the material inventory are specific to the property on Liljeholmen in Jönköping, and cannot get more generalized. The results from the survey should be generally valid. Since there are no previous studies in this field, we encourage more studies to be made to reach a better overall picture. Keywords: Circular economy, Sustainable construction, Material inventory, Reuse / Syfte:  Återbruk av byggmaterial och produkter är ett möjligt steg till att minska avfallet i byggsektorn, men brist på kunskap och erfarenheter går att det väljs bort. Hos befolkningen finns ett intresse för miljön och klimatet men räcker det för att det ska finnas en efterfrågan på återbrukade byggmaterial och produkter, eller är återbruk endast en idé som fungerar bra i teorin. Syftet med rapporten är att undersöka hur befintliga och framtida hyresgäster ställer sig i frågan kring återbruk av byggmaterial och produkter vid nybyggnation samt att ta reda på vilka återbrukade material och produkter som lämpar sig för återanvändning i nyproducerade bostäder. Metod: En materialinventering utförs på en fastighet på Liljeholmen i Jönköping. För att bedöma återbrukspotentialen hos byggmaterialen och produkterna används en digital tjänst som organisationen Centrum för cirkulärt byggande har tagit fram. Vidare utformas en enkät som behandlar hyresgästens attityd till återbruk. Resultat: Det finns en positiv syn kring  terbruk av material och produkter hos befintliga och framtida hyresgäster. Det är däremot inte motiverat hos hyresgästerna att välja en hyresrätt med återbrukade material framför en med nya material såvida det inte reflekteras i hyressättningen. Personer i de yngre åldersgrupperna, som även i högst utsträckning bor i hyresrätter, är mest negativa till återbruk på grund av estetiska aspekter. Återbruk av fönster och dörrar anses mest intressant både vad det gäller hyresgästens attityd och ur ett funktionellt perspektiv. Konsekvenser: För fastighetsbolagen är det idag svårt att motivera återbrukade material och produkter. Hade en tydlig efterfrågan på återbruk framkommit i denna undersökning, hade återbruk varit lättare att motivera, men så är inte fallet. Dock kan fastighetsbolagen implementera återbrukade produkter och material i nyproducerade hyresrätter såvida de uppfyller en viss typ av standard eftersom resultaten antyder att hyresgästen inte hade bytt ut dem. Begränsningar: Materialinventeringen som utförts är specifik för byggnaden och kan inte generaliseras. Därav har rapporter och studier eftersökts för att kunna förankra resultaten. Resultaten från hyresgästens attityd till återbruk är generellt giltigt och bör undersökas vidare för att uppnå en god helhetsbild. Nyckelord: Cirkulär ekonomi, Hållbart byggande, Materialinventering, Återbruk

In 2018, the construction sector in Sweden accounted for an emission of 17.7 million ton carbon dioxide equivalents, which corresponds to 21 percent of Sweden's total greenhouse gas emissions. The emissions have a negative effect on the climate due to global warming of the planet. Due to the negative climate impact from the construction sector, a climate law was introduced in 2018, which aimed for the government to present a climate report in the budget bill with the Climate Act. A roadmap was also established and created for the construction and civil engineering sector, which includes various goals for achieving a climate-neutral industry by 2045.This study aimed to investigate how the construction industry works to reach the climate law and the Paris Agreement and to become climate neutral in 2045. The purpose of the study was also to examine how the construction industry works today and what is required in the future to reduce the use of fossil materials and transport, and what obstacles exist. The data collection was obtained through five structured interviews from four construction companies, each of which manufactures construction machinery. The answers were then analyzed and compared, and finally compiled into three different areas, materials, transport, and design.According to the interviews, the companies work in different ways regarding materials and transport. They focus on both production and method changes to reduce climate impact during the process. At the same time, the constructions are optimized and changed by reducing the fossil materials because they have a high climate impact. The companies work continuously to use more fossil free fuels for the transportation to the construction site as hydrogenated vegetable oil (HVO100) and demand that they be used within the company, but also by suppliers and subcontractors.It is noticeable that the companies have different working methods regarding materials, transport, and design to achieve the climate goals and the Paris Agreement. At the same time, some of the work to reduce the climate footprint from the construction industry is very similar between the companies. A common factor for companies is that they mention that the customer's choice of construction is of great importance for how low or high the climate footprint of a building will ultimately be. The companies also set requirements internally in the company where they consider themselves able to influence the climate footprint by using materials with Life Cycle Analyzes (LCA), set requirements for suppliers and build under their own auspices so as not to be affected by the customer's choice of materials in buildings. The study covers companies' working methods with regards to the climate footprint and describes the obstacles that exist to achieving them.

I takt med en exponentiell ökning av jordens befolkning, bidragande till en ökad konsumtion av jordens resurser ställs allt mer krav och fokus på ett hållbart byggande. Sverige antog sig 2017 ett klimatpolitiskt ramverk i form av en sammanhängande miljöpolitik bestående av klimatlagar och klimatmål för att nå upp till Fossilfritt Sveriges mål i linje med Parisavtalet. Vilket långsiktigt innebär att ha en klimatneutral värdekedja inom bygg- och anläggningssektorn till år 2045. Denna rapport är en klimatanalys med målet att utvärdera klimatbesparingen med numeriska värden på en befintlig betongstomme ur ett livscykelperspektiv. Det referensobjektet studien behandlar är en betongstomme vid en om- till- och påbyggnad av Biologihuset på Campus Umeå Universitet. Målet i studien är även att undersöka en miljövänligare betongstomme med koppling Fossilfritt Sveriges mål mot ett netto noll utsläpp av klimatutsläpp till år 2045 samt utvärdera arbetet kring cirkulärt byggande i Sverige idag. Studien har genomförts genom mängdberäkning av den bärande betongstommens ingående byggresurser både för hand och med hjälp av programvaran AutoCAD. Klimatpåverkan av de olika byggnadsmaterialen samt klimatpåverkan av hela betongstommen beräknades med hjälp av miljöberäkningsverktyget Byggsektorns Miljöberäkningsprogram (BM 1.0). Miljövarudeklarationer (EPD:er) som valdes av studenten användes även i BM 1.0 för att utvärdera alternativ betongstomme med reducerad klimatpåverkan. Den befintliga betongstommen på Biologihuset har efter klimatanalys visat att inbyggd koldioxid ligger på ca 1 067 000 kg CO2e. Betongstommen har efter klimatanalys av ingående byggresurser resulterat i ett förslag på en betongstomme med en minskad klimatpåverkan på ca 36 %. I det miljövänligare alternativet minskade klimatpåverkan från armeringen med 89 % och med 34 % för betongen.  Detta innebär att det krävs större åtgärder för att nå upp till Fossilfritt Sveriges mål till 2045. Arbete kring återbruk, återvinning och en klimatsmart byggande gynnas ur ett livscykelperspektiv genom krav och lagar. Genom en ökad tillgång av miljövarudeklarationer har byggbranschen stora möjligheter att göra aktiva val som gynnar en hållbar utveckling med minskad klimatpåverkan från bygg- och rivningsprocesser. / As the increase in the earth´s population contributes to an increased consumption of the earth´s resources, more and more demands and focus are being placed on sustainable construction. In 2017, Sweden adopted a climate policy framework in the form of a coherent environmental policy consisting of climate laws and climate goals to reach Fossil- free, bringing Sweden´s goals in line with the Paris Agreement. This, in the long-term, means having a climate-neutral value chain in the construction and civil engineering sector by the year of 2045. This report provides a climate analysis evaluating the climate savings of an existing concrete frame out of a live cycle perspective. The study will focus on a concrete frame forming part of a remodelling and extension of the Biology Building at Umeå University. Furthermore, this study will investigate more environmentally friendly alternatives in connection with Sweden´s Fossil-free goal towards a net-zero carbon emissions by 2045. Finally, this study will evaluate the work on circular construction in Sweden today. AutoCAD software was used to calculate the amount of building resources and the climate impact of the various materials, and of the entire concrete frame, were calculated using the environmental calculation tool Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0). Self- selected environmental product declarations (EPDs) were also used in BM 1.0 to evaluate the reduced climate impact of the concrete structures. Subsequently, the climate analysis suggests that the existing frame has resulted in a built- in carbon dioxide amount of approximately1,067,000 kg CO2e. After the climate analysis it resulted in a more environmentally friendly alternative with a reduced climate impact of about 36 %. The reinforcement reduced its climate impact by 89 % and the concrete by 34 %. When considered in light of Sweden´s Fossil-free target, this means that greater measures are required to achieve net zero emissions by 2045. Through demands and laws being placed on the climate emissions related to construction, work on reusing and recycling is increasingly promoted, as well as promoting a climate-smart construction out of a life- cycle perspective. Ultimately, this study suggests that, by increasing the availability of environmental product declarations, the construction industry have opportunities to make effective choices that promote sustainable development that may reduce the climate impact of construction and demolition processes.

This bachelor thesis describes why investors should invest in environmentally certified buildings instead of non certified buildings. The report provides an overview of possible factors influencing an investor in the investment process of an environmentally certified building. The report explains why building companies find incentive to build green buildings and how a cash flow method can be adapted so it can be used in the valuation process of an environmentally certified building. Environmentally certified buildings are used as a strategy to reduce emissions that threaten the environment as well as a strategy to obtain market shares for the building companies. This report focuses on the economic advantages of an environmentally certified building. The construction- and real estate industry stands for approximately 40 percent of the energy consumption in the world. Therefore, it is important to find solution for buildings that can reduce the energy consumption. The demand of environmentally certified buildings is increasing and therefore property owners need to adapt their buildings so that they don’t lose significant market shares. With the enlarged awareness of the environmental problem in the world it is time for investors to consider investing in sustainable buildings in a larger scale. After a discussion has been made about how the cash flow method should be adapted to sustainable factors, a conclusion has been presented. The report found that it is possible for an environmentally certified building to have a market value that is 37 percent higher than for a non-environmentally certified building. / Denna kandidatuppsats skildrar varför investerare bör investera i miljöcertifierade byggnader istället för icke miljöcertifierade byggnader. Rapporten ger en överblick på tänkbara faktorer som påverkar en investerare vid en investering av en miljöcertifierad byggnad. Rapporten redogör varför byggföretagen motiveras till att bygga grönt samt hur en kassaflödesmetod kan anpassas så att den blir användbar vid värderingsprocessen för en miljöcertifierad byggnad. Miljöcertifierade byggnader används bland annat som strategi för att minska utsläpp och även som marknadsföring hos företagen. I denna rapport ligger fokus på den ekonomiska fördelen hos den miljöcertifierade byggnaden. Bygg- och fastighetsbranschen står idag för ungefär 40 procent av världens energiåtgång. Därför är det viktigt att finna byggnadslösningar som kan minska energiförbrukningen. Allt fler hyresgäster efterfrågar miljöcertifierade byggnader och fastighetsägarna måste därför anpassa sina befintliga byggnader till kundernas efterfråga för att inte tappa viktiga marknadsandelar. Med den ökande miljömedvetenheten bland världens befolkning kräver det att investerarna tänker på hållbarhetsrelaterade faktorer vid ett investeringstillfälle och därför väljer att investera i hållbart byggande, det vill säga miljöcertifierade byggnader. Efter att ett resonemang har förts om hur kassaflödesmetoden bör anpassas med hänsyn till hållbarhetsrelaterade faktorer, har en slutsats presenterats. Rapporten fann att det är möjligt för en miljöcertifierad byggnad att ha ett marknadsvärde som är 37 procent högre än för en icke miljöcertifierad byggnad.

This paper aims to describe how a small developer can survive in a market dominated by a few large developers. Plan monopoly gives municipalities’ absolute right to control land use. This often results in lowered prioritizing of innovation and new thinking, in favor of larger projects which are characterized by monotonous design. We have investigated how municipalities in the Stockholm area perceive smaller developers by performing interviews with several development managers. We have investigated what factors that plays a role when a developer wants to make his entrance into the market. Is the background just a complicated law to interpret, or is there any area where the municipalities can further assist small unproven developers? We have also interviewed some developers to understand what the reality looks like from their perspective. We will describe the problems they face and how they do when they compete against larger players. We have found that due to the fact that municipalities are bound to certain laws and regulations, they can’t adjust these to fit the small developer. They can however choose to divide the land area into smaller sizes which makes it possible for smaller developer to buy them. Another intriguing conclusion drawn from this study is that small developers tend to organize themselves into groups with other developers with similar size and condition. By joining together they become stronger financially and more competitive against larger developers, and hence get better options of buying land from the municipalities. / Denna uppsats har till syfte att redogöra för hur en liten byggherre kan överleva på en marknad som domineras av ett fåtal stora aktörer. Planmonopolet ger kommunerna absolut rätt att bestämma över markanvändningen. Detta resulterar allt för ofta i att innovation och nytänkande bortprioriteras till förmån för stora projekt präglade av monoton utformning. Vi har undersökt hur kommuner kring Stockholms stad ser på de små byggherrarna genom att utföra intervjuer med exploateringskontoren där vi går in på vilka faktorer som spelar roll när en mindre aktör vill göra entré på marknaden. Är bakgrunden bara en krånglig lagstiftning eller finns det utrymme från kommunernas sida att ytterligare underlätta för små obeprövade aktörer. Vi har även intervjuat några byggherrar för att förstå hur verkligheten ser ut ur deras perspektiv. Vi kommer beskriva de problem de möter samt hur de går tillväga när de tävlar mot större aktörer. Vi har funnit att på grund av det faktum att kommunerna är bundna till vissa lagar och regler, kan dessa inte justeras för att passa små byggherrar. Något som kommunerna kan tänka sig att göra är att dela upp landområdet i mindre storlekar, vilket gör det möjligt för mindre aktörer att köpa dem. En annan intressant slutsats från denna studie är att små byggherrar tenderar att organisera sig i grupper med andra byggherrar med liknande storlek och förutsättningar. Genom att gå samman blir de starkare ekonomiskt och mer konkurrenskraftigt gentemot större utvecklare, och därmed få bättre möjligheter att köpa mark från kommunerna.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre på-verkan på miljön. Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energianvändning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi. Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt. Att bygga grönt handlar inte bara om energin utan kräver en rad nya åtgärder och en helt ny syn på byggandet. Det måste planeras mycket väl i förväg och rätt teknik och rätt förståelse behövs. Materialen ska noggrant väljas och ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. Utöver själva huset måste husets brukare vara miljömedvetna, utan deras förståelse och engagemang blir processen inte hel. För det krävs mycket upplysning om de val som människan gör i sin vardag och vilka konsekvenser de kan få. I denna uppsats diskuteras de olika möjligheterna som finns idag för att åstadkomma det gröna samhället. Tre olika områden i Stockholm studeras. Gemensamt för de tre områdena är upprättande av nya bostäder. Det går att konstatera att alla aktörer har i princip en idé om miljökonsekvenserna av sina val men att det ändå är ekonomin som styr processen. Det kostar mer att bygga grönt och på grund av det är det svårare för en del investerare att föredra ett grönt bygge inför det konventionella. En investerare kan få utdelning av exempelvis ett energieffektivt hus först efter fem år. Att bygga grönt är alltså en långtids investering. Staten innehar en stor roll i denna utvecklingsprocess. Byggreglerna och standarderna bestäms av staten (som i dagsläget inte har så stora krav som främjar det gröna byggandet) och väljer staten att skärpa sina regler kommer utvecklingen att gå fortare. Speciellt gäller detta energikraven för de nybyggda husen i Sverige. Staten kan samtidigt göra det lukrativt att bygga grönt och kan till exempel sänka skatter för den som bygger grönt.

Det som idag sammanfattas som miljonprogrammet har sitt ursprung under en tioårsperiod (cirka 1965-1975), då riksdagen beslutade att man med uppbyggnad av en miljon nya bostäder skulle bota den bostadsbrist som var. Beslutet fick ett positivt bemötande och man började bygga bostäder, främst i ytterområdena. Detta beslut skulle senare bli hårt debatterat då kritikerna antog att det skulle leda till en ökad segregation och sedermera nya, mer omfattande samhällsproblem. I dagens samhälle har miljonprogramsfastigheterna ofta ett dåligt rykte då skötseln av fastigheterna tillsammans med dess ålder föranlett eftersatta fastigheter. Eftersattheten i fastigheterna har nu lett till att många fastighetsägare står inför omfattande renoveringar för att kunna erbjuda sina hyresgäster beboeliga lägenheter. HSB Stockholm har arbetat och arbetar fortfarande med upprustning av miljonprogramsfastigheter i Rinkeby. Projekten innefattar en totalrenovering av hela fastigheten. Efter att ha genomfört renoveringen i några av fastigheterna upplever man inte att lönsamheten blivit så bra som man önskat. Det är i den sistnämnda meningen den här uppsatsen tar sin början, varför når man inte sitt avkastningskrav? Arbetet gör en djupdykning i den rättsvetenskap som behandlar upprustning av hyresbostäder och hyreshöjningar. Vidare konfronteras HSBs upprustningsstrategier med jämförbara fastighetsbolags metoder för att finna en vägledning i hur man på ett ekonomiskt hållbart sätt bör utföra upprustningsarbeten. Efter att ha kopplat samman det teoretiska (juridiken) med det praktiska så har jag kommit fram till en slutsats. Slutsatsen är att när praxis i sina bedömningar inte lägger någon större vikt i förarbetenas utsagor så föranleder detta problem då det är svårt att få till en direkt jämförelse vid bruksvärdesprövningar. En direkt jämförelse var något som HSB ville få till då man såg det som ett led i att kunna höja hyran efter renoveringarna i Rinkeby. Ytterligare en slutsats som kommit ur den allmänna debatten och intervjun är att man i vissa områden måste lägga större vikt i den sociala vinsten och inte endast tänka på det ekonomiska utfallet. / What today summarized as million program originated during a ten year period (about 1965-1975), the parliament then decided that with the construction of one million new homes they could cure the housing shortage that was. The decision was accepted positively and they started to build, mainly in outlying areas. This decision would later be heavily debated as critics assumed that it would lead to increased segregation and later on to new wider social problems. In today´s society, the million properties often hade a bad reputation when the management of the properties along with its age led neglected properties. Neglected units in the buildings now have led to that many property owners now are faced with extensive renovations in order to offer their tenants livable apartments. HSB Stockholm has worked and is still working on the renovation of million properties in Rinkeby. The projects include a complete renovation of the entire property. After having completed the renovation of som of the properties they are now facing the fact that the profitability was not as good as they have assumed. It is in the last sentence this essay begins, why are not HSB reaching their required rate of return? The essay delves into the legal science that deals with the rehabilitation of rental housing and rent increases. Furthermore HSBs rehabilitation strategies will be confronted with other comparable property companies methods, so we can find a guide on how to in a economically sustainable way manner this upgrading work. After having connected the theoretical (the law) to the practical, i have come to a conclusion. The conclusion is that when the practice in their assessments don´t take the legislative history statements into account, we have a problem. Because it is difficult to directly compare the apartments. A direct comparison was something HSB wanted beacuse they saw a way to increase the rents after the renovation. Another conclusion that emerged from the public debate and the interview is that some areas need more attention in the social profit, and not only in the economic outcome.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre på­verkan på miljön.   Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energi­användning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi.   Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt. Att bygga grönt handlar inte bara om energin utan kräver en rad nya åtgärder och en helt ny syn på byggandet. Det måste planeras mycket väl i förväg och rätt teknik och rätt förståelse behövs. Materialen ska nog­grant väljas och ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt.   Utöver själva huset måste husets brukare vara miljömedvetna, utan deras förståelse och engagemang blir processen inte hel. För det krävs mycket upplysning om de val som människan gör i sin vardag och vilka konsekvenser de kan få.   I denna uppsats diskuteras de olika möjligheterna som finns idag för att åstadkomma det gröna samhället. Tre olika områden i Stockholm studeras. Gemensamt för de tre områdena är upprättande av nya bostäder. Det går att konstatera att alla aktörer har i princip en idé om miljökonsekvenserna av sina val men att det ändå är ekonomin som styr processen. Det kostar mer att bygga grönt och på grund av det är det svårare för en del investerare att föredra ett grönt bygge inför det konventionella. En investerare kan få utdelning av exempelvis ett energieffektivt hus först efter fem år. Att bygga grönt är alltså en långtids investering.   Staten innehar en stor roll i denna utvecklings­process. Byggreglerna och standarderna bestäms av staten (som i dagsläget inte har så stora krav som främjar det gröna byggandet) och väljer staten att skärpa sina regler kommer utvecklingen att gå fortare. Speciellt gäller detta energikraven för de nybyggda husen i Sverige. Staten kan samtidigt göra det lukrativt att bygga grönt och kan till exempel sänka skatter för den som bygger grönt.

COMPARISION OF CLIMATE IMPACT FROM INDUSTIALLY PRODUCED AND TRADITIONALLY SITE-BUILT APARTMENT BUILDINGS  Greenhouse gas emissions is a global problem that is causing climate change on our planet. In Sweden, the construction and real estate sector accounts for about 21% of the total emissions. The focus has previously been on the climate impact of a building's operational phase. By constructing new buildings with lower energy requirement for heating, an increased use of renewable energy and more energy-efficient supply systems has lowered the emissions in the operational phase. This in turn led to the construction phase becoming more important in terms of the building's total climate impact throughout its lifecycle. The concept for industrial construction means that large parts of the construction take place in a factory and are often emphasized as energy efficient. Important for the construction phase is also the choice of building materials and wood, as renewable material has a lower climate impact than for example concrete. In industrial construction, wood is well suited as a building material because it is easy to handle in the factory and it is a straightforward material to transport. This entails an energy- and resource-efficient construction process.    The purpose of this work is to analyze differences in climate impact between industrialized construction process and traditional site-built construction process. It is also analyzed how these differences are made visible or not in traditional reporting of LCA in life cycle modules where the entire life cycle is not always reported. Three different buildings are compared: an industrially produced wooden house, a site-built wooden house and a site-built house with a concrete frame. In addition, the LCA for the industrially built wooden house is reported in two different ways to make it clear that the LCA methodology is not adapted for industrial construction.     The results show that if the construction site is close to the factory, there is a clear advantage of building industrially. But the distance from the factory to the construction site for industrial construction for the industrial construction accounts for such a large part of the climate impact that at longer distances within Sweden it can often be the case that a site-built process would have given a lower climate impact. If, of the other hand, the construction site is closer to the factory, the result shows a clear climatic advantage of building industrially. Building industrially instead of site-built provides a climate advantage in energy use in the construction and installation process as well as a small reduction in climate impact in terms of waste.   It also shown that unfair comparisons can occur between industrial and site-built houses if the entire life cycle is not reported, where industrial construction then gets higher climate impact in the product phase because the construction that take place in the factory is counted as product manufacturing and not as construction site.   The prefabricated process is well suited for building in wood. The study shows that a prefabricated wooden house emits approximately 40-45% lower carbon dioxide emissions than a site-built concrete house in the product phase. / Utsläpp av växthusgaser är ett globalt problem som orsakar klimatförändringar på vår planet. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för cirka 21% av de totala utsläppen. Fokus har länge legat på att få ner klimatpåverkan i byggnadens driftsfas, men genom att konstruera nybyggnationer med ett lägre energibehov för uppvärmning, en ökad användning av förnybar energi och energieffektivare tillförselsystem så har utsläppen från driftsfasen minskat. Detta har lett till att konstruktionsfasen fått en större betydelse sett ur byggnadens totala klimatpåverkan under hela dess livscykel. Konceptet industriellt byggande innebär att stora delar av byggnationen sker i en fabrik och framhålls ofta som energieffektivt. Viktigt för byggfasen är också valet av byggmaterial och trä som förnybart material har lägre klimatpåverkan än till exempel betong. I det industriella byggandet lämpar sig valet av trä som byggmaterial bra eftersom det är lätt att hantera i fabrik och ett smidigt material att transportera. Detta medför en energi- och resurseffektiv byggprocess.   Syftet med detta arbete är att undersöka skillnader i klimatpåverkan mellan industrialiserad byggprocess och traditionell platsbyggd byggprocess. Dessutom utreds hur dessa skillnader synliggörs eller inte vid traditionell redovisning av LCA i livscykelmoduler där hela livscykeln inte alltid redovisas. Tre olika byggnader jämförs: ett industriellt producerat trähus, ett platsbyggt trähus och ett platsbyggt hus med betongstomme. Dessutom redovisas LCA för det industriellt byggda trähuset på två olika sätt för att synliggöra att de LCA-metodiken inte är anpassad för industriellt byggande.     Resultatet visar att om byggplatsen ligger nära fabrik så finns det en tydlig fördel klimatmässigt av att bygga industriellt. Men avståndet från fabrik till byggarbetsplats vid industriellt byggande står för en så stor del av klimatpåverkan att det vid längre avstånd inom Sverige kan bli så att en platsbyggd process hade gett en lägre klimatpåverkan. Att bygga industriellt istället för platsbyggt visade sig ge en klimatfördel vid energianvändning i bygg och installationsprocessen samt också en liten minskning i klimatpåverkan vad gäller spill.  Det visar sig också att det kan uppstå orättvisa jämförelser mellan industriellt och platsbyggda hus om inte hela livscykeln redovisas eftersom att det industriella byggandet får en hög klimatpåverkan i produktskedet om det byggande som sker i fabriken räknas som produkt-tillverkning och inte som byggplats.  Den prefabricerade processen passar bra för att bygga i trä. Studien visar att ett prefabricerat trähus har cirka 40–45% lägre koldioxidutsläpp än ett platsbyggt betonghus i materialproduktionen.