För att minska utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn i Sverige finns ett intresse föratt införa krav på klimatdeklarering vid större renoveringsprojekt. Kunskapen om klimatpåverkan frånrenoveringsprojekt är dock inte lika god som för nybyggnation och syftet med detta examensarbete harvarit att bidra med kunskap inom detta ämnesområde. Klimatberäkningar har genomförts för fyrasvenska renoveringsprojekt med målet att beräkna deras potentiella klimatpåverkan samt hur dennaklimatpåverkan kan antas förändras till följd av tre typer av åtgärder; ökad användning avbyggprodukter med lägre klimatavtryck, återvinning av rivningsavfall samt återbruk av existerandebyggprodukter. Beräkningsmetoden har utgått från Boverkets beräkningsmetodik för klimatdeklareringvid nybyggnation samt de europeiska standarderna EN15978 och EN15804. Beräkningarna i dettaexamensarbete har inkluderat emissioner av växthusgaser från materialtillverkning, transport ochbyggspill av nytt material (modul A) samt rivning och hantering av existerande material i byggnaden(modul C). Utöver det har den potentiella mängden sluppen emission av växthusgaser som sker utanförprojektet, till följd av återvinning och återbruk, även beräknats (modul D). Klimatpåverkan från de fyraprojekten beräknades vara 35–184 kg CO2e/m2 renoverad bruttoarea. Minskningar i klimatpåverkan tillföljd av annorlunda produktval var 3–32 kg CO2e/m2 renoverad bruttoarea, och minskningarna fråninternt återbruk av existerande byggprodukter beräknades vara 10–24 kg CO2e/m2 renoveradbruttoarea. Mängden sluppna emissioner utanför projektet beräknades vara som störst då enkombination av externt återbruk och återvinning skedde och var då 15–72 kg CO2e/m2 renoveradbruttoarea. Signifikanta minskningar i klimatpåverkan antas då kunna åstadkommas genom cirkuläraarbetssätt samt annorlunda produktval. Vidare antyder resultaten att denna beräkningsmetodikuppmuntrar till en hög återvinningsgrad av metaller men ej av material såsom betong, glas, gips ochwellpapp. Att redovisa klimatpåverkan från rivning och avfallshantering antas inte heller uppmana tillökat återbruk i någon större utsträckning då denna utsläppsmängd inte förändrades avsevärt till följdav sådana åtgärder. / In order to reduce the greenhouse gas emission from the Swedish construction and real estate sector,there is an interest for introducing mandatory requirements for climate declarations for certainrefurbishment projects. However, the climate impact from Swedish refurbishment projects have notbeen studied as extensively as the impact from new construction, and the purpose of this master thesisproject has therefore been to contribute with knowledge and data to this field of study. As part of thisthesis work, climate calculations have been performed using information from four actualrefurbishment projects with the aim of assessing their climate impact, as well as how this impact changesas a result of certain actions. Three types of actions have been studied: an increased usage of productswith a lower climate impact, an increase in the recycling rate of demolition waste, and reuse of certainexisting products. The calculation methodology is largely based on the methodology specified by theSwedish National Board of Housing, Building and Planning for climate declarations for new buildingsand the European standards EN15978 and EN15804. The calculations include greenhouse gas emissionsfrom manufacturing, transportation, and on-site waste of new materials (module A) as well asdemolition and waste treatment of existing materials (module C). Additionally, the assumed amount ofavoided emissions attained beyond the projects system boundaries, as a result of recycling and reuse,was also calculated (module D). The climate impact from the four projects was calculated to be 35-184kg CO2e/m2 renovated GFA. Reductions in climate impact from choosing more sustainable productswere calculated to be 3-32 kg CO2e/m2 renovated GFA, and reductions from internal reuse werecalculated as being 10-24 kg CO2e/m2 renovated GFA. The amount of avoided emissions beyond thesystem boundaries attained its highest value when both external reuse and extensive recycling wasimplemented and was calculated as being 15-72 kg CO2e/m2 renovated GFA. These results suggest thatsignificant reductions in climate impact can be attained through increased circularity and by choosingmore sustainable products. Furthermore, the results suggest that this method of calculating climateimpacts promotes a high recycling rate for metals but not for materials such as concrete, glass, gypsum ,and cardboard. The inclusion of climate impacts from demolition and recycling seemingly gives littleincentive for reuse of existing materials since those impacts change relatively little as a result of reuse.

Concrete is a material with attributes that are difficult to replace. However, concrete and cement industries are responsible for as much as 5-8 % of the global emissions. Today, there are solutions to reduce emissions associated with the production of concrete and cement. How much are those possibilities used and what are the potential obstacles for extended use?The goal according to “Färdplan klimatneutralbetong” is to make the concrete and cement industry climate neutral to year 2045. How likely is that to happen? Has the “Cement crisis” and the readjusted concrete standard SS137003 effected the development? And if so, how?Our study is in some ways a follow-up study after a study from 2021. What are the changes to the industry since the last study? Both last years study and our study are part of the project Betcrete 2.0 run by Katarina Malaga and RISE. Betcrete 2.0 is a collaborative project where it is ensured that the implementation of the roadmaps for cement and concrete progresses.The study is done with both quantitative and qualitative methods. Through literature studies, we have acquired a theoretical basis which we then used to create a web-based questionnaire that was sent out to concrete manufacturers. We have interviewed some clients to get their views. In the results, we then compared our results with Strömbom's previous study from 2021. Furthermore, we have engaged in document analysis. Generally, about concrete, specifically about climate-improved concrete, the readjusted concrete standard and about Cementa and their work towards climate neutrality.We have limited ourselves to only collect data regarding concrete production for 2021 and the survey was distributed primarily to members of the association Svensk Betong.The results show that the proportion of climate-improved concrete produced on the market has increased since the previous measurement was performed. In addition, the number of higher levels of climate-enhanced concrete has increased. Both customers and manufacturers have expressed some concerns about Cementa's mining permission in Slite. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the cement crisis that has arisen. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the threat posed by a possible cement crisis. Some are accelerating the work on climate-improved concrete, to exclude as large a proportion of cement as possible. Others act instead passively, because it is believed that a stop in Slite contributes to the need for other cement to be used and thus new tests must take place anyway.Concrete manufacturers believe that it is the customers who must increase the proportion of climate-improved concrete in their orders in order to accelerate development. The customers, in their turn, believe that it is not only in their hand to bear the cost of choosing climate-improved concrete, but instead believe that “Boverket” must set higher requirements, and that there should be opportunities for financial incentives.The companies that have been involved in collaborative projects, where several actors gather to jointly oversee new solutions for construction, thinks it’s rewarding. They believe that through collaboration, goals were achieved that one does not believe only one actor can solve on their own. Finally, we see that increased collaboration, higher demands from politicians and customers, manufacturers continued environmental propulsion, the need of implementation of CCS at Cementa production site in Slite,the opportunity for financial incentives to accelerate development to reach climate-neutral concrete 2045. We also believe that more education and more understanding is needed at all levels for the industry to work together for the same goals. / Betong är ett material med egenskaper som är svårersättliga. Dock bidrar betong- och cementindustrin med så mycket som 5–8 % av de globala utsläppen. Det finns idag möjligheter att minska utsläppen kopplat till tillverkning av cement och betong. Hur mycket används dessa möjligheter och om det föreligger hinder för utvidgad användning vad är då dessa?2045 ska cement- och betongindustrin enligt ”färdplan klimatneutralbetong” vara just klimatneutral. Hur sannolikt är det? Har ”cementkrisen” och den reviderade betongstandarden SS 137003 påverkat utvecklingen? Om ja, hur? Vår studie är till viss del en uppföljande studie på ett examensarbete från 2021. Hur har branschen förändrats sedan förra studien? Både förra årets studie och vår ingår i projektet Betcrete 2.0 som drivs av Professor Katarina Malaga och RISE. Projektet är ett samverkansprojekt där man tillser att implementeringen av färdplanerna för cement och betong går framåt. Studien är gjord med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Genom litteraturstudier har vi skaffat oss en teoretisk bas som vi sedan använt till att skapa en webbaserad enkät som skickats ut till betongtillverkare. Vi har intervjuat några beställare för att få deras syn. I resultatet har vi sedan jämfört våra resultat med Strömboms tidigare studie. Vidare har vi ägnat oss åt dokumentanalys. Generellt kring betong, specifikt kring klimatförbättrad betong, den reviderade betongstandarden och kring Cementa och deras arbete mot klimatneutralitet. Vi har avgränsat oss till att endast ta in data gällande betongproduktion för 2021 och enkäten distribuerades framför allt till medlemmar i branschföreningen Svensk Betong. Resultatet visar att andelen producerad klimatförbättrad betong på marknaden har ökat sedan förra mätningen utfördes. Dessutom har antalet i de högre nivåerna på klimatförbättrad betong ökat. Fabrikörer och beställare känner viss oro för Cementas tillstånd för att bryta kalk i Slite. Får de inte fortsätta sitt arbete, kommer det innebära stora konsekvenser för branschen. Hittills har företagen reagerat olika på det uppkomna hotet5/134om en eventuell cementkris. Vissa skyndar på arbetet med klimatförbättrad betong, för att utesluta så stor andel cement som möjligt. Andra agerar i stället passivt, eftersom man menar att ett stopp i Slitebrottet bidrar till att annan cement måste användas och därmed måste ändå nya provningar ske. Genom att jämföra EPD:er på olika betongprodukter som är klimatförbättrade, mot produkter som inte är det, har vi fått fram jämförande data på mängd utsläpp. Resultatet av sammanställningen räknades om till exempel på vilka effekter på minskning av emissioner som skulle kunna skett i de fall man i stället valt klimatförbättrad betong. Betongproducenter anser att det är beställarna som måste öka andel klimatförbättrad betong i sina beställningar för att skynda på utvecklingen. Beställarna i sin tur, menar att det är inte bara dem som ska ta kostnaden för att de väljer klimatförbättrad betong, utan tror i stället på att Boverket måste ställa högre krav, samt att det bör finnas möjlighet till ekonomiska incitament från politikerna. De företag som varit inblandade i samverkansprojekt, där man samlas flera aktörer för att tillsammans tillse nya lösningar på byggnationer, talar väl om dessa. De menar att genom samverkan uppnåddes mål som man inte tror enbart en aktör kunnat lösa på egenhand. Slutligen ser vi att ökad samverkan, högre kravställning från politiker och beställare, fortsatt klimatförbättrade arbete hos fabrikörer, implementering av CCS i Slites anläggning, möjlighet till ekonomiska incitament för att accelerera utvecklingen för att nå klimatneutral betong 2045. Vi tror också att det behövs mer utbildning och mer förståelse i alla led för att branschen får samma bild över möjligheter och tillsammans arbetar åt samma håll. / <p>2022-06-21</p>

Sweden has historically been self-sufficient when it comes to produce and manufacturing concrete. Nowadays Sweden’s epicenter for lime extraction is located on the eastern island of Gotland, and the extraction base called Slite. Slite which is owned by Cementa account today for roughly 60-75% of the country lime extraction and is a major competitor on the European market. When it comes to producing limestone and thereafter fabrication of cement paste which is one of the main ingredients in concrete. Slite limestone has many advantages beyond share mass of lime. The Lime from Gotland is considered one of better one in the field and has the right composition to be used in various construction types of use. Concrete has different mixtures depending on the intended use and climate. Other then the limestone itself Gotland has many strategic advantages when in comes to the logistic aspect of reaching many markets. The lime extraction site is located near to the port of Slite which making hauling large quantity of limestone straightforward, and with shipping by freight reach large market in Northern Europe and North America.In the last couple of years has the future of Slite been in question. This summer an environment court outside of Stockholm reach a conclusion that Slites agreement would be rejected after the current one expires last October. The decision has sent shockwaves through the Swedish business establishment amongst them unions and large corporations who makes up large part of the Swedish economy.Impact assessment made by civil society business core and government alike shows the effect could be horrendous for many sectors with thousands of layoffs and recessions for many years to come. Many experts and scientist forecast chain consequences for many industries, for example the mine industry in northern Sweden which is heavily depended on concrete to secure their mining activities. A loss of production would cause a standstill for the likes of LKAB and SSAB the two main mine companies, which itself would affect the process off producing iron ore for steel production. That could further badly effect manufacturing sector like car production, aviation sector and industrial components made by companies like Sandvik, ABB and Atlas Coco. View differs from the other side in the court hearing which is made up of some government authorities in likes of Naturvårdverket (Swedish Environmental Protection Agency) and Länstyrelsen (County Administrative Board of Gotland), and various environmentalist groups. Their view is that of that the lime extraction has affected the groundwater around the operating sites. According to test made administrative board has showed yet another problem, with a rise of chloride being above the normal level in water test made between 2015-2019. Critics view this concern to negatively affect nearby Natura 2000 natural areas. Natura 2000 is network introduce in the European union to sustain and develop protected areas for sustainable habitats for animals and fauna. On the other hand, one can argue that closing Slite would lead to worsening of the climate footprint, with higher emission and unsustainable alternatives abroad. Sweden would then completely change their format to importing cement from foreign markets, where some of them are way worse in comparison to Slites extraction method. If importing from China which is one of the largest markets in producing concrete, be an option which would increase the distance of shipping and relay on practices of producing cement which is inferior then Sweden’s way of heating up clay. In China this process is mostly made with the help of coal industries, which is one of the worse ways of producing energy.4However, steps have been taken in recent decades to evolve the process of producing concrete. Nowadays scientist and expert are experimenting with substitute clay variants in the mix which reduces degree it takes to heating up the mix to create cement paste. Engineers also works to optimize the use of concrete in future projects to minimize the use of concrete and therefore reducing the emissions of carbon dioxide. Furthermore, the concrete industry where Cementa is included has the past years invested in ways of decreasing the amounts of carbon dioxide entering the atmosphere. Carbon capture and storage (CSS) is an example of idea to capture CO2 and the discharge under the seabed.

Fastighetsbranschen står för ca 20% av alla utsläpp av växthusgaser och 40% av all världensenergiförbrukning (RICS The World Built Environment Forum, 2019). Därför är det viktigtatt se på vilka åtgärder fastighetsägare kan göra för att minska miljöpåverkan.Miljöcertifieringar för byggnader är ett verktyg som används för att minska derasmiljöpåverkan och arbeta för fortsatt minskad påverkan i framtiden. Detta examensarbetefokuserar på nya miljöcertifieringar, mer specifikt NollCO2, med syftet att jämföra dennacertifiering mot LEED och dess påbyggnad LEED Zero. Syftet är även att undersökaincitament och hinder för NollCO2 via en kvalitativ intervjustudie som omfattas av totalt femintervjuer. Intervjuerna har utförts digitalt under våren 2021 med personer som haft insikt iNollCO2-certifieringens pilotprojekt. Resultatet från jämförelsen visade att det finns ett flertal skillnader mellan NollCO2 ochLEED, där den tidigare har mer omfattande krav för att godkännas, men samtidigt böranvändas som ett komplement till den senare för att ge en större effekt av minskadmiljöpåverkan. Jämfört mot LEED Zero är skillnaderna dock inte lika omfattande, då dessahar ett gemensamt mål om att nettonoll klimatutsläpp skall uppnås inom ett eller flerafokusområden. Intervjuerna visade att det finns flera incitament än hinder att använda sig avNollCO2 vid certifieringen av byggnader. Incitamenten har bland annat varit att företagenhaft höga hållbarhetsmål internt, kunskapsutvecklingen som fås via certifieringsarbetet ochatt företagen erhållit mycket positiv uppmärksamhet av deras val att bli pilotprojekt medNollCO2-certifieringen. Hinder har varit det omfattande arbetet som krävts för att få allaparametrar inom certifieringen rätt då det funnits brist på pålitligt underlag hosmaterialleverantörerna och brist på kunskap i byggbranschen. Uppfattningen har dock varitatt incitamenten övervägt hindren, då kunskapsläget börjar avancera. Effekten avcertifieringen har varit en utveckling av branschen där många leverantörer är intresserade avatt lära sig mer och arbeta med hållbara lösningar även för framtida kunder. Paralleller dragits till tidigare forskning som gjorts på äldre miljöcertifieringars incitamentoch hinder, där det visat sig finnas starkare incitament än hinder även för de äldrecertifieringarna. Diskussion har även förts gällande lönsamhetsaspekten med NollCO2, dåprojekt har högre produktionskostnader, men det är för tidigt för att kunna dra slutsatser omNollCO2-projekten är mer lönsamma än andra certifierade projekt. Den tidigare forskningenhar nämligen visat fastighetsägares uppfattning om att certifierade byggnader är merlönsamma än andra, speciellt byggnader med LEED- certifieringen. Skillnaden mot dentidigare forskningen är att aktörernas incitament bakom NollCO2-pilotprojekten inte verkarha påverkats av statliga regleringar enligt intervjustudien och skulle behöva utredas vidare.Inställningen till att välja nya miljöcertifieringar i byggbranschen har varit positiv, trots dehinder som finns mot att certifiera. Genom att delta som pilotprojekt har aktörerna fåttmöjligheten att vara pionjärer i att förändra branschen, men också göra en skillnad förbyggbranschen genom att visa att det är möjligt att använda lösningar för att byggaklimatneutralt. / As the real estate sector is responsible for approximately 20% of the global greenhouse gasemissions and 40% of the world's energy consumption (RICS The World Built EnvironmentForum, 2019), it is crucial to find solutions to reduce environmentally unfriendly emissions.Environmental building certifications are often used to enable property owners to takemeasures against their building’s environmental impact and ensure that such impact continuesto be lowered. This bachelor’s thesis focuses on new environmental certifications, morespecifically NollCO2, developed by Sweden Green Building Council (SGBC). The authorshave chosen to compare the certification to more established certifications like LEED, and itsadd-on LEED Zero. Furthermore, the purpose is to determine the drivers and barriers forusing the NollCO2 certification, which is made through an interview study compiled fromfive interviews. The interviews were conducted during the spring of 2021 with peopleinvolved in pilot projects for the NollCO2 certification. Results of the comparisons show that there are a number of differences between NollCO2 andLEED, where the former has more demanding requirements to be approved and it amends thelatter. Compared to LEED Zero, the differences are not as noticeable, since they are similar inthe way that net-zero emissions are to be achieved within the chosen focus area of thecertification. The study also showed that there are more drivers than barriers for NollCO2 asa choice of certification for buildings. The drivers for the interviewees have been theirinternal environmental policies, the knowledge to be gained from the certification experienceand also the positive attention drawn from their work as a pilot project with NollCO2. Thebarriers have been extensive work to get the parameters within the certification correct, as thematerial suppliers generally do not offer the same information about the material’s climateimpact. Also, the opinion of the interviewees was that the industry is lacking the requiredknowledge of sustainable building solutions. Although, the view was shared that the drivershave shown to outweigh the barriers. The pilot projects for NollCO2 has progressed therequired development of the industry according to the interviewees. This was shown in thesupplier’s developed knowledge of sustainable building solutions and an interest to continueto offer the same environmentally friendly solutions to all future clients. In the thesis, parallels are drawn to prior research to identify the drivers and barriers for olderbuilding certifications. It is shown that the drivers to use a building certification outweigh thebarriers with the older certifications. The profitability aspect with using NollCO2 is alsodiscussed, since these projects clearly have higher production costs and lower maintenancecosts. Although, it is early to draw clear conclusions on whether the project is profitable ornot, since the pilot project buildings have yet to be completed. Prior research has shown thatolder certifications, for example LEED, have been profitable for property owners in general.A difference found in the comparison to prior research, is the impact of governmentregulations and policies in a property owner’s choice to certify their buildings. This impacthas not been identifiable in the conducted interview study for this report and needs moreresearch. The attitude towards new environmental building certifications has been positive throughoutthe interviews, despite existing barriers. The NollCO2 pilots are being part of an industryevolution and have acted as pioneers for the property industry. The pilots have also made animpact on the building industry by showing that it is possible to use climate neutral solutionswhen building.

Designing the entrance to an apartment building is often a complicated task due to the many demands placed on its design and construction. Everything from accessibility, safety during evacuation and fire safety, to the ability to follow the current local and zoning plan and finally, to look aesthetically pleasing and fit into the building's design language. The challenge becomes even more complicated when an entrance is to be developed as a module in a product platform where additional requirements are set based on the product platform's limitations and structure. This study maps out the requirements and presents an approach to developing an entrance module in a product system.   The purpose of the work was to design a concept for an entrance that can be manufactured as an entrance module similar to other modules in the customer's product platform. Today, they are usually built in a conventional way, i.e., on site with conventional building materials and techniques. The proposed solution must meet all legal and regulatory requirements, be able to be transported on the Swedish road network and meet all customer requirements. The module must also fit into the existing product platform.  The method used to design the entrance was to conduct interviews and workshops with experts. Benchmarking of existing entrance was done to analyze the construction. Their drawings were also studied and thematically analyzed. Concept generation was carried out continuously, resulting in a final concept.   The work resulted in a conceptually presented solution proposal that meets all legal and regulatory requirements and further customer and product requirements. The proposed solution is not fully developed when it comes to its design, i.e., the exact structure and construction needs to be designed in accordance with other modules in the product platform, before it is ready for production. However, the proposed solution contains all the critical dimensions, instructions, and reasoning for the various design decisions so that the detailed construction can begin immediately.

Historicly speaking wood is our moste important building material and it’s usage streches far back in time. Todyay it’s low density makes it possible to prefabricate whole wood bodies in factories that are later shiped out to building sites where they can be asembled. To meet the requierments of todays housing market, Lindbäcks Bygg AB has started a project where a 14-stories house is the be developed. To build on the height is a necessity due to rising land prices and the land has to be used mor efficient. A build of this high put a great demand on the constructual soulution in order for the wood body to withstand high columnloads on the lower flear, while it is stable enough to withstand the wind. The purpose of this report is to show you a possible way of constructing a 42 m high 14-stories hos usinga cross laminated timber(CLT). For the calculation a preliminary floor used, that has not been entirely completed. This gives the calcultations and arbitrary soulution that can work for similar buildings with varying floor plans. For this reason utilization of the CLT is a bit lower than what is otherwise wanted for cost optimization. In order to wind stabilize the building two differet methods are beging evaluated. In the first one the stabilazation is acheived by stairwells made of concrete In the other one it’s acheived by using 120 mm thick CLT-panels. In both cases the CLT is supporting the vertikal loads that are acting on each floor. On every fifht floor concrete slabs are placed of which the task is to miminize the load effect on the weaker parts of the body. By using composit theory according to (Blass &amp; Fellmoser, 2004), the CLT-panels are controlled if they are in risk form shear, deformation or compression. The CLT-panel can be concidered as gluam wood, GL28h if it consists of C24 timber, which  this report is based on. Since the CLT panel is concidered as a solid element it experienced a reduced compressive and lifting forces, that it would otherwise if it was mad by a column system. The calculations shows that the CLT is strong enogugh to withstand the compressive and horisontal forces that is acting on them. When the building is stabilized using a concrete stairwell, this leads to and horisontal load that the concrete needs to be strong enough to withstand. The result shows that when concidering static loads, it is possible to construct a 14-stories building wtih a CLT-body that meets the requirements of Eurocode. However, when the building is stabilized with concrete towers it generates a load on against the stairwells. It has not been investigated whether or not the concrete is strong enough to withstand this load. / Historiskt sett är trä vårt viktigaste byggmaterial där användandet sträcker sig långt bak i tiden. Idag gör dess låga vikt det möjligt att prefabricera hela trästommar i fabrik för att sedan fraktas ut till arbetsplats där de kan monteras på plats. För att möta behoven och på bostadsmarknaden har Lindbäcks Bygg AB startat ett projekt där ett 14-våningshus ska projekteras. Att kunna bygga högt ligger i linje med ökade markpriser, eftersom marken måste utnyttjas på ett effektivare sätt. En sådan hög byggnad ställer stora krav på konstruktionslösningar för att kunna klara av stora pelarlaster i botten på byggnaden och samtidigt vara stabil mot vind. Syftet med denna rapport är att visa hur det är möjligt att konstruera ett 42 meter högt 14-våningshus med KL-trästomme. Vid beräkningar används en preliminär planlösning, som inte är helt färdigställd. Detta är för att ge möjlighet att visa en godtycklig lösning som kan fungera för byggnader med olika planlösning. Av samma anledning är nyttjandegraden för KL-träskivorna lägre än vad som önskas för att en byggnad skall anses kostnadsoptimerad. Det resultat som redovisas är med avseende på statiska laster. Dynamiska laster och svängningar har inte beaktats. För att vindstabilisera byggnaden undersöks två olika metoder. I ena metoden utgörs stabiliseringen av trapphusen av betong. I det andra fallet stabiliseras byggnaden genom skivverkan med 120 mm tjocka KL-träskivor, vilket även används till att bära upp de vertikala lasterna i bägge fallen. På var 5:e våning i byggnaden används betongbjälklag, som bidrar med att minska lastens fördelning på de svagare delarna i konstruktionen. Med kompositteori kontrolleras KL-träskivorna med avseende på skjuvning, deformation och tryck. Skivan kan betraktas som limträ av klass GL28h om C24-virke används, vilket är antaget i denna rapport. KL-träskivorna ses som ett homogent element när de tar upp horisontala krafter. Detta medför att skjuvkrafterna kan spridas genom hela skivan, vilket medför lägre tryck och lyftkrafter i ändarna av de stabiliserande skivorna, jämfört med en traditionell gipsvägg. KL-träskivorna som används visas vara tillräckligt styva för att klara av vindlasterna och trycklasterna. Då en byggnad stabiliseras med betongtrapphus antas det att betongstommen utformas så att den kan ta upp de horisontala lasterna som leds in till betongtrapphusen. Resultatet visar på att det är möjligt att med avseende på statiska laster konstruera ett 14-våningshus med en KL-trästomme, som uppfyller kraven enligt EKS9. Då byggnaden vindstabiliseras med betongtorn så uppkommer det en last mot trapphusen. Det har inte undersökts om betongens kapacitet är tillräcklig för denna belastning.

In 1994, it once again became permissible to construct multi-family residential buildings with more than two stories using wood, following a long-standing ban. Since then, growth has increased significantly, and new types of wood construction solutions have been developed. At the same time, we are currently facing a growing housing shortage, which places increasing demands on the housing market to meet the needs of residents. Concurrently, awareness of environmental issues and the demand for reduced environmental impact are rising, necessitating a shift towards more sustainable solutions in housing construction. In this context, cross-laminated timber (CLT) has emerged as a solution that addresses these challenges. Therefore, the purpose of this study is to investigate whether the use of CLT in the construction process can constitute a sustainable and long-term solution for future constructions, to examine the current state of development of this technology, and to identify its current obstacles and opportunities. To address the purpose, seven semi-structured interviews were conducted digitally, and one physical and more comprehensive interview was conducted during a visit to Södra Sågverk in Värö. The respondents consisted of various stakeholders active throughout the chain from planning to construction for CLT buildings. The results show that a lack of expertise and experience is the greatest obstacle we face, with the primary opportunities highlighted being the high degree of prefabrication and the ability to tailor and customize unique projects according to customer needs. The greatest potential for development lies in beginning to use the right materials in the right places to develop the most optimal solution. The conclusion is that CLT, in combination with other materials, constitutes a sustainable and long-term solution for future construction projects. / 1994 blev det återigen tillåtet att bygga flerbostadshus med fler än två våningar i trä efter ett långvarigt förbud. Sedan dess har tillväxten ökat markant och nya typer av konstruktionslösningar i trä har tagits fram. Samtidigt står vi idag inför en växande bostadsbrist och detta ställer allt högre krav på bostadsmarknaden för att kunna tillgodose behoven hos invånarna. Parallellt med detta ökar medvetenheten om miljöfrågor och kraven på minskad miljöpåverkan, vilket innebär att samhället behöver röra sig mot mer hållbara lösningar inom bostadsbyggande. I detta sammanhang har KL-trä kommit fram som en lösning som möter ovanstående utmaningar. Syftet med denna studie är därför att undersöka om användningen av KL-trä i byggprocessen kan utgöra en hållbar och långsiktig lösning för framtidens konstruktioner, var denna teknik befinner sig utvecklingsmässigt, och vad dess hinder och möjligheter är i dagsläget. För att besvara syftets innehåll har sju semistrukturerade intervjuer utförts digitalt samt en fysisk och mer omfattande intervju som genomförts i samband med ett studiebesök på Södras sågverk i Värö. Respondenterna bestod av olika aktörer, verksamma i hela kedjan från projektering till uppförande för byggnationer av KL-trä.  Resultat visar att kompetensbrist och oerfarenhet är det största hindren vi ställs inför och där det främsta möjligheterna som lyfts fram är den höga prefabriceringsgraden och möjligheten att kunna skräddarsy och kundanpassa unika projekt efter kundens behov. Den största utvecklingspotentialen ligger i att börja använda rätt material på rätt plats för att ta fram den mest optimala lösningen, att kombinera de olika byggmaterialen tillsammans för att dra nytta av varje materials specifika egenskaper. Slutsatsen blir att KL-trä i kombination med andra materialen utgör således potentiellt en hållbar och långsiktig lösning för framtida byggnationer.

Greenhouse gas emissions drive climate change, posing a global challenge with serious consequences ranging from glacial melting to societal disruptions. Sweden has introduced a climate policy framework to achieve climate neutrality by year 2045, with the construction and real estate sector accounting for about 21 percent of total greenhouse gas emissions. Concrete, despite its long history and versatility, significantly contributes to the climate crisis. The problem is serious where a circular construction sector and concrete reuse can reduce the carbon footprint and contribute to Sweden's environmental goals. The study focuses on today's challenges with concrete's extensive climate impact and the insufficient reuse of older concrete buildings and strives to identify solutions for the reuse of concrete walls. Real estate companies Castellum and Vectura, along with consulting firm Bjerking, lead a reuse project for circular construction in Främre Boländerna. The properties of concrete, including its compressive strength, vary depending on the area of use, ranging from general building structures to commercial and industrial buildings. Previous research has shown that there is great potential for reuse, but also many challenges. The report's methodology includes interviews with six respondents, three field visits, compressive strength tests of concrete samples, and an extensive literature review, all to answer the study's purpose and problem. The interview study indicates that there are several challenges with reuse and the concrete samples show suitable compressive strength values for reuse with approved crack creation. The study's conclusions show that the concrete from Främre Boländerna can be used for general structures like homes and parks, but not for commercial buildings that require a load-bearing building frame. The main challenges identified in the study are intermediate storage, economic factors, legal issues, lack of standards and guidelines, reuse depots, and logistical problems. Despite these challenges, future opportunities appear promising.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att bidra med ökad kunskap om hur plastanvändningen ser ut i dagens  byggande och vad den har för miljö- och hälsomässiga konsekvenser. Målet med studien är även att kunna visa på hur plastanvändningen kan förändras på ett hållbart sätt. Föratt kunna uppnå examensarbetets syfte och mål har tre stycken frågeställningar formulerats. Hur mycket och vilken typ av plast förekommer i en nybyggd villa idag? Vilka miljö- och hälsomässiga konsekvenser medför den plast som används i dagens byggande? Vad finns det för alternativa material, produkter och metoder? För att svara på dessa frågor har en grundläggande litteraturstudie gjorts kompletterat men enkvantitativ fallstudie. Fallstudien utgår från en villa som är typisk för hur nybyggda villor byggsidag,  år  2018.  Objektet  som  valts  för  fallstudien  är  en  nyproducerad  enplansvilla  på  170kvadratmeter boyta. Plastprodukter har inventerats i stommaterial, installationer, emballageoch förpackningar. Resultatet  av  inventeringen  visar på att  3181 kg plastprodukter inventerats i villan vilket betyder att nästan 19 kilogram plast går åt för varje kvadratmeter boyta. Viktmässigt återfanns85 procent av plasten i stommaterial, 11 procent i installationer och 4 procent till emballageoch förpackningar. Sammanställningen visar även att en övervägande del av plasten utgörs avpolystyren (PS). Därefter är polyvinylklorid (PVC), polyeten (PE) och polypropen (PP) de mestf örekommande plasterna. Plasterna har även bedömts ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Bedömningen utgår ifrån trekategorier; toxicitet, klimatpåverkan och avfall. Resultatet av miljö- och hälsobedömningenvisar att polyeten (PE) och polypropen (PP) är de mest skonsamma plasterna för miljö ochhälsa,  bortsett  från  biobaserade  plaster.  Den  farligaste  plasten  är  enligt  denna  studiepolyuretan (PUR) tätt följt av polyvinylklorid (PVC), polykarbonat (PC) och polystyren (PS). Miljö- och hälsobedömningen av olika plasttyper visar på att det är viktigt att plast inte ses somett material utan en grupp av många olika material med olika egenskaper som är mer ellermindre  problematiska  för  hälsa  och  miljö.  Analysen  visar  även  att  flera  plastprodukter  i byggnadens stomme kan ersättas med alternativa material och på så sätt reducera inte baramängden plast utan även de miljö- och hälsokonsekvenser som plasten medför. För installationsplast är det bästa alternativet i dagsläget att byta PVC-plast till bättre plast såsom PE och PP. Detta för att minska påverkan på miljö och hälsa både vid tillverkning ochåtervinning. För emballage- och förpackningsplast gäller det främst att minska engångsanvändningen och öka återanvändningen av förpackningsplasten. För vidare studier kan det undersökas med vilka medel kan man hjälpa beslutsfattare inombyggbranschen att välja mer hållbara material, och studera hur stor påverkan den ekonomiskaaspekten har när material ska väljas. Ett annat förslag är att titta på hur plastanvändningenskiljer sig åt för olika typer av byggnader; flerbostadshus, offentliga byggnader, fritidshus.