Klimatförändringar har resulterat i att flertalet aktörer i diverse branscher börjat ta hänsyn till hur deras affärsverksamhet påverkar miljön. Sveriges riksdag har fastställt ett klimatmål som avses uppnås 2045. Mer specifikt innebär målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2019 stod Sveriges bygg- och fastighetssektor för landsomfattande utsläpp av växthusgaser, motsvarande cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalent, vilket innebär att angiven sektor kan ha en stor inverkan på miljön. Klimatdeklarationer  är ett begrepp som används i olika sammanhang  som  redovisar en byggnads klimatbelastning. Klimatdeklarationer utförs enbart i byggskedet, varav det har delats in i två subkategorier: produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5)  (Boverket, 2021).  Denna  studie  illustrerar  hur  processen  kan  gå till  vid framtagande av klimatdeklarationer för hallbyggnader. Dessutom har en mall tagits fram som visar hur mycket koldioxidutsläpp  ett specifikt  byggnadselement avger.  Studien bestod av intervjufrågor som besvarades av sex olika företag med olika roller och liknande åsikter inom hållbart byggande. Respondenterna som har intervjuats i studien är säljingenjören Krister Andersson från företaget Ruukki, miljö- och hållbarhetschefen Alexandra Rosenqvist från Beijer Byggmaterial, verksamhetsutvecklingschefen Linda Hedvall från Lindab, verkställande  direktören Oscar Hoolmé från Jacob Lindh AB samt konstruktören Samir Goralija från Areco Profiles. Vidare har strukturerade intervjufrågor förberetts och ställts till ovannämnda företag som exempelvis hur ställer sig  företagen inför klimatdeklarationslagen?  Vilka åtgärder kommer att tas för att uppfylla lagen? Hur har  lagen påverkats i  verksamheten samt  vilka åtgärder  kommer att tas både kort- och långsiktigt? Företagen som blivit intervjuade framhåller att en EPD endast utgår från byggskedet i A-modulen i dagsläget. Företagen önskar en komplett EPD med ingående moduler från A-D där hela livscykelanalysen tas i beaktning. Detta i syfte att få en klarare bild på hur mycket koldioxidutsläpp en hallbyggnad genererar. Inom ramen för studien har även mallen testats på en industribyggnad som är belägen i Eslövs kommun. Mallen användes för att beräkna hur mycket koldioxid en hallbyggnads klimatskärm genererar. Resultatet  visade  att hela byggnadens klimatskärm avger  58 065  kilo koldioxidekvivalenter. Vidare visades att både traditionell vägg (41 kilo koldioxidekvivalenter per m2) och traditionellt tak  (42  kilo  koldioxidekvivalenter  per m2) ger lägre utsläpp än sandwichvägg (60  kilo koldioxidekvivalenter per m2) respektive papptak (71 kilo koldioxidekvivalenter per m2). Problematiken vid framtagande av klimatdeklarationer är att dagens klimatdatabas är oklar och att olika byggföretag tillämpar olika klimatdata, vilket gör det svårt att jämföra. Ytterligare ett problem är att klimatdeklarationer endast gäller för byggskedet (A-modulen). Detta innebär att resten av byggnads livscykelanalys inte tagits hänsyn vilket  fördröjer processen att uppnå angivna klimatmål. Slutsatsen blir därför att processen vid framtagande av klimatdeklaration är något nytt, och det inte  finns  tydliga riktlinjer för hur  indata  ska  väljas. Däremot  visades att leverantören med generisk värden kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta genom att välja rätt kombination av byggnadselement. / Climate change has resulted in several actors in various industries starting to take into account how their business activities affect the environment. The Swedish Parliament has set a climate target that is intended to be achieved by 2045. More specifically, the goal means that Sweden should  have no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. In 2019, Sweden's construction and real estate sector accounted for nationwide  greenhouse gas emissions, corresponding to approximately 12 million tonnes of carbon dioxide equivalent, which means that the specified sector can have a major impact on the environment. Climate declarations are a term used in various contexts that report a building's climate impact. Climate declarations are carried out only for the construction stage, of which it has been divided into  two subcategories:  the product stage (A1-A3) and the construction production stage (A4-A5) (Boverket, 2021).  The study illustrates how the process can be done when producing climate declarations. In addition, a template has been designed  that  shows how  much carbon dioxide equivalents building elements emit. The study consisted of interview questions that were answered by six different companies with different roles and similar views in sustainable construction. The respondents  that have been interviewed in the study are sales engineer Krister Andersson from the company Ruukki, environmental and sustainability manager Alexandra Rosenqvist from Beijer Byggmaterial, business development manager Linda Hedvall from Lindab,  chief executive officer  Oscar Hoolmé from Jacob Lindh AB and constructor Samir Goralija from Areco Profiles. Furthermore, structured interview questions have been prepared and asked to the above-mentioned companies, such as how do companies stand before the  climate  declaration  act? What measures will be taken to comply with the law? How has the law been affected in the business and what measures will be taken both short- and long-term? The companies that have been interviewed point out that an EPD is only based on the construction phase of the A-module at present. The companies want a complete EPD with modules from A-D where the entire life cycle analysis is taken into account. This is in order to get a clearer picture of how much carbon dioxide equivalents a hallbuilding generates. Within the framework of the study, the template has also been tested on an industrial building located in Eslöv municipality.  The template was used to calculate how much carbon dioxide equivalents a hallbuildings climate screen generates. The results showed that the entire building's climate screen emits 58,065 kilo of carbon dioxide equivalents. Furthermore, it was shown  that both  traditional wall (41  kilo carbon dioxide equivalents per m2) and traditional roof (42 kilo carbon dioxide equivalents per m2) produce lower emissions than sandwich wall (60 kilo carbon dioxide equivalents per m2) and cardboard roof (71 kilo carbon dioxide equivalents per m2). The  problem with  the production of climate declarations is that today's climate database is unclear and  that  different construction companies  apply  different climate indicators, which makes it hard to compare.  Another  problem  is  that climate declarations only  apply to  the construction phase (A-module). This means that the rest of the building's life cycle assessment has not been taken into account, which delays the process of achieving specified climate goals. The conclusion  is  thus that the process of producing a climate declaration  is something new since there are no clear guidelines for how inputs  should  be chosen. However,  it was shown that the supplier  can with use of generic values can reduce its carbon dioxide emissions. This is done by choosing the right combination between building elements.

The construction sector today accounts for a big part of the totalamount of waste in Sweden and we need to save the earth’srecourses. To save our resources when processing waste it is best tofollow the waste ladder. It’s very important for all of our sake thatwe handle the waste properly. In the summer of 2020 new lawswere applied to ensure that construction waste is being handled ina proper way. For this study the waste disposal management of aspecific company was studied to see how their current work withwaste disposal and what improvements can be made. By usingliterature study, qualitative interviews, quantitative survey, ocularinspection and document analysis a result has been formed. Theresult that can be seen in this study is that the company in questionis following the requirements for waste disposals but there areroom for improvements. The conclusion from this study is that theleadership and employees in the company is in need of betterknowledge on how to properly manage the waste from theconstruction sites. / Byggsektorn står idag för en stor del av Sveriges totalaavfallsmängd och vi behöver spara på jordens resurser. För attspara på resurserna är det viktigt att bearbeta avfallet på bästa sättutifrån avfallstrappan. Det är viktigt att avfall hanteras på rätt sättbåde för miljön och människors skull. För att bygg- ochrivningsavfall ska hanteras på bästa sätt trädde sommaren 2020nya lagar kring avfallshantering i kraft. I studien har ett företagsarbete med avfallshantering studerats med syfte att se hur manarbetar med avfallshantering samt att hitta förbättringsmöjligheterför företaget. Genom litteraturstudie, kvalitativa intervjuer,kvantitativ enkät, okulär besiktning och dokumentanalys harstudiens resultat tagits fram. Resultatet som framkommer är attföretaget följer de krav som ställs på dem men att det finnsförbättringsmöjligheter. Slutsatsen är att företaget behöver arbetamer med att utbilda både arbetsledningen och yrkesarbetarna ivilka lagar och krav som ställs på avfallshanteringen vidbyggprojekt. / <p>2023-06-26</p>

Hållbar utveckling är ett av de viktigaste ämnena som diskuteras idag. Även när det gäller stadsplanering har hållbarhet blivit en av de viktigaste frågorna att diskutera. I Sverige har vi under de två senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som präglats av en strävan mot hållbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frågar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hållbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jämför här två utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande på hållbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm. Dessa två projekt har genererat nya innovationer för ett mer miljövänligt boende. Deras arbetsmetoder och resultat har vi jämfört med ett nytt, pågående utvecklingsprojekt i Helsingborg, H+. Vi har analyserat hur de i H+-projektet arbetar för att bli en förebild för den hållbara staden, vilket är dess mål (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2008a:5). I vår studie har vi kommit fram till att vi i Sverige fortfarande har en bit kvar till att skapa en norm för ekologiska boendemiljöer och att det krävs hårdare krav från högre instanser för att nå detta mål. / Sustainable development is one of the most relevant topics to deal with today. Especially in the area of urban planning it has become one of the most important questions to discuss. In Sweden we have for the last two decades seen several development projects that have set examples for sustainable and ecological living environments. In this essay we want to clarify whether sustainable and ecological living environments are going to be a norm in the future of urban planning. We have compared two development projects which have had great impact on sustainable urban planning, Bo01 in Malmö and Hammarby Sjöstad in Stockholm. These two projects have generated new innovations for a more environmental-friendly housing. We have compared their methods of working and results to a new, ongoing development project in the city of Helsingborg called H+. We have analyzed how they, compared to Bo01 and Hammarby Sjöstad, are working towards being a role model for sustainable urban development which is their goal (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2008a:5). In our study we have reached the conclusion that in Sweden we are far from setting a norm for ecological living environments and that we need to elaborate better tools for planning and stricter demands from higher instances to reach this norm.

Bakgrunden till denna studie är proposition 2020/21:144 som överlämnades till Sveriges riksdag den 18 mars 2021, där regeringen initierar en ny lagstiftning som förväntas träda i kraft den 1 januari 2022. Lagen medför en skyldighet för byggherrar att upprätta och registrera en klimatdeklaration för varje ny bygglovspliktig byggnad som uppförs, där mängden växthusgasutsläpp från byggskedet måste beräknas och redovisas för att byggnaden slutligen ska kunna tas i bruk. Studien har en fastighetsjuridisk utgångspunkt men behandlas ur ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv med syfte att undersöka lagens syfte, tillämpning och konsekvenser ur ett marknadsmässigt perspektiv, samt för att analysera korrelationen mellan lagkravets ikraftträdande och konsekvenser för enskilda branschaktörer av olika storlek. Studien utförs genom en kombination av tre vetenskapliga metodologier som tillsammans utgör ett empiriskt underlag för vidare analys. Studiens resultat visar på att lagens ikraftträdande kommer att medföra konsekvenser för samtliga aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen, och enskilda branschföretag kommer bli tvungna att implementera kostnadsdrivande anpassningsåtgärder för att uppfylla det nya lagkravet. Detta riskerar särskilt att orsaka problem för de aktörer som inte redan arbetar aktivt med klimatfrågan, och riskerar även särskilt att drabba mindre företag. Detta kan i sin tur orsaka ogynnsamma konkurrensförhållanden på en marknad influerad av oligopolliknande tendenser, vilket även kan medföra samhällsekonomiska effekter, exempelvis i form av stagnation på bostadsmarknaden. I kontrast till detta framhäver dock klimatkalkyler som integrerar ekonomiska och ekologiska nyttoeffekter att införandet av lagen om klimatdeklaration för byggnader på längre sikt kan anses utgöra en lönsam investering ur både ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv. / The background of this study is proposition 2020/21:144 which was submitted to the Swedish Parliament on March 18th 2021, where the government initiates a new law that is expected to enter into force on 1st of January 2022. The law entails an obligation for property developers to prepare and register a climate declaration for each new building subject to a building permit, where the carbon footprint from the construction must be calculated and reported in order to take the building into use. The study has a legal outset towards applicable law but is mainly treated from a business and socio-economic perspective in order to examine the law’s purpose, application and consequences from a corporate view, and to analyze the correlation between the legal requirements and consequences based on company size. The study is carried out through a combination of three scientific methodologies which together form an empirical basis for further analysis. The essence of the study shows that the new legal requirements will affect all different organisations within the construction and real estate industry, and will demand cost-driven adaptation measures to meet the new legal requirements. This is particularly likely to cause problems for those companies who have not already implemented an eco-friendly strategy for sustainability and climate awareness, and will also most likely particularly affect smaller companies in a negative way. This in turn can cause unfavorable conditions of competition in a market influenced by oligopol tendencies, with socio-economic effects, such as stagnation in the housing market, as a result. In contrast, climate calculations that integrate economic and ecological benefits emphasize that the introduction of the Climate Declaration Act for buildings in the longer term could be seen as a profitable investment from both a business and socio-economic perspective.

Hållbar utveckling är ett omtalat ämne i dagens fastighetsbransch. Med flera färdplaner och globala mål som främjar en långsiktig hållbar utveckling har det framkommit system för hur man ska miljöanpassa byggnader. Miljöbyggnad och Svanenmärkning är två system som utvecklats i Sverige. För att följa ett hållbart strategiskt arbetet följer flera fastighetsbolag uppmaningen om ett netto noll utsläpp av växthusgaser 2045 i fastighetsbranschen. Detta föranleder ett ökat initiativ av att bygga hållbart och miljöanpassa redan befintliga byggnader.   Syftet med uppsatsen är att utföra en studie på hur de svenska miljöcertifieringssystemen, Miljöbyggnad och Svanen, förhåller sig till ett hållbarhetsarbete samt hur dessa certifikat värderas i fastighetsvärderingsprocessen. Studien kommer i förhållande till certifieringarna granska värderingsprocessen för att undersöka om certifikatet har ett ekonomiskt värde och analysera sambandet mellan miljöcertifiering och marknadsvärdet.  Resultatet av denna undersökning antyder att bostäder som är miljöcertifierade inte påvisar ett tydligt ekonomisk värde i relation till marknadsvärdet. Dock konstateras det att avgiften som erläggs på dessa bostadsrätter är betydligt lägre än de konventionella bostadsrätterna. Ett resultat av detta visar att miljö- och hållbarhets attributerna som existerar i dessa bostäder resulterar till en lägre avgift i jämförelse med de icke-miljöcertifierade bostadsrätterna. Småhusen påvisar ingen ökning av marknadsvärdet om en Svanenmärkning finns. Slutsatsen som tagits i detta arbete är att värderingen kring både bostadsrätter samt småhus vare sig dessa är miljöcertifierade eller ej ger en svår bedömning om det finns en tydligt korrelation mellan miljöcertifieringen och marknadsvärdet. / Sustainable development is an ongoing topic in today's real estate industry. With several roadmaps and global goals that promote a long-term sustainable development, systems for how to adapt buildings to the environment have emerged. Environmental Building and Nordic Swan Ecolabel are two systems developed in Sweden. In order to follow sustainable strategic work, several real estate companies follow the goal for a net zero emission of greenhouse gases by 2045 in the real estate industry. This leads to an increased initiative of sustainable development and adapting existing buildings to the environment. The purpose of the thesis is to carry out a study of how the Swedish environmental certification systems, Environmental Building and Nordic Swan Ecolabel, relate to sustainability work and how these certificates are valued in the property valuation process. In relation to the certifications, the study will investigate the valuation process to examine whether the certificate has an economic value and analyze the connection between environmental certification and market value. Results of this survey suggest that homes that are environmentally certified do not show a clear economic value in relation to the market value. However, it is noted that the fee paid on these condominiums is significantly lower than the conventional condominiums. A result of this shows that the environmental and sustainability attributes that exist in these homes result in a lower fee in comparison with the non-environmentally certified condominiums. The single-family homes do not show an increase in market value for houses with a Nordic Swan Ecolabel.  The conclusion drawn in this study is that the valuation of both a condominium and a single-family home, whether these homes are environmentally certified or not, is difficult to assess whether there is a clear correlation between the certification and the market value.

Few have missed out on the fact that the world's carbon dioxide emissions need to be reduced, and the need to switch to a circular economy in order to save earth’s resources is increasingly discussed. In Sweden, the construction sector accounts for more than a third of all generated waste and almost a quarter of all hazardous waste. Therefore, it is necessary to prepare for a transition to a circular economy in the construction industry, where reuse and recycling of materials as well as waste management are highly prioritized issues. As the contractor is a crucial actor in achieving circular economy in the construction sector due to their technical competence and potentially large opportunities to influence the degree of climate impact, the focus of the study was chosen to be from a contractor's perspective. Since a contractor's change to a circular economy also includes an organizational change, it becomes an interesting aspect to take into account as well. Furthermore, the study aims to examine the main motivational factors, opportunities, challenges and financial risks the contractor faces in a transition to a circular economy, both internally in the organization and in a broader perspective in relation to other actors. Thus, it enables an examination of what opportunities there are for the contractor to go from "word to action". The study is conducted according to qualitative principles and the data collection is based on semi-structured interviews where a majority of the respondents represent different parts of the construction sector, with relevant knowledge and competence. The results show that the contractors' motivation to make a transition is partly based on seeing future competitive advantages, but also on a more mandatory nature, as new laws and regulations appear to a greater extent. Possibly, the use of financial incentives in procurement can increase the contractor’s motivation. Identified challenges at an organizational level include difficulties in understanding the concept of circular economy and the management’s role in their communication with employees. Other barriers that have been identified are the lack of a well-functioning and mature market for second-hand materials and the difficulty in assessing the quality of these. The largest identified financial risk for the contractor is mainly related to responsibility for the guarantee of reused materials, as repairing measures can be costly. An important question for the contractor is therefore how risk allocation should be designed. Briefly speaking, it seems that much can be achieved and many of the barriers reduced through close collaboration with other actors in the sector, e.g. clients, architects, suppliers, and consultants. In final, there are some first steps that the contractor can start with in a transition. Although risks can be reduced, they are inevitable in the transition to a circular economy, especially in the beginning. The contractor should therefore, provided that they work with a like-minded client, dare to test circularity in smaller steps. This may, for example, be to gradually introduce reused components into projects or carrying out smaller pilot projects to obtain knowledge. Once knowledge is built up, they should invest in the right marketing, not least to make themselves attractive to suitable clients. It is not optimal for the contractor to passively wait for a client's directive or the establishment of a mature secondary market before they begin their work towards a circular economy. There is always an opportunity to start with what they have at their disposal, for instance, focusing on how to reduce internal waste as much as possible and use their technical competence to come up with circular initiatives in construction projects. / Att det behöver ske en minskning av världens koldioxidutsläpp har undgått ett fåtal, och det talas alltmer om behovet av att ställa om till en cirkulär ekonomi för att spara på jordens resurser. I Sverige står byggsektorn för mer än en tredjedel av allt genererat avfall, och nästan en fjärdedel av allt farligt avfall. Av den anledningen är det nödvändigt att ställa om till en cirkulär ekonomi i byggbranschen, där återbruk av material och avfallshantering är starkt prioriterade frågor. Då byggentreprenören är en avgörande aktör för att uppnå cirkulär ekonomi i byggsektorn, i och med teknisk kompetens och potentiellt stora möjligheter att påverka graden av klimatpåverkan, valdes studiens inriktning till att utgå från byggentreprenörens perspektiv. En byggentreprenörs förändring till cirkulär ekonomi innefattar i grund och botten även en organisationsförändring, och därför är även den aspekten av intresse att ta i beaktning. Vidare syftar studien till att undersöka vilka huvudsakliga motivationsfaktorer, möjligheter, utmaningar och ekonomiska risker byggentreprenören står inför vid en omställning till cirkulär ekonomi, både internt i organisationen och ur ett bredare perspektiv i relation till andra aktörer. Detta för att se vilka möjligheter som finns för byggentreprenören att gå från “ord till handling”. Studien är utförd enligt kvalitativa principer och datainsamlingen baserad på semistrukturerade intervjuer med till största del respondenter från olika delar av byggsektorn med relevant kunskap och kompetens. Resultaten visar att byggentreprenörernas motivation till att ställa om delvis grundar sig på att de kan se framtida konkurrensfördelar på marknaden men också att den ibland är baserad på en mer tvingande karaktär, då nya lagar och regelverk börjar komma i större utsträckning. Möjligen kan användningen av finansiella incitament i upphandling öka byggentreprenörens motivation. Identifierade hinder på en organisationsnivå innefattar oklarheter kring begreppet cirkulär ekonomi samt ledningens roll i kommunikationen till anställda. Andra hinder som har identifierats är avsaknaden av en välfungerande och mogen andrahandsmarknad samt svårigheten i att bedöma kvaliteten för återbrukade material. Den största ekonomiska risken för byggentreprenören grundar sig främst i garantin för återbrukade material då eventuella garantiåtgärder kan bli kostsamma. En angelägen fråga för byggentreprenören är därför hur ansvarsfördelningen avseende risk bör utformas, och incitament kan troligen komma till nytta även här. I stora drag verkar det som att mycket kan uppnås och många av barriärerna överkommas genom ett tätt samarbete med andra aktörer i sektorn, såsom beställare, arkitekter, leverantörer och konsulter. Slutligen kan konstateras att det finns några första steg som byggentreprenören kan börja med i övergången. Även om risker kan minskas, är de oundvikliga i övergången till en cirkulär ekonomi, särskilt i början. Byggentreprenören bör därför, med förutsättning att de jobbar med en likasinnad beställare, våga testa cirkularitet i mindre steg. Det kan exempelvis handla om att gradvis införa återbrukade komponenter i projekt, eller utföra mindre pilotprojekt för att erhålla kunskap. När kunskap har byggts upp bör de satsa på rätt marknadsföring, inte minst för att göra sig attraktiv för en passande beställare. Det är inte optimalt för byggentreprenören att passivt invänta beställarens direktiv eller en mogen andrahandsmarknad innan de påbörjar sitt arbete mot cirkulär ekonomi. Det finns alltid en möjlighet att börja med det dem själva har rådighet över, exempelvis minska de interna avfallsmängderna så mycket som möjligt samt utnyttja sin tekniska kompetens för att ta cirkulära initiativ i projekt.

Aldrig tidigare har det varit så aktuellt som det är idag, år 2021, att arbeta hållbart och spara på jordens resurser. Mängden material som finns i omlopp idag är stor. Ett långsiktigt arbetssätt för hållbarhet och cirkulärt byggande saknas. Byggbranschen står idag för en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen måste minska för att kunna uppnå Sveriges uppsatta klimatmål. För att minska på utsläppen och bidra till ett mer cirkulärt samhälle behöver byggbranschen genomföra konkreta förändringar. En av dessa förändringar är att börja använda återbrukat material. Kunskapen om prisbilden av återbrukat material är idag låg bland de intervjuade i rapporten. En resurseffektivitet krävs för att vända branschen till att bli mer hållbar. Ett sätt att lyckas är att arbeta med de material och komponenter som redan finns och att arbeta cirkulärt, vilket resulterar i att arbeta med återbruk. Återbruk innebär att en komponent återanvänds i så ursprungligt skick som möjligt. I denna rapport har intervjuer med hållbarhetschefer, arkitekter, forskningsinstitut och återbrukscentral genomförts, tillsammans med en litteraturstudie och en utbildning om återbruk. Dessa tre tillvägagångssätt utgör metoden för rapporten. För att lyckas ställa om till cirkulärt byggande kommer det krävas ett övergripande engagemang från alla olika parter som är inblandade i byggprocessen. Ett samspel och samarbete genom hela processen, tillsammans med ökad kunskap är viktiga faktorer för att få arbetet med återbruk att utvecklas. De främsta drivkrafter med att arbeta med återbruk som har identifierats är: Minska klimatpåverkan Ekonomiskt fördelaktigt att handla återbrukat material Unika gestaltningsmöjligheter Möjlighet att sticka ut och marknadsföra sig som företag De främsta hindren som har identifierats är: Okunskap, inrutade vanor Saknad av kvalitet- och garantisystem Brist på lagerhållning och logistik Brist på återbrukat material och komponenter En fördjupad del av rapporten fokuserar på arkitektens perspektiv, och hur arkitekten kan arbeta för att öka återbruk och cirkulärt byggande. Ur arkitektens perspektiv behöver följande genomföras för ett främjat återbruk: Återbruk i åtanke från tidigt skede i byggprocessen Längre medverkan och delaktighet för arkitekten Flexibilitet i gestaltningen Kvalitetssäkring av återbrukade komponenter Med hjälp av resultatet föreslås i denna rapport slutligen åtta åtgärder för att främja återbruk: Kunskap och nya tankesätt måste utvecklas Beställaren behöver ta ansvar och hårdare lagar och regler behövs Generationsskifte och nya arbetsroller ger nytt synsätt Materialleverantörer måste ta ansvar för sina nya och gamla produkter Bygg dyrt och med hög kvalitet Materialbudget bör införas för att få kontroll på mängden jungfruligt material som används Planera och bygg för återbruk från ett tidigt skede Arkitekten behöver medverka längre genom byggprocessen / It has never been more relevant than today, in 2021, to work with sustainability and to save the resources of the earth. The amount of material that is in the industry today is large and a long- term program focusing on sustainability and a circular business is missing. The construction industry is responsible for a large part of Sweden’s emissions of greenhouse gases. The level of emissions needs to decrease to be able to achieve the goal of a lower environmental impact. To reduce the gas emissions and to contribute to a more circular society, changes need to be made by the construction industry. One of these changes is to begin to work with reused materials. The knowledge of the price picture of recycled material is currently low among the interviewed in the report. Recourse efficiency is therefore necessary to make the industry more sustainable. One way to make this happen is to work with the materials and components already existing, a circular way of working is to reuse materials. Reuse of materials is when a component is reused with minimal to no reconstruction. In this thesis interviews with sustainability managers, architects, a research institute and a warehouse for reused materials has been conducted, together with a literary study and a course in reused materials. These three techniques outline the method of this thesis. To succeed with the readjustment to circular construction, it will take an overall commitment from all different parties involved in the construction process. A cooperation through the entire process, together with an increased knowledge are two important factors to get the work with reuse of materials forward. Driving forces for sustainable practices that were discovered are: Reduce the environmental impact Economically favourable to use reused materials Unique opportunities when designing buildings Opportinity to stand out and to show your company as a sustainable business Obstacles that were discovered are that the industry is developing slowly: Not enough knowledge and habits that are set Lack of regulation on a national level Lack of a system to store reused materials while waiting to be used again Lack of the materials itself One part of the thesis is focusing more in depth on the architect’s perspective and how the architect can work to include more reused materials when designing buildings. From the architects perspective these following suggestions were made to increase reuse of materials: Reuse needs to be included in the process from day one The architect needs to have a longer participation in the building process Flexibility when designing The quality of the product that is being reused has to be able to be proven The result of this thesis suggests eight ways to include and increase reused materials: Knowledge and new ways of thinking needs to evolve The customer must take its responsibility and laws regulating reuse needs to be made A shift in age groups in the industry will make ways for new systems Grosists producing the materials must take their responsibility Build expensive and with good quality A budget for construction materials and components should be made Planning for reuse of materials early on in the process The architect must be involved longer in the construction process

Inom den svenska bygg- och fastighetsbranschen har frågan om klimatpåverkan och hållbarhet blivit alltmer central. Branschens påverkan på miljön, särskilt i form av koldioxidutsläpp, är väl dokumenterad och utgör en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Trots den historiska påverkan har branschen visat framgång genom att minska växthusgas- och kväveoxidutsläppen de senaste åren. Minskningarna kan relateras till att branschens aktörer har vidtagit åtgärder för att utveckla mer hållbara byggtekniker samtidigt som intresset för återbruk och återvinning ökat. En av de åtgärderna som genomförts för att minska branschens klimatpåverkan är införandet av klimatdeklarationskravet, vilket innebär att den klimatpåverkan som uppstår under uppförandet av en byggnad måste redovisas för alla nybyggnationer. För närvarande omfattas dock inte ombyggnationer av klimatdeklarationskravet. Vilket har medfört att ombyggnationers klimatpåverkan inte är lika utforskad som nybyggnationers klimatpåverkan. Syftet med denna studie är att utreda hur branschens aktörer kan främja klimatarbete vid ombyggnationer av kommersiella fastigheter under byggskedet. Detta genom att kartlägga hur aktörernas nuvarande klimatarbete ser ut vid ombyggnationer, identifiera arbetssätt och material med betydande klimatpåverkan samt vilka utmaningar och möjligheter ett ökat klimatarbete medför. För att besvara studiens forskningsfrågor har en litteratur- och en intervjustudie genomförts. Litteraturstudiens första del ger en bakgrund till ombyggnationer gällande definition, motiv och process. Den andra delen handlar om byggbranschens klimatpåverkan och vilka drivkrafter som finns för att minska den i form av klimatåtgärder, klimatdeklarationer och beräkningsverktyg. Avslutningsvis beaktas klimatarbete vid ombyggnationer utifrån en ekonomisk synpunkt. Den erhållna kunskapen från litteraturstudien låg sedan i grund till intervjustudien som bestod av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter med chefsbefattningar inom byggbranschen Resultatet från datainsamlingen visar att klimatarbetet vid ombyggnationer varierar mellan aktörerna. Aktörerna som kommit längre i sitt klimatarbete har lyckats integrera det i sina arbetsprocesser genom exempelvis användning av eget framtagna beräkningsverktyg där koldioxidutsläpp kan jämföras mot pris. I dagsläget ligger det största fokuset för att minska klimatpåverkan på att öka återanvändningen av befintligt byggmaterial. I studien framkom det att främst glas, textilmattor och undertaksplattor är material som prioriteras att sparas och återbrukas. Kombinationen av att de alla är vanligt förekommande, lätta att demontera och återmontera samt att de har en betydande klimatbelastning är de främsta anledningarna. I takt med att medvetenheten om klimatförändringarna ökar, tar bygg- och fastighetsbranschen allt större hänsyn till klimataspekten. Detta skapar incitament för att branschens aktörer vill ligga i framkant och därigenom kunna skapa en affärsmöjlighet genom att kunna påvisa att de kan genomföra ombyggnationer utan stora utsläpp av koldioxidekvivalenter. Det uppstår spänningar mellan befintliga funktionskrav enligt nybyggnadskrav på fastigheter och klimatmål vid större renoveringar, exempelvis när äldre byggelement inte möter nuvarande standarder för tillgänglighet, ljudisolering eller takhöjd. Studien betonar vikten av förstärkt samarbete inom bygg- och fastighetsbranschen för att hantera dessa utmaningar och främja klimatarbete. Genom att utbyta expertis och erfarenheter kan aktörerna gemensamt utveckla strategier för att minska koldioxidekvivalentutsläpp vid renoveringar och förbereda sig för framtida utsläppskrav. / Within the Swedish construction and real estate industry, the issue of climate impact and sustainability has become increasingly important. The industry’s historical impact on the environment, particularly in the form of carbon dioxide emissions, constituted a significant portion of Sweden's total greenhouse gas emissions. In the last couple of years, construction and real estate companies have been making progress in reducing greenhouse gas and nitrogen oxide emissions. These reductions can be attributed to industry actors taking measures to develop more sustainable construction techniques while also increasing interest in reuse and recycling. One of the measures implemented to reduce the industry's climate impact is the introduction of the climate declaration requirement. This means that the climate impact arising during the construction of a building must be reported for all new constructions. The introduction of climate declaration is a step in the right direction, but it is not covering renovation projects. This has resulted in the climate impact of renovations not being as explored as the climate impact of new constructions. The purpose of this study is to investigate how industry actors can promote climate action in the renovation of commercial properties during the construction phase. This will be achieved by mapping out the current climate action of industry actors in renovations, identifying methods and materials with significant climate impacts, and exploring the challenges and opportunities associated with increased climate action. To answer the study's research questions, both a literature review and interviews have been conducted. The first part of the literature review provides background on renovations regarding definitions, motivations, and processes. The second part of the literature review focuses on the construction industry's climate impact and the driving forces for reducing it, such as climate measures, climate declarations, and calculation tools. In the last part of the literature review climate action in renovations are considered from an economic standpoint. The gained literature knowledge was put into practice through semi-structured interviews with ten respondents who are fulfilling management positions in the construction industry. The results from this study show that climate action in renovations varies among industry actors. Those who have made more progress in their climate action have successfully integrated it into their working processes, for example, by using internally developed calculation tools where carbon dioxide emissions can be compared against cost. Currently, the key to reducing climate impact lies in increasing the reuse of existing building materials. The study found that primarily glass, textile carpets, and ceiling tiles are materials prioritized for preservation and reuse. These are all commonly used, easy to dismantle and reassemble, and have a significant impact on the climate.  Tensions arise between existing functional requirements according to new building regulations and climate goals in major renovations when reusing existing material. Think for example about older building elements which do not meet current standards for accessibility, sound insulation, or ceiling height. This research overall emphasizes the importance of enhanced collaboration within the construction and real estate industry to address these challenges and promote climate action. By exchanging expertise and experiences, industry actors can collectively develop strategies to reduce carbon dioxide equivalent emissions in renovations and prepare for future emission requirements.

Bygg- och fastighetssektorn står idag för en femtedel av koldioxidutsläppen och en dryg tredjedel av energianvändningen inom Sveriges gränser, vilket pekar på en stor utvecklingspotential. Miljöcertifieringen NollCO2 ska på ett mer holistiskt sätt driva på klimatarbetet i byggprojekt genom att ställa krav på att växthusgasutsläppen under bygg- och driftskedet reduceras, men också att kvarvarande klimatpåverkan balanseras med klimatåtgärder mot ”netto noll”. Forskningen lyfter fram att det i hållbara byggprojekt är svårare att hålla tidplanen och kostnadsbudgeten, där detta bland annat beror på långsamt beslutsfattande, kommunikationssvårigheter och projekteringsomtag. Dessa problem har nämnts i projekt med lägre ställda hållbarhetsambitioner än de som NollCO2 har. NollCO2-certifieringen har dessutom ett annat upplägg än dess förlagor. Dessa anledningar gör det intressant att undersöka vad som gör ett NollCO2-certifierat projekt genomförbart och framgångsrikt. Examensarbetets mål har varit att genom en litteraturstudie och en fallstudie av ett NollCO2-certifierat byggprojekt (1) identifiera vilka projektledningsrelaterade nyckelfaktorer som är viktiga ur ett tids- och kostnadsperspektiv i projekteringsskedet av ett byggprojekt med hög hållbarhetsprofil och (2) analysera de identifierade nyckelfaktorerna genom att ta reda på: ·       Vad varje nyckelfaktor innebär ·       Varför nyckelfaktorn är viktig för byggprojekt med hög hållbarhetsprofil ·       Hur projektgruppen i praktiken får nyckelfaktorn att fungera. Litteraturen som studerades handlade bland annat om grunderna i olika miljöcertifieringar och byggprocessen, som sedan ledde till att studera de fyra termerna tydliga målsättningar, kommunikation, tidig samverkan och upparbetade relationer. De personer som intervjuades var beställarens Projektchef, projektledaren, byggentreprenörens projektchef, platschefen, projekteringsledaren, hållbarhetssamordnaren och arkitekten. De fyra projektledningsrelaterade nyckelfaktorerna identifierades som tydliga målsättningar, kommunikation, tidig samverkan och upparbetade relationer, vilka visades inbördes relaterade varandra. En tydlig målsättning definieras som förståeligt, gemensamt och etablerat i tidigt skede. Där är det även viktigt att ett syfte med uppgiften finns för att förstå målet. Det kan uppnås genom bland annat ett bra och tydligt måldokument. Bra kommunikation i ett byggprojekt handlar om att ha bra informationsdelning mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt; både muntligt genom att ge rätt information till rätt person vid rätt tid, och skriftligt/digitalt genom att ha uttalade sätt för hur handlingar, styrdokument och annat inom byggprojektets ramar ska kommuniceras ut. Tidig samverkan är när en byggentreprenör och rätt konsulter blir anlitade i ett tidigt skede. Som en gemensam organisation, likt ett fiktivt bolag sätts all nödvändig kompetens in i början av projekteringen för att minska risken för fel och ändringar. Upparbetade relationer är relationer som på ett eller annat sätt finns med andra inom branschen. Det underlättar att arbeta i en grupp där relationer är etablerade och styrkor och svagheter kända. Ingen av de fyra identifierade nyckelfaktorerna är i sig nya eller unika för CO2-certifierade projekt. Däremot pekar resultaten från studien på att dessa nyckelfaktorer är extra viktiga att beakta i projekteringsskedet av ett projekt där NollCO2-certifieringens krav ska uppfyllas eftersom det ställer krav på en högre grad av samordning mellan medverkande i projektet. / The Swedish construction- and real estate sector today account for a fifth of carbon dioxide emissions, a third of the energy consumption and two fifths of waste in Sweden, which points at a large development potential. The environmental-certification NollCO2 aims to involve sustainability in a more holistic way by establishing an emission limit for the specific construction project, and then undercut that limit by 30%. Research shows that it is harder to keep schedule and budget in sustainable construction projects, where some of the reasons is slow decision-making, communication-difficulties, and design-retakes. These problems have been mentioned in construction projects with less ambitious sustainability-goals than NollCO2 has. The NollCO2-certification is also set up in a different way than its predecessors. These reasons makes it intriguing to research what makes a NollCO2-certified construction project feasible and successful.  The goal of the thesis project has been to (1) identify what project management related key-factors is important from a time- and cost perspective in the design-stage of a construction project with high a sustainability-profile and (2) analyze the identified key-factors by answering; ·       What each key-factor implies ·       Why the key-factor is important for construction projects with a high sustainability-profile ·       How the project-organization get the key-factor to work practically  The studied literature brought up the basics of different environmental-certifications and the construction process, which led to studying the four terms clear goalsetting, communication, early partnering and worked up relationships. The different roles that were interviewed was the clients projectchief, project manager, the contractors projectchief, site manager, design manager, sustainability coordinator, and architect.  The four project management related key-factors were identified (1) as clear goalsetting, communication, early partnering and worked up relationships.  These four key-factors were analyzed (2) with the help of the questions stated earlier. A clear goal is defined as understandable, common, and established in an early stage. It’s also important to understand the intention of the assignment to understand the goal. The clear goals can for instance be achieved using a good and clear goalsetting-document. Good communication in a construction project is all about sharing information with one another correctly. Verbally by giving the right information to the right information at the right time. Written by using certain ways or systems of sharing plans, control documents and other things within the project framework. Early partnering is when a contractor along with the right consultants gets involved at an early stage to contribute with their expertise. By working as a joint organization, almost as a fictive company you can put all the necessary competence in the design stage and therefore minimize the number of errors and changes. Worked up relationships is relations that exists in some way with other people in the construction industry. It’s easier to work in a group that you already have a relationship with, where you know each other’s strengths and weaknesses.

The construction sector in Sweden released 21% of the country’s CO2-e emissions in. With aggressive climate and pollution goals these emissions cannot be allowed to increase. There is therefore a need for more efficient construction methods and techniques in the Swedish construction sector. The construction sector is today split up between industrial construction and traditional construction. Industrial construction handles the construction process with a strong emphasis on the process and allocates all its efforts toward streamlining the process and removing wasteful steps and elements. Traditional construction places more focus on the individual project. It has one major advantage, which is its exceptional ability to adapt the specific project according to the wishes and demands of the customer and the project’s other unique circumstances.   The IHB-model is the theory of industrial construction used in this study. This study seeks to find out which parts or mindsets from the IHB-model that can be applied to a traditional construction company, OF Bygg in Umeå, to increase its efficiency. This is done by studying the current use of industrial methods by OF Bygg, their views of industrial construction and comparing this to the IHB-model and looking at what parts can be applied to OF Bygg without fundamental shakeups in the company’s structure. The study of OF Bygg is mainly done through interviews with respondents from the company.    During the interviews, a sense of general positivity towards industrial construction was given off by the respondents. It also became apparent that OF Bygg was partially industrialised in some areas, but that there remains big possibilities for improvement.   Off-site manufacturing is used today in the shape of “field factories” and supply deals with industrial suppliers. Both of these are great industrialised methods and should be expanded upon whenever possible. Developed technical systems are used in most projects during certain stages. Efforts should be put into using these more extensively. ICT-tools are also used in most of OF Bygg’s areas but vertically integrating these tools further should be explored. Long term relations between OF Bygg and other market participants are rare since they’re considered detrimental to the health of the local market. Supply chain management is being handled through deals with logistics companies. OF Bygg could become their own logistics company with a centralised material warehouse to ease the logistics and enable use of JIT. Planning and control of the process is mostly handled through general project schedules. The Last Planner system alongside stricter routines is suggested. Customer focus is currently unnecessary for OF Bygg to bother with due to restrictions in the local market. Performance measurement and re-use of experience often get under prioritized often due to lack of time. The transfer of responsibility from the project or site management to a role specified to handle performance measurement and re-use of experience is encouraged.