Självförsörjande småhus gör att beroendet av de kommunala näten försvinner ochflexibiliteten ökar. Det finns fortfarande stor potential till utveckling av tekniska lösningaräven om mycket teknik redan finns på marknaden för exempelvis elproduktion,säsongslagring, uppvärmning, vatten och avlopps samt ventilation. Helt förnybaraenergikällor behöver prioriteras och en övergång till dessa kräver en förändring ibeteendemönster och mer energieffektivt byggande för att minska energianvändningen.Vid utformning av självförsörjande hus kan med fördel solen användas vilket kan påverkaorientering och taklutning. Ytterligare aspekter som kan tas hänsyn till är valet avbyggnadsmaterial, teknikutrymme, klimatskalets uppbyggnad och dispositionen avplanlösningen. / Self-sufficient small housing makes the dependence of the municipal sustentation to minimizeand the flexibility increases. There is still a high potential for developing technical solutionseven though a lot of the technology already exists on the market regarding for examplesolutions for energy production, seasonal storage, heating, water supply, draining system andventilation. Renewable energy sources need to priorities and a transition to 100 % renewableenergy require a change in pattern of behavior and more energy efficient buildings to lowerthe consumption. When designing self-sufficient houses, the sun is a good source for both energy and heatingwhich can have an impact on the orientation of the building and the slope of the roof. Otheraspects to consider can be the choice of building material, technical space, the climate shelland the disposition of the plan.

Byggbranschen står inför ett generationsskifte och en industrialisering. Produktivitetsutvecklingen har varit låg i jämförelse med tillverkningsindustrin vilket är ett tecken på att nya arbetssätt och metoder behöver utvecklas. VeidekkeMAX är ett koncept som riktar sig att bemöta detta problem. I och med ett mer industrialiserat arbetssätt öppnas möjligheten att utarbeta en struktur för en fungerande erfarenhetsåterföring. Målet med det här examensarbetet är att utvärdera arbetet med och hanteringen av den tekniska erfarenhetsåterföringen inom konceptet VeidekkeMAX. Analysen av insamlad data visade att det genomförs en erfarenhetsåterföring på de projekt som undersökts i detta arbete. Erfarenheterna skickas därefter in och behandlas centralt där de sammanställs och en lösning arbetas fram. Problematiken idag är att de dokumenterade erfarenheterna inte används. Vidare framkom flera problemområden som påverkar erfarenhetsåterföringen där avsaknaden av en tydlig struktur och tydliga rutiner anses som det mest avgörande. Ytterligare påverkande faktorer är den bristfälliga feedbacken tillbaka till projekten och avsaknaden av resurser i den centrala organisationen. Viktiga framgångsfaktorer för en fungerande erfarenhetsåterföring är att det finns en tydlig struktur och tydliga rutiner som samtliga är väl införstådda med. Det är även viktigt att inom företaget ha en kultur som uppmanar och uppmuntrar medarbetarna att prioritera erfarenhetsåterföringsarbetet. Veidekke bör prioritera arbetet med bland annat rutiner och struktur, ta fram personliga- och gruppincitament samt utarbeta en metod för spridning av positiva erfarenheter då erfarenhetsåterföring är starkt förknippat med problem och negativa upplevelser. / The construction industry is facing a change-of-generation and an industrialisation. At the same time the productiondevelopment has been very low compared to the manufacturing industry over the past years. This indicates that new methods of work is needed. This is something the concept VeidekkeMAX is trying to address. With a more industrialized method of work the possibility of a functional experiance feedback is created. The aim of this bachelor thesis is to evaluate how VeidekkeMAX is managing and working with the technical experiences. The analysis done by collected data shows that expericne feedback is being done by the reviewed projects. This is then being processed by the headquarter and a final solution is assessed. The major problem today is the fact that the collected experineces is not used in coming projects. The lack of a clear framework and rutines regarding the working method of experience feedback is a major problem area. Other factors affecting this matter is the low amount of feedback to the ongoing projects and the inadequate amount of resources  within the headquarter. It is important to have a clear framework and rutines to achieve a succussfull expericence feedback. The company needs to have an organizational culture that encourage the employees to practis and prioritate the work with experience feedback. Veidekke should create a clear framework and rutines, find personal- and groupincentives and develope a method to spread positive experiences since experiense feedback is strongly conected with negative experienes and problems.

Virtual Design and Construction (VDC) is currently used more and more within construction design and planning as well as construction as a streamlining tool aiming to improve communication and decrease the number of construction defects. VDC is constantly developing, but what comes next? The augmented reality (AR) technology is currently not used within construction in Sweden but should be considered as the next step in line regarding the integration of reality and digital information. Using this technology design can become reality even before it’s actually built. The purpose of this study has been to carry out an inventory of the existing AR technology and its shortcomings, and also to identify possible applications within the construction phase. VDC has also been investigated in order to identify the weaknesses in this technology and an assessment has been made as to how these can be eliminated and hence how VDC can be improved. Based on that this thesis has been carried out with the following main question: How can augmented reality be implemented in the construction industry and how can it become integrated with VDC in order to achieve a streamlining effect in construction? The theoretical background is based on a literature study where information about augmented reality has been collected from technical reports from all over the world. A study of the technology behind augmented reality and its possible areas of application as well as a description of the future possibilities and ongoing research has been made. VDC has only briefly been examined in the literature study. Interviews with construction staff and experts within AR and VDC have been conducted in order to obtain a basis for an analysis of the current situation. Based on these interviews gains and shortcomings of the VDC technology have been identified, and requests for the AR technology’s future applications have been plotted. The result of the literature study is that a positioning technique that is more accurate and more robust than the ones on the market today needs to be developed in order for the AR-technology to work properly. There are a number of beneficial areas of application for AR in construction given that the previously mentioned problem is overcome. VDC in construction brings substantial benefits in terms of financial and time savings. It serves the communication between design and construction. AR will be easier to use for marketing purposes and early stages of projects than in construction. As for VDC more focus needs to be put on the implementation of the technology to a broader crowd rather than developing the technology further in a small group of experts. In order for augmented reality to be implemented in the construction industry VDC and its support need to be further developed towards construction before yet another technology is introduced. Augmented reality will not solve the shortcomings of VDC today. / I dagsläget används Virtual Design and Construction (VDC) mer och mer inom byggprojektering såväl som inom byggproduktion som ett effektiviserande arbetssätt för att förbättra kommunikation och minska byggnadsfel. VDC är under ständig utveckling, men vad kommer efter denna? Förstärkt verklighet (AR, eng. Augmented Reality) används i dagsläget inte i byggproduktion i Sverige men ses som nästa steg i ledet av integrering av verklighet och digital information. Med hjälp av denna teknik kan projektering bli verklighet innan det är byggt. Syftet med denna studie har varit att inventera existerande AR-teknik, dess brister samt att kartlägga möjliga användningsområden inom byggproduktion. VDC har även undersökts för att identifiera denna tekniks svagheter och en bedömning av hur dessa kan avhjälpas och VDC förbättras har gjorts. Utifrån detta har arbetet utförts utifrån följande huvudfrågeställning; Hur kan AR-teknik implementeras i byggbranschen och hur kan den integreras med VDC för att uppnå en effektivisering i byggproduktionen? Teoribakgrunden bygger på en litteraturstudie där information om AR-teknik från tekniska rapporter inhämtats. En studie av tekniken bakom Augmented Reality och dess möjliga tillämpningsområden inom byggproduktion har gjorts, samtidigt som framtida möjligheter och pågående forskning har beskrivits. VDC har endast undersökts flyktigt i litteraturstudien. Intervjuer har genomförts med produktionspersonal och sakkunniga inom VDC och AR för att erhålla underlag för en nulägesanalys. Utifrån intervjuerna har nytta och brister med VDC-tekniken kunnat utrönas, samtidigt som önskemål på AR-teknikens framtida tillämpning har kunnat kartläggas. Resultatet av litteraturstudien är att en positioneringsteknik som är noggrannare och mer robust än de som finns idag måste utvecklas för att AR-tekniken ska fungera i syftet. Det finns ett flertal fördelaktiga tillämpningsområden för AR i byggproduktion förutsatt att ovanstående problem övervinns. VDC i produktion innebär stora fördelar i form av ekonomiska och tidsmässiga besparingar. Det främjar kommunikationen mellan projektering och produktion. AR kommer att vara lättare att använda i marknadsföringssyfte och i tidiga skeden än i produktion. Vad gäller VDC behöver mer fokus läggas på att implementera tekniken till den stora massan istället för att utveckla tekniken ytterligare i en liten expertgrupp. För att AR-tekniken ska kunna implementeras i byggbranschen bör VDC-tekniken och dess stöd först utvecklas fullt ut mot produktion innan ytterligare en teknik introduceras då denna inte kommer att åtgärda de brister med VDC som finns idag.

Byggindustrin har länge tampats med en undermålig produktivitetsutveckling i förhållande till andra industrier och då speciellt processindustrin. Det har gjorts många försök att industrialisera byggandet för att dra nytta av standardiserade produkter och processer, i Sverige mest utmärkande under 60-talets miljonprogram vilket var kraftigt influerat av dåtidens rådande produktionsfilosofi - massproduktion. För närvarande  baseras  industrialiseringsarbetet  på  koncept  från  lean  production  där  fokus  ligger  i  att eliminera alla former av slöserier via det som kallas industriellt byggande. Syftet med denna rapport är att med hjälp av filosofier från lean production undersöka hur koncept från industriellt byggande appliceras i produktionen av bostäder där prefabricerade betongelement används. Anledningen till att  detta  perspektiv  väljs  baseras  i att ett  konceptuellt  ramverk deriverat  från lean production  lämpar  sig  ytterst  väl  för  att  undersöka  och  analysera  värdeflöden,  speciellt  i  en produktionsmiljö. Ett av Sveriges största byggbolag, NCC AB, använder sig för närvarande av tekniska plattformar och konceptuella produkter för att industrialisera sin process vid upplåtandet hyresfastigheter med  minimering  av  produktionskostnad  och  tid  som  huvudmål.  En  av  huvudkomponenterna   i produktionen av dessa bostäder är prefabricerade betongelement vilket gör att företaget lämpar sig ytterst väl för en fallstudie. Några av de huvudresultat som denna rapport utmynnat i är att det studerade företaget och i förlängningen hela byggbranschen dras med ett kraftigt eftersatt förbättringsarbete - continuous improvements vilket kan vara en av huvudförklaringarna till sektorns låga produktivitetsutveckling jämfört med processindustrins dito. Vidare har tre fokusområden tagits fram baserat på den utförda fallstudien som sedan ställts i relation  till  teori  inom  industriellt  byggande.  Dessa  tre fokusområden  har  givits  epitetet  pelare för industrialisering  och  det  argumenteras  för  att  dessa  pelare  måste  beaktas  för  att  möjliggöra  en framgångsrik industriell byggprocess. / The  construction  industry  has  during  a  long  time  suffered  from  poor  development  in  productivity compared to other industries, especially the manufacturing industry. Many initiatives for industrialization have been made during the past decade in order to benefit from standardized products and processes, in Sweden most notably through "Miljonprogrammet" in the 1960s. This era was heavily influenced by the prevailing production philosophy in the manufacturing industry at the time - mass production. Today the industrialization  initiatives  are  based  on  concepts  from  lean  production  where  the  focus  is  upon eliminating all forms of waste through what is related to as industrial construction. This report is based on the purpose to, using lean philosophies and tools, investigate how concepts from industrial construction is applied in the production of residential buildings using prefabricated concrete elements. The perspective of lean production is chosen because it is suitable for the study of value flows, especially in a production environment. One of the largest  Swedish construction firms  - NCC  AB, currently deploys technical platforms and conceptual products in order to industrialize the processes used to construct rental housing with production cost and time reduction in focus. One of the key components used are prefabricated concrete elements which means the company is suitable as a case study. Some of the main results extracted through this research is that the studied company and in extension the entire construction industry performs poorly in terms of continuous improvements. This could be a main explanation for the industry’s productivity development in comparison with other industries, especially the manufacturing industry. Further, three areas of particular importance are derived from the case study and compared to theory within industrial construction. These areas are, in this report, labeled pillars for industrialization and it  is  argued for  that  these pillars  needs  to be considered  in order  to  enable a successful industrialized construction process.

Att bygga hus är ett stort projekt, ofta är huset tänkt att bli ett hem eller en investering. Oavsett bör det vara en plats väl utformad för människan. Belastning på planeten är stor vid bygge både när det gäller utsläpp eller naturpåverkan.  Lösningarna styrs ofta av ekonomi där kompromisser dras över estetik, ekologi och anpassning till miljön runtomkring.   Detta projekt utgår ifrån flera aspekter av FN:s globala mål där undersökningar står till grund över vad man kan göra inom ramarna för teknik och funktioner.  Huset ska vara ett mindre fritidshus som ska kunna byggas off-grid, alltså utanför elnät med metoder som belastar miljön så lite som möjligt. Ett koncept ska tas fram med en modern stilren arkitektur.  Naturen står som utgångspunkt med mål att röras och påverkas så lite som möjligt.

Stockholms län är en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste årtiondena och kommer enligt prognoser att fortsätta växa under en överskådlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrågan på hyresrätter har blivit ännu högre. Trots en hög efterfrågan så är utbudet på hyresrätter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det råder bostadsbrist i stort sett i hela regionen. Det pågår ständigt en debatt bland experter, politiker och aktörer på fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att åtgärda bristen på hyresrätter i regionen. En orsak till det låga byggandet av hyresrätter är att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jämfört med bostadsrätten. Detta har hämmat byggandet enligt flera experter. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka åtgärder som kan ge incitament till privata aktörer att öka byggandet av hyresrätter, med fokus på Stockholmsregionen. För att undersöka detta intervjuades flertalet privata aktörer på regionens hyresmarknad för att få deras syn på lönsamheten i att bygga hyresrätter, samt vad som skulle ge dem incitament att öka byggandet. Vi fann tre utmärkande svar:  Det saknas tillgång till planlagd mark. Detta på grund av att det saknas resurser hos kommunerna och att den kommunala planprocessen är ineffektiv.  Den skattemässiga obalansen mellan upplåtelseformerna bör reformeras för att skapa balans i beskattningen.  En översyn av hyressättningsprincipen för att dels göra den mindre reglerad, dels för att öka säkerheten i framtida intäkter. Ovanstående lösningar är troligen effektiva och kan stimulera byggandet av fler hyresrätter men problemet, bristen på bostäder överlag, behöver ses över i sin helhet. En huvuddel av alla bostäder i Sverige utgörs av det befintliga beståndet. En ökad rörlighet bland det befintliga beståndet samt förbättrad infrastruktur skulle bidra till en mera fungerande marknad. Detta skulle leda till en högre investeringsvilja och att andelen hyresrätter skulle öka. Ökas rörligheten i det äldre beståndet möjliggör rimligen detta att ekonomiskt svagare grupper kan erhålla en äldre lägenhet med lägre hyra, medan ekonomiskt starkare kan erhålla en lägenhet i nyproduktion. / The Stockholm region is an expanding region with a growing population, which will continue to grow for a foreseeable future according to various predictions. The region’s rapid growth has increased an already large demand for rental housing. Despite a high demand, the slow-moving supply of rental housing has not caught up which has resulted in a region-wide housing crisis. There is an ongoing debate in the Stockholm region amongst experts, politicians and interest groups on the Swedish real estate market regarding what measures can be taken to solve the lack of rental housing. According to many experts, an underlying problem of the low level of construction is that private actors often consider rental housing an unprofitable investment compared to condominiums. The purpose of this thesis is to investigate what measures would give private actors incentives to increase their level of construction of rental housing, especially in the Stockholm region. Therefore, private actors on the region’s rental market were interviewed about what measures would give them incentives to increase construction of rental housing. Also, their view on the profitability of constructing rental housing in general was explored. Three measures that possibly can increase profitability were mentioned multiple times:  There is a need of more land allocation agreements. This is due to that the Swedish municipalities, the governing bodies of land usage in Sweden, lack resources and have an often slow process of distributing land for the construction of housing.  The unbalanced taxation system between rental housing and condominiums needs to be revised. The different forms of tenure need to be equally taxed.  Improvements to the current rent control, to make the system less regulated and to secure future incomes. The measures mentioned above may prove efficient in stimulating construction, although the problem needs to be studied in its entirety. A majority of Sweden’s housing consists of the current stock. An increased movement of tenants within the current stock and improved and expanded infrastructure may improve the rental market of the Stockholm region. This would make investments in rental housing more attractive and would increase the rate of production. An increased movement of tenants in the current stock will enable several income classes to obtain affordable accommodation, whilst more affluent groups occupy newly built housing

Dagens linjära ekonomi är inte hållbar. Europaparlamentets direktiv om avfall 2008/98/EG redogör för ett mål där 70 % av allt icke farligt bygg- och rivningsavfall ska vara förberett för återanvändning, materialåtervinning och övrig återvinning innan år 2020. En övergång mot en cirkulär ekonomi är därmed nödvändig. I en cirkulär ekonomi är tanken att det inte uppstår något avfall utan allt ses som resurser. Byggbranschen genererar idag en stor andel av den totala mängden avfall som uppstår i Sverige. Industriellt byggande, till skillnad från traditionellt byggande, är en metod för att tillverka byggnader som liknar tillverkningsindustrin och som bidrar till att produktionen kan kontrolleras. Produktionen består av upprepning och standardisering av arbetssätten samt sker i en väderskyddad miljö. Genom detta tillvägagångssätt kan ett arbetssätt för att öka cirkulariteten i produktionen möjliggöras och standardiseras. Studien syftar till att bidra med ökad kunskap om potentiella lösningar för att uppnå ökad cirkularitet för materialen gips, mineralull och trä vid industriellt byggande.   Studien har genomförts som en fallstudie hos ett industriellt byggföretag i norra Sverige som inkluderat observation, intervjuer och faktainsamling. Det industriella byggföretaget har två fabriker med olika grad av automatisering där volymer tillverkas på löpande band, för att sedan transporteras och monteras på byggarbetsplats. Utöver fallstudien har studien även kompletterats med en litteraturgenomgång för att bidra med en teoretisk grund. Litteraturgenomgången beaktar ämnesområdena: 1) avfall och avfallshantering inom byggbranschen, 2) avfallsförebyggande, återanvändning och återvinning, 3) cirkulär ekonomi, 4) hantering av gipsspill, 5) hantering av mineraullsspill och 6) hantering av träspill.   Studien föreslår att byggföretag i första hand bör förebygga, i andra hand återanvända och i tredje hand återvinna avfall för att uppnå ökad cirkularitet. Detta tillvägagångssätt kan tillämpas på samtliga materialfraktioner. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för gips är att transportera tillbaka gipset till tillverkaren samt tillverkning av brandbarriärer. Tre alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för mineralull är att komprimera mineralullen till ett pulver som kan användas som fyllnadsmassa, riva mineralull till lösull samt fylla upp bjälklagen med de mineralullsspill som uppstår. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för trä är att klyva trä till ved samt låta en lokal aktör för biobränsle hämta upp avfallet, flisa det och sälja fliset. Studiens resultat tyder på att geografiska placering, produktionssystem och materialhantering är avgörande vid implementering av cirkulära lösningar hos byggföretag. Även byggföretagens inställning mot hållbarhet och viljan att söka nya lösningar för att uppnå ökad cirkularitet är viktigt i utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Kvalitén hos materialet, transporter och ekonomi kan utgöra hinder vid en eventuell implementering av cirkulära lösningar. Cirkulära lösningar kan komma att implementeras på bekostnad av ekonomi, logistik, produktion och andra viktiga faktorer hos byggföretag. Intressant vore att i fortsatta studier inkludera resonemang om ekonomisk lönsamhet för cirkulära lösningar då detta en viktig aspekt som styr en potentiell implementering.

Denna kandidatuppsatts behandlar hur demonteringsbara byggnationer påverkar byggbranschen. Syftet är att ta reda på totalentreprenörernas syn på Design for Deconstruction (DfD), eller som det kallas på svenska projektering för demontering, i den svenska byggsektorn. Vidare undersöks utmaningar och problem som DfD ger upphov till och vad som krävs för att införa DfD i byggsektorn. Studien baseras på en kvalitativ metod då vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med totalentreprenörer. Resultatet grundas på respondenternas svar som innehåller deras erfarenhet, uppfattningar, reflektioner om DfD. Studiens resultat visar att det råder fortfarande okunskap bland totalentreprenörer gällande ämnet men samtidigt ett växande intresse för ämnet. Det krävs större ambitioner från politiker och internationella myndigheter för att utveckla styrmedel som möjliggör projektering för demontering i byggsektorn. Respondenterna ansåg att fördelarna med DfD är möjlighet att förflytta en byggnad, flexibla planlösningar som förenklar renoveringsarbete/ombyggnation, kortare byggtider, återanvändning. Detta kan skapa en ny marknadsföringsstrategi och höja kostnadsvärde för fastighetsägare. Den ekonomiska aspekten visade sig vara det främsta hindret för införande av DfD eftersom respondenterna ansåg projektering för demontering som en icke prövad metod. Dagens byggmodell är inte lämplig för DfD och innovationer krävs. Andra utmaningar som framkom är skepticism till återanvändning av byggmaterial och svårigheter att se de ekonomiska möjligheterna som kommer efter 50–70 år. Anledningarna är bland annat estetik och lastupptagningsförmåga av element samt förvaring. Det behövs också ekonomisk vinning för att fastighetsägare ska välja DfD. De förutsättningar som behövs för att DfD ska införas är ett gemensamt standardiseringssystem, utveckling av BIM-verktyg som stödjer DfD, nya innovationer, öppna byggsystem. Informationsflöde och interaktion mellan entreprenörer och materialleverantörer behöver förbättras för att uppnå den tekniska utformningen med avseende på återanvändningen. Det krävs att staten genomför förmåner i form av subventioner och ekonomiskt stöd för att stimulera införandet av Design for Deconstruction i byggsektorn. Intervjustudien visade att totalentreprenörer utför DfD om efterfrågan och begäran finns hos beställaren. Däremot behöver entreprenörer visa engagemang visas valet av en byggmodell. / This bachelor thesis is about how deconstruction of buildings affect the Swedish construction industry. The purpose with study is to explore how turnkeys’ contractors view of Design for Deconstruction (DfD). This study examines the challenges and problems linked to DfD and what is needed to introduce DfD into the construction sector. The research approach chosen is a qualitative method with semi structured interviews where eight turnkey contractors were interviewed. The result is based on the respondents' experiences, perceptions, and reflections on DfD. The results show that there is a potential for further competence development among the turnkey contractors. More ambitions are required from the politicians and international authorities to develop instruments that enable development DfD in the construction sector. Respondents saw the possible benefits of DfD are opportunities for relocation of the buildings, flexibility that simplifies renovation work, shorter construction times, re-use. This can create a new marketing strategy and increase the value for property owners. Current building model is not suitable for DfD and new innovations are required. Other challenges that emerged is scepticism of turnkeys’ constructors for the recycling of building materials and difficulty to see financial possibilities that will be after 50-70 years. Subsidies and financial support coming from the state may be beneficial for establishment of DfD in the construction sector.

Under de senaste åren har det blivit alltmer aktuellt att bygga hållbart. Detta beror på den betydande klimatpåverkan som byggbranschen har och det önskemål som finns att minska påverkan för att sakta ner klimatförändringarna. Såväl kommuner som byggföretag arbetar idag aktivt med att minska sina klimatavtryck och driva utvecklingen framåt inom hållbart byggande. År 2015 så infördes en ny lag i PBL:s åttonde kapitel som förbjuder kommuner att ställa krav på byggnaders tekniska egenskaper under planerings- och markanvisningsprocessen. Trots detta har kommuner fortsatt ställa krav på tekniska egenskaper vilket hindrar det hållbara byggandet. Avsikten med studien har varit att undersöka kommuner och byggföretags åsikter kring de kommunala särkraven och hur det påverkar deras visioner om att det ska byggas mer hållbart. Studien undersöker därutöver vad som behöver förändras för att det ska byggas mer hållbart. Metoden som har använts för att besvara frågeställningarna har varit en kombination av tre olika metoder. Studien inleddes med en juridisk kvalitativ metod där relevanta lagtexter, utredningar och förarbeten studerades. Därefter en litteraturstudie för att kolla på tidigare examensarbeten och sist användes en kvalitativ intervjustudie där tio relevanta personer i branschen har intervjuats, fyra personer på byggföretagens sida och fem personer på kommunens sida. Intervjuerna skedde i form av semistrukturerade intervjuer. Den juridiska metoden, litteraturstudien och intervjuerna har tillsammans lett till slutsatserna att kommunerna som intervjuat är medvetna om att de inte får ställa några specifika krav, men har valt att ställa så kallade “önskemål” vid markanvisningar i stället, den slutsats man kan dra av det är att kommunerna i vissa fall ställer indirekta krav genom önskemål vilket påverkar kommunerna negativt. Det går även att konstatera att kommunerna är måna om att det som bygger i deras kommun ska bygga väldigt hållbart. Samtliga intervjuade personer inom branschen anser att det måste ske en form av förändring i branschen när det kommer till kommunens inblandning i ambitionerna om att bygga hållbart, och det behöver ske en skärpning och hårdare reglering nationellt genom BBR så kommunerna inte känner sig tvingade att ställa dessa krav eller “önskemål”. / In recent years, it has become increasingly relevant to build sustainably. This is due to the significant climate impact that the construction industry has and the desire to reduce this impact in order to slow down climate change. Both municipalities and construction companies are actively working today to reduce their climate footprint and drive development forward in sustainable construction. In 2015, a new law was introduced in PBL's eighth chapter, which prohibits municipalities from setting requirements on the technical characteristics of buildings during the planning and land designation process. Despite this, municipalities have continued to make demands on technical properties, which hinders sustainable construction. The purpose of the study has been to examine the opinions of municipalities and construction companies regarding the municipal special requirements and how it affects their visions of building more sustainably. The study also examines what needs to change in order for it to be built more sustainably. The method that has been used to answer the questions has been a combination of three different methods. The study began with a legal qualitative method where relevant legal texts, investigations and preparatory work were studied. Then a literature study was used to look on previous thesis and finally a qualitative interview study was used where ten relevant people in the industry have been interviewed, five on the side of the construction companies and five on the side of the municipality. The interviews took place in the form of semi-structured interviews. The legal method, literature study and the interviews have together led to the conclusions that the municipalities interviewed are aware that they are not allowed to set any specific requirements, but have chosen to set so-called "requests" for land allocations instead, the conclusion that can be drawn from this is that the municipalities in some cases make indirect demands through requests, which affects the municipalities negatively, we can also state that the municipalities are keen that what is built in their municipality must be built very sustainably. All the people interviewed in the industry believe that there must be some form of change in the industry when it comes to the municipality's involvement in the ambitions to build sustainably, and there needs to be tightening and tougher regulation nationally through BBR so that the municipalities do not feel forced to set these requirements or "desires".

Det finns flera motiv till varför fastighetsutvecklare väljer att riva befintliga byggnader i storstäder. Marktillgången i storstäder som Stockholm är begränsad och fastighetsutvecklare vill kunna erbjuda en modern standard som uppfyller de ökade krav och förväntningar hyresgäster ställer. Fastighetsägare kan därför vilja riva sina äldre fastigheter för att kunna projektera nya mer anpassade byggnader. Samtidigt står byggsektorn för en stor del av allt avfall och alla utsläpp i Sverige. Om det går att minska byggsektorns totala genererade avfall genom att återbruka den redan byggda miljön kan stora mängder utsläpp undvikas. Det finns dock lite dokumenterad kunskap om återbruk vid fastighetsutveckling där fokus är återbruk av fastighetens befintlig(a) byggnad(er), med syfte att ta tillvara och återanvända så mycket som möjligt av det "på plats redan befintliga". Syftet med studien är att bidra till den samlade kunskapen om återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning vid fastighetsutveckling av kommersiella byggnader. Med fokus på byggnadstekniska samt arkitektoniska och kulturhistoriska aspekter är målet att undersöka vilka utmaningar som finns med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning vid fastighetsutveckling av kommersiella byggnader från 1900-talet i Stockholms innerstad, samt diskutera hur utmaningar kan hanteras. För att uppnå examensarbetets mål har litteraturstudier kombinerats med intervjuer. En inledande litteraturstudie genomfördes som berörde rivning och återbruk på en övergripande nivå. Den inledande litteraturstudien låg som grund för intervjustudien. Intervjuer genomfördes med 11 respondenter från olika yrkesroller. Respondenterna bestod av fyra konstruktörer, en fastighetsutvecklare, en bebyggelseantikvarie, två hållbarhets konsulter, en VVS-konsult och två arkitekter där en jobbade som handläggande arkitekt och en arbetade som tillgänglighetskonsult. Utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning som frekvent uppkom under intervjuerna analyserades och kategoriserades in i olika områden. Dessa områden var Energi och miljö, Installationer, Konstruktion, Låga våningshöjder, Fönster och ljusinsläpp, Attraktivitet och flexibilitet samt Kulturhistoriska värden. När utmaningar var kategoriserade i tidigare nämnda områden genomfördes en fördjupad litteraturstudie anpassad efter utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ tillrivning inom dessa områden. Baserat på genomförda intervjuer och studerad litteratur ansågs tre områden vara särskilt utmanande, Låga våningshöjder, Installationer samt Kulturhistoriska värden. Låga våningshöjder var utmanande eftersom det styrs av den befintliga stommen som kan vara svår att justera. Nya lagkrav och människors välmående är viktigt att tänka på där låg våningshöjd motsäger de båda faktorerna. Installationer var utmanande eftersom dagens krav på luftflöde är högre jämfört med förr. Schakt och kanaler behöver expanderas för att anpassas till dagens luftflöden vilket är svårt att få plats med i befintliga byggnader. Installationer har en tydlig koppling till låga våningshöjder eftersom expandering av kanalers dimensioner kräver mer yta mellan bjälklag och innertak. Dagens luftflöden kan dock uppnås genom att byta befintliga system eller utöka antalet fläktrum vilket kan minska påverkan på våningshöjderna. Kulturhistoriska värden utmanade återbruk av byggnader eftersom värden sitter i detaljer som fönster, värme- och ventilationssystem vilket alla är komponenter som kan behöva bytas ut när man ska återbruka en befintlig byggnad. Bevarande av kulturhistoriska värden kan vara svårt att kombinera med ändringar som förbättrar energiprestanda. Bevarande av kulturhistoriska värden hanteras bäst genom att samarbeta med antikvarier tidigt i processen och genomföra varsamma ändringar. Från intervjuer och litteratur framkom att utmaningar inom de resterande områdena var enklare att hantera. Utmaningar inom Energi och miljö var att hantera material och hög energianvändning. Utmaningar inom konstruktion gällde utökade laster vid påbyggnation, vilket kunde hanteras med förstärkning som innebar en stor ekonomisk kostnad. Fönster och ljusinsläpp utmanade återbruk av befintliga byggnader om fönster inte var tillräckligt isolerade eller så små att det blev dåligt ljusinsläpp. Det kunde hanteras genom fönsterbyten eller öppning av fasad, vilket blir kostsamt. Attraktivitet och flexibilitet var utmanande eftersom det finns höga förväntningar från hyresgäster och höga ambitioner hos fastighetsägare för byggnader centralt i storstäder. Fastigheter är anpassade efter specifika behov och därför svåra att förändra efter nya behov genom ombyggnation. Förväntningar kan hanteras genom att fler personer blir informerade om återbruk och att det blir något attraktivt med att nyttja återbrukade byggnader i stället för nyproducerade. Vid nyproduktion av fastigheter kan det vara viktigt att anpassa byggnaderna för att öka möjligheterna till framtida återbruk, till exempel genom för att skapa större flexibilitet i byggnaderna. En samlad slutsats från examensarbetet är att utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning utifrån arkitektoniska, kulturhistoriska och byggnadstekniska aspekter i flera fall är inbördes relaterade. Samspelet är viktigt att beakta för att hantering av en åtgärd inte ska riskera att generera konsekvenser i form av nya utmaningar. Examensarbetet föreslår därför att frågan om återbruk som alternativ till rivning måste adresseras med avseende på hur utmaningar utifrån olika aspekter samspelar och därmed bäst kan hanteras. De arkitektoniska, kulturhistoriska och byggnadstekniska utmaningar som är svårast att hantera är de som starkt motiverar rivning, baseras på byggnadens delar som är fundamentala, är kopplade mellan varandra, motsäger varandra och utmanar varandra. / There are several reasons why property developers choose to demolish existing buildings in large cities. Land availability in large cities such as Stockholm is limited thus property developers want to be able to offer a modern standard that meets the increased requirements and expectations of tenants. Property owners may therefore want to demolish their older properties in order to be able to design new, more adapted buildings. At the same time, the construction sector accounts for a large part of all waste and all emissions in Sweden. If it is possible to reduce the construction sector's total generated waste by reusing the already built environment, large amounts of emissions can be avoided. However, there is little documented knowledge about reuse in property development where the focus is on reuse of the property's existing building(s), with the aim of utilizing and reusing as much as possible of the "already existing on site". The purpose of the study is to contribute to the overall knowledge about the reuse of existing buildings as an alternative to demolition in property development of commercial buildings. With a focus on construction as well as architectural and cultural-historical aspects, the goal is to investigate what challenges exist with the renewal of existing buildings as an alternative to demolition in property development of commercial buildings from the 20th century in Stockholm's inner city and discuss how challenges can be managed. To achieve the goals of the study, literature studies have been combined with interviews. An initial literature study was conducted about demolition and renewal at an overall level. The initial literature study was the basis for the interview study. Interviews were conducted with 11 respondents from different professional roles. The respondents consisted of four constructors, a property developer, a building antiquarian, two sustainability consultants, a plumbing consultant and two architects, one of whom worked as an administrative architect, and one worked as an accessibility consultant. Challenges with the reuse of existing buildings as alternatives to demolition that frequently arose during the interviews were analyzed and categorized into different areas. These areas were Energy and Environment, Installations, Construction, Low floor heights, Windows and light entry, Attractiveness and flexibility as well as Cultural-historical values. When challenges were categorized in the previously mentioned areas, an in-depth literature study was carried out adapted to challenges with the reuse of existing buildings as an alternative demolition in these areas. Based on conducted interviews and studied literature, three areas were particularly challenging, Low floor heights, Installations and Cultural-historical values. Low floor heights were challenging as it is controlled by the existing frame which can be difficult to adjust. New legal requirements and people's well-being are important to keep in mind where low floor height contradicts both factors. Installations were challenging because today's requirements for air flow are higher than before. Shafts and ducts need to be expanded to adapt to today's air flows, which is difficult to fit in existing buildings. Installations have a clear connection to low floor heights because expansion of duct dimensions requires more space between floors and ceilings. Today's demands of air flows can, however, be achieved by replacing existing systems or increasing the number of ventilation rooms, which can reduce the impact on floor heights. Cultural-historical values ​​challenged the recycling of buildings because the values ​​can be found in details such as windows, heating and ventilation systems, all of which are components that may need to be replaced when reusing an existing building. Preservation of cultural-historical values ​​can be difficult to combine with changes that improve energy performance. Preservation of cultural-historical values ​​is best handled by collaborating with antiquarians early in the process and implementing careful changes. Interviews and literature showed that challenges in the remaining areas were easier to handle. Challenges in Energy and environment were handling materials and high energy use. Challenges in construction concerned increased loads, which could be handled with reinforcement, which entailed a large financial cost. Windows and daylight challenged the reuse of existing buildings if windows were not insulated enough or so small that there was poor light entry. It could be handled by replacing windows or opening the facade, which becomes costly. Attractiveness and flexibility were challenging because there are high expectations from tenants and high ambitions among property owners for buildings in central cities. Properties are adapted to specific needs and therefore difficult to change according to new needs through redevelopment. Expectations can be managed by more people being informed about recycling and that it becomes somewhat attractive to use recycled buildings instead of newly produced ones. In the case of new construction of properties, it may be important to adapt the buildings for reuse, for example by creating greater flexibility in the buildings. An overall conclusion from the study is that challenges with reuse of existing buildings as an alternative to demolition based on architectural, cultural-historical and constructional aspects are in several cases correlated. The interaction is important to consider so that the handling of a challenge does not risk generating consequences in the form of new challenges. The thesis therefore suggests that the issue of recycling as an alternative to demolition must be addressed regarding how challenges based on different aspects interact and thus can best be handled. The architectural, cultural-historical and construction challenges that are most difficult to deal with are those that strongly motivate demolition, based on the parts of the building that are fundamental, are connected to each other, contradict each other and challenge each other.