<p>Recently there have been a lot of talk a about the financial crisis and recession. This is understandable since the crisis, which initially was limited to the U.S. now has spread its concern globally in form of bankruptcies, less investment and lots of people have lost here jobs. </p><p>The purpose of this thesis is to examine how the financial crisis have affected the construction industry relating to market and personnel, but also examine what measures the construction companies have taken. </p><p>The examination was carried out by information received from the majority of construction-related websites which then was followed up with interviews in the various construction sectors. </p><p>I have come to conlusion that the housing market has been hardest affected by the financial crisis becuase it is controlled by the household economy and future hopes. At year-end housing with some form of private ownership or operation, in principle, completely disappeared. The local and construction market has done well thanks to government investment. The most affected construction companies are the larger contractors that largely focuses on new construction of housing. Within the construction sector over 10,000 people have lost their jobs where the majority are artisans and new recruits. Most of all needed right now is positive political signal so the banks dare to lend again, and households dare invest so that housing can be restored.</p>

<p>Denna undersökning handlar om hur revisionspliktens avskaffande kommer att påverka byggbranschen. Det är de kontrollmetoder som överentreprenörer samt skatteverket och ekobrottsmyndigheten har som står som fokus i undersökningen. Byggbranschen har länge haft problem med ekonomiskbrottslighet, i och med att revisionsplikten avskaffas så ser antagligen många underentreprenörer en möjlighet att friare kunna bedriva oseriös verksamhet.</p><p>Det är inte enbart de oseriösa underentreprenörerna som kommer att drabbas utav dessa förändringar utan samtliga aktörer som ingår i denna undersökning. Men syftet med denna undersökning är att skapa en bild av möjliga förändringar för underentreprenörer, dvs. för små byggföretag som kan uppstå efter avskaffandet av revisionsplikten på grund av ändrade kontrollmetoder.</p><p>Viktigaste resultaten som undersökningen kom fram till var att revisionspliktens avskaffande i överlag inte kommer att påverka utformningen av framtida metoder och verktyg för kontroll. Samtidigt finns det misstankar om att brottsligheten kommer att öka i branschen. Förändringar i rutiner för kontroll kommer att ske men det är inte enbart en påverkande faktor det att revisionsplikten avskaffas, utan man tror i det stora hela att förändringarna hur som helst skulle ske. Kontrollmetoderna väntas bli hårdare.</p><p>Undersökningen gick tillväga genom e-post - och telefonintervjuer med representanter från NCC, Skanska, JMW Bygg AB och Metrolit Byggnads AB som representerade överentreprenörerna. Intervjuer genomfördes även med en representant från vardera Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten på deras arbetsplatser. Respondenternas svar låg sedan till grund för de slutsatser som drogs.</p>

Denna undersökning handlar om hur revisionspliktens avskaffande kommer att påverka byggbranschen. Det är de kontrollmetoder som överentreprenörer samt skatteverket och ekobrottsmyndigheten har som står som fokus i undersökningen. Byggbranschen har länge haft problem med ekonomiskbrottslighet, i och med att revisionsplikten avskaffas så ser antagligen många underentreprenörer en möjlighet att friare kunna bedriva oseriös verksamhet. Det är inte enbart de oseriösa underentreprenörerna som kommer att drabbas utav dessa förändringar utan samtliga aktörer som ingår i denna undersökning. Men syftet med denna undersökning är att skapa en bild av möjliga förändringar för underentreprenörer, dvs. för små byggföretag som kan uppstå efter avskaffandet av revisionsplikten på grund av ändrade kontrollmetoder. Viktigaste resultaten som undersökningen kom fram till var att revisionspliktens avskaffande i överlag inte kommer att påverka utformningen av framtida metoder och verktyg för kontroll. Samtidigt finns det misstankar om att brottsligheten kommer att öka i branschen. Förändringar i rutiner för kontroll kommer att ske men det är inte enbart en påverkande faktor det att revisionsplikten avskaffas, utan man tror i det stora hela att förändringarna hur som helst skulle ske. Kontrollmetoderna väntas bli hårdare. Undersökningen gick tillväga genom e-post - och telefonintervjuer med representanter från NCC, Skanska, JMW Bygg AB och Metrolit Byggnads AB som representerade överentreprenörerna. Intervjuer genomfördes även med en representant från vardera Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten på deras arbetsplatser. Respondenternas svar låg sedan till grund för de slutsatser som drogs.

Detta är ett examensarbete utfört på Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) i Norrköping som är en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent. Historiskt sett har byggbranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna bransch har halkat efter i förhållande till övriga branscher. Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett logistiskt synsätt tillhandahålla anpassningsförslag till SCOR-processerna ”Make” och ”Return” så att dessa stämmer bättre överens med byggbranschen i allmänhet samt finna förbättringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrån ett logistiskt hänsynstagande. För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggbranschen passar in i SCOR-modellen i dagsläget med avseende på Make och Return. Därefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit längs med arbetets gång. Ett sådant förslag är att införa en nivå 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gå in lite djupare i detalj på hur de olika byggnationsmomenten går till och vad som ingår i dessa. Ett annat förslag är att införa en ny nivå 3 process i SCOR som heter Inspection (sM3.5) som ska stå för den roll som slutbesiktningen har på en byggnation av detta slaget. Samtidigt som ovanstående förslag framkommer så finns det även vissa delar i SCOR som inte alls hör hemma i byggbranschen och därför bör tas bort helt. En av de saker som arbetet avhandlar är mätetal och nyttan i att använda mätetal. I samband med att förändringar av SCOR-modellen har presenterats har även ett urval av viktiga mätetal som finns representerade i SCOR tagits fram. Till dessa har sedan ytterligare några mätetal skapats som är unika för byggbranschen. Ett sätt för Peab att kunna utveckla sig och dra nytta av examensarbetet är att införa de förbättringsförslag som ges i form av att använda sig av de mätetal som är listade i examensarbetet, att faktiskt utnyttja de leveranstidplaner och ankomstregistreringsblanketter som tagits fram av Peab tidigare. Att följa upp och korrigera ritningar tidigare och se till att liknande handlingar finns på plats när byggnationen börjar. Att använda sig av standardiseringar för att underlätta tillgång och förbättra prissituationen och att slutligen även utvärdera de underentreprenörer och installatörer som de nyttjar sig av under en byggnation.

Recently there have been a lot of talk a about the financial crisis and recession. This is understandable since the crisis, which initially was limited to the U.S. now has spread its concern globally in form of bankruptcies, less investment and lots of people have lost here jobs. The purpose of this thesis is to examine how the financial crisis have affected the construction industry relating to market and personnel, but also examine what measures the construction companies have taken. The examination was carried out by information received from the majority of construction-related websites which then was followed up with interviews in the various construction sectors. I have come to conlusion that the housing market has been hardest affected by the financial crisis becuase it is controlled by the household economy and future hopes. At year-end housing with some form of private ownership or operation, in principle, completely disappeared. The local and construction market has done well thanks to government investment. The most affected construction companies are the larger contractors that largely focuses on new construction of housing. Within the construction sector over 10,000 people have lost their jobs where the majority are artisans and new recruits. Most of all needed right now is positive political signal so the banks dare to lend again, and households dare invest so that housing can be restored.

Denna studie undersöker det hittills i stort sett outforskade området kring hur företag kan möjliggöra ett utökat hållbart värdeskapande med hjälp av affärsmodellen, ett verktyg från den klassiska strategiläran. Byggbranschen är en bransch som är högaktuell ur hållbarhetssynpunkt, då denna karaktäriseras av både en betydande miljöpåverkan och en nära relation till samhället. Att byggföretagen lyckas med hållbarhetsarbetet i praktiken är därför kritiskt för att möjliggöra ett utökat hållbart värdeskapande och därigenom säkerställa den egna konkurrenskraften över tid. En mer hållbar utveckling skulle gynna både företag och det omgivande samhället, men har visat sig svårt för företag att realisera ett utökat hållbart värdeskapande på operativ nivå. Med utgångspunkt i denna utmaning har därför studien som målsättning att underlätta realiseringen av ett hållbart värdeskapande på operativ nivå inom byggbranschen. Detta möjliggörs genom att kombinera hållbarhetsområdets bredare värdeperspektiv med affärsmodellens förmåga till effektiv strategiimplementation. Studiens syfte är att ”Beskriva och förklara hur affärsmodellen kan användas som ett strategiskt verktyg för att utveckla hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen”. För att besvara detta har en fallstudie genomförts på ett specifikt byggprojekt inom Skanska, en av de tongivande aktörerna inom den svenska byggbranschen. De hållbara initiativ som tagits under projektets gång har kartlagts genom intervjuer med samtliga berörda parter inom projektet, för att sedan analyseras utifrån de två teoretiska analysmodeller som tagits fram för att representera en affärsmodell med utgångspunkt i hållbart värdeskapande. Vidare har utmaningar och kritiska framgångsfaktorer för hur företag ska arbeta med dessa två områden i praktiken behandlats. Utifrån fallstudieanalysen har syftet besvarats dels genom formuleringen av användningsområden för hur affärsmodellen kan användas som strategiskt verktyg, dels genom identifikationen av kritiska framgångsfaktorer för utveckling av hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen. Affärsmodellens huvudsakliga användningsområden kan sammanfattas som att (1) Underlätta implementation av hållbarhetsstrategier, (2) Vara ett dynamiskt verktyg som driver förändring, (3) Fungera som ett kommunikationshjälpmedel, (4) Bidra med ett nätverksperspektiv samt (5) Utgå från ett konkurrenskraftigt hållbart värdeskapande. De kritiska framgångsfaktorer som identifierats för att utveckla hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen genom att applicera affärsmodellen som strategiskt verktyg är att (1) Gå från ett produktfokus till ett affärsmodellsperspektiv, (2) Satsa på långsiktiga relationer i värdeskapande nätverk, (3) Förtydliga ansvarsfördelningen inom det värdeskapande nätverket, (4) Översätta hållbart värdeskapande till ekonomiskt värdeskapande, (5) Marknadsföra hållbara initiativ, (6) Integrera ett strategiskt hållbarhetsarbete i verksamhetsprocesserna samt (7) Prioritera hållbarhetsfrågor på ledningsnivå. Genom att utnyttja en affärsmodell med utgångspunkt i hållbart värdeskapande och arbeta efter de kritiska framgångsfaktorerna ovan kan aktörer inom byggbranschen gå från ett reaktivt hållbarhetsarbete med fokus på att följa lagkrav och produktionseffektiviseringar av befintliga strukturer, till ett mer proaktivt och innovativt hållbarhetsarbete som tar hänsyn till hela verksamhetens både interna och externa delar. Realiseringen av ett konkurrenskraftigt hållbarhetsarbete på operativ nivå skapar förutsättningar för ett utökat hållbart värdeskapande på kortare och längre sikt, ett värde som kommer både aktörerna inom byggbranschen och det omgivande samhället till del - precis enligt grundtanken med hållbart värdeskapande. / This study examines the largely unexplored area regarding how a business model framework can be used as a strategic tool to help companies enable sustainable value creation. The construction industry is highly relevant from a sustainability perspective, as it is characterized by both significant environmental impact and a close interdependence with the community. Thus, it is critical for construction companies to succeed with the implementation of more sustainable operations in order to enable an increased sustainable value creation and thereby ensure their competitiveness over time. A more sustainable development will benefit both businesses and the surrounding community. However, it has been proven difficult for companies to succeed with the implementation of their sustainability agendas at the operational level. Addressing this challenge, the study aims to facilitate the realization of a sustainable value creation at operational level in the construction industry. This is done by combining the broad value perspective of the sustainability field with the business model framework’s ability to implement strategy in an efficient way. The research objective of the study is to "Describe and explain how business models can be used as a strategic tool to improve corporate sustainability at the operational level within the construction industry". In order to address this, a case study has been conducted at a building project within Skanska, one of the leading players within the Swedish construction industry. Sustainable initiatives during the project have been identified through interviews with all parties involved in the project. These initiatives were then analyzed with two theoretical analytical models developed to represent a business model framework based on sustainable value creation. Furthermore, challenges and critical success factors within the fields of business models and sustainability have been taken into account. Based on the case study analysis, the research objective is fulfilled in two stages. First, the different uses of business models as strategic tools are explained. Second, critical success factors for the improvement of corporate sustainability at the operational level within the construction industry are identified. The business model's main applications can be summarized as (1) Facilitate the implementation of sustainability strategies, (2) Be a dynamic tool that drives change, (3) Act as a communication tool, (4) Contribute with network perspective, and (5) Enable competitive, sustainable value creation. By applying the business model framework as a strategic tool the following critical success factors could be identified for developing corporate sustainability efforts at the operational level within the construction industry; (1) Shift from a product focus to a business model perspective, (2) Invest in long-term relationships within the value based network, (3) Clarify sustainability responsibilities within the value based network, (4) Translate sustainable value into economical value, (5) Market and promote sustainable initiatives, (6) Integrate a strategic sustainability agenda in daily operations, and (7) Prioritize sustainability issues at a management level. By utilizing a business model based on sustainable value creation and working with the critical success factors listed above, companies within the construction industry can move from reactive sustainability agendas focusing mainly on legal requirements and production efficiency, to more proactive and innovative sustainability agendas that take both the internal and external aspects of the business into account. The realization of competitive corporate sustainability at the operational level enables an increased sustainable value creation in the short and the long term, a value creation that will benefit both the construction industry and the surrounding community - completely aligned with the fundamental notions of sustainability.

Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008 Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny Ståhl Nyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat. På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 år senare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %. Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande är underrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medan männen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004). Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter, 1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen, men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheter inom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete. Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher (Kriegholm, 2006). Byggbranschen är känd för att ha en viss jargong och kvinnor som söker sig dit blir bemötta både positivt och negativ (Olofsson, 2003). En del kvinnor i byggbranschen ger dock upp på vägen, och därför når de inte de ledande positionerna. Syftet med uppsatsen är att undersöka de mansdominerade bygg- och fastighetsbranscherna, och på det sättet förstå hur kvinnorna har gjort för att nå en ledande position. Syftet är även att undersöka hur de kan påverkas av sin omgivning. Vi ska jämföra de båda branscherna för att se vilka likheter samt skillnader som kan finnas. För att uppfylla vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem kvinnliga ledare, två från byggbranschen och tre från fastighetsbranschen. Respondenterna är verksamma inom NCC, Peab, HSB, AP Fastigheter och Rodamco. Frågor som ställdes under intervjuerna var formulerade utefter vår teoretiska referensram. Det vi har kommit fram till är att kvinnliga ledare i byggbranschen inte blir påverkade av den manliga omgivningen. De bli dock mer påverkade än de i fastighetsbranschen, då de har känt att de har utvecklat mer manliga egenskaper samt känt av det så kallade glastaket. Vi har även kommit fram till att kvinnliga ledare i fastighetsbranschen inte blir påverkade av den manliga omgivningen, förutom att de ibland kan känna att de måste bevisa något.

Inom byggbranschen är pågående arbeten en vanlig företeelse och företag brottas ofta med problemen att göra en korrekt redovisning av dessa. I och med att det finns olika sätt att redovisa intäkter på, som ger olika utfall på resultatet, måste företag se till att redovisa så att de följer de lagar, regler och rekommendationer som finns. Detta för att kunna uppnå rättvisande bild och följa god redovisningssed. Begreppet rättvisande bild är svårt och kan tolkas på olika sätt av företag. Det finns två sätt att utföra bygg-nadsuppdrag på, antingen till löpande räkning eller fast pris. Utifrån dessa beräkningar finns det två metoder för att redovisa intäkterna på under uppdragen, successiv vinstavräkning och färdigställandemetoden. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur byggföretag redovisar sina intäkter för pågående arbeten och om intäkts-redovisningen påverkas av hur de följer lagar, regler och rekommendationer för olika redovisningsmetoder. Vi har gjort en studie med en kvalitativ metod genom intervjuer med tre olika bygg-företag och en revisor. Vår studie har varit inriktad på ett hermeneutiskt synsätt och vi har använts oss av en induktiv undersökningsansats. Vår teori tar upp definitioner av intäkter, intäktserkännande, successiv vinstavräkning, färdigställandemetoden och rätt-visande bild. Vi tar även upp olika begrepp, lagar och regler som till exempel de olika redovisningsprinciperna, ÅRL och BFL. Utifrån en analysmodell har vi sedan kunnat få en grund för vår empiri och analys. I empirin har vi först fått fram vad en revisor anser om intäktsredovisning för pågående arbeten och sedan har vi fått intervjupersonernas egna uppfattningar om intäktsredovisning och hur de tillämpar redovisning av pågående arbeten i sina företag. Utifrån resultatet gjorde vi en tolkning och analys av hur de olika byggföretagen tillämpade de olika redovisningsmetoderna och jämförde det med vårt teoretiska avsnitt samt avsnittet om normer och regler. Det vi kom fram till var att byggföretagen använde sig av de lagar och regler som finns för intäktsredovisning för pågående arbeten. De använde sig av både löpande räkning och fast pris på sina uppdrag. En skillnad mellan företagen var vilken metod de tillämpade i redovisningen och varför de använde just den metoden. Två av företagen använde sig av färdigställandemetoden och ett av företagen successiv vinstavräkning. De använde sin metod för att uppnå rättvisande bild och här syntes att rättvisande bild uppfattades olika av företagen. Beroende på vilken metod som företagen använde sig av så påverkades resultatet vid bokslutet / In the construction industry are ongoing works a common occurrence and companies wrestle with the problems of making a correct accounting of these. Because there are different ways to account revenues, which give different outcomes on the result, the company must ensure to account so that they comply with the laws, rules and recommendations. This is to achieve true and fair view and follow generally accepted accounting principles. The concept of true and fair view is difficult and can be interpreted in different ways by the company. There are two ways to perform con-struction duties, either the current account or fixed price. Based on these two calculations, there are two methods to account revenues during the missions, the per-centage of completion method and completion method. The purpose of this study is to investigate how construction companies reports its revenues during the work in progress and if the revenue recognition is affected by how they comply with laws, rules and recommendations for various accounting methods. We have done a study with a qualitative method through interviews with three different construction companies and an accountant. Our study has been focused on a hermeneutic method and we have used an inductive research approach. Our theory takes up definitions of income, revenue recognition, percentage of completion, completion method and true and fair view. We also take up different concepts, laws and regulations e.g. the different accounting principles, the ÅRL and BFL. On the basis of an analysis model, we have since been able to get a basis for our experiments and analysis. In our results we first have seen what an auditor considers whether revenue recognition for work in progress and then we received the interview people's own views on revenue recognition and how they apply accounting of ongoing work in their companies. Based on the results, we did an interpretation and analysis of how the different construction companies applied the various accounting methods and compared it with our theoretical section and the section on standards and rules. What we came up with was that construction companies made use of the laws and rules for revenue recognition for work in progress. They used both the current account and fixed price on their behalf. A difference between the companies was the method they used in the report and why. Two of the companies used the completion method and one of the companies the percentage of completion method. They used their method to achieve true and fair view, and this seemed that true and fair view was perceived differently by the companies. Depending on the method used by companies so affected the result at year-end

Byggföretag arbetar traditionellt i olika projektgrupper, det vill säga tillfälliga arbetsgrupper under en begränsad tidsperiod vilket anses vara en av möjliga förklaringar till byggbranschens problem om bristande kommunikation och förnyelse. Projektgrupperna skapas och bestäms vanligtvis av en chef eller projektledare i ledningen i en organisation och med bakgrund i stora kommunikationsbristerna i branschen är det viktigt att ledningen är medveten om sitt aktiva skapande av projektgrupperna. Tidigare forskning på ämnet har fokuserat på grupprocesser i redan befintliga grupper medan mitt syfte är att förstå hur nya projektgrupper skapas i byggbranschen ur ett ledningsperspektiv. De frågeställningar som mynnades ut ur detta syfte var vilka strategier som ledningen använder sig av för att skapa projektgrupper samt vilken roll byggföretagens organisationskultur spelar när det kommer till att skapa projektgrupper. För att svara på detta intervjuades sex personer i ledningsposition på tre olika byggföretag som på olika sätt arbetade med att skapa projektgrupper. Jag utgick sedan från en teori om vad ett projekt och en projektgrupp består av och anses vara. Denna teori jämfördes sedan med mina intervjupersoners upplevelser om vad som anses vara viktigt för dem i skapandet av projektgrupper. Resultatet visade att de tre företagen förhåller sig till teorin samt att de hade som strategi att tillsätta nyckelpersoner i projektgruppen som har teknisk kompetens och trygghet i specifika arbetsmoment. Vidare påverkas företagen mycket av yttre krav från beställare på kompetens inom projektgrupperna och storleksmässigt påverkas organisationerna av hur många lediga personer de har att tillgå till projektgrupperna. Företagen strävar efter att rekrytera personer med bland annat intresse för människor, som kan kommunicera sina kunskaper och kunna samarbeta med andra. En andra strategi handlar om att företagens olika värderingar och organisationskultur genomsyrar skapandet av projektgrupper.

Even though we live in a modern and developed society there is still a clear division of laboring and norms concerning what a female profession is and what a male profession is. This study's purpose was too illustrate how the women in the construction industry feels about the male norms and traditions that exist in their workplace and how it affects their everyday life at work. The women in this study will highlight the way they are treated by their colleagues and what expectations they feel that their bosses have on them. Our interpretation after this study is that there is a special treatment of the women in the industry. All respondents felt that they were treated in special kind of ways and that it led to negative consequences for their own good in their work life. / Trots att samhället som vi lever i idag har moderniserats och förändrats finner man tydliga könsskillnader inom arbetsfördelningar och arbetsmiljöer. Det finns än idag föreställningar kring vad ett kvinnligt respektive ett manligt yrke är. Denna studie handlar om hur kvinnor inom den mansdominerade byggbranschen upplever sin arbetsmiljö. Kvinnorna i denna studie kommer att belysa hur de bemötts av de manliga medarbetarna samt förväntningar som ställs på de som arbetare. Vår slutsats utifrån denna studie är att det råder en särbehandling av kvinnor inom byggbranschen vilket ofta är till nackdel för kvinnan. Alla de respondenter som intervjuades i denna studie visade hur särbehandlingen uppstår samt hur de personligen påverkas av den.