Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch där många allvarliga olyckor inträffar. Skanska Sverige AB arbetar hårt med att minska antalet olyckor och säkerhetsarbete är något de prioriterar högt. Denna rapport har genomförts på uppdrag av Skanska Värmland. Syftet var att ge förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras inom Skanska genom att belysa var problemen finns och vad man kan göra utöver det man redan gör idag för att komma vidare med utvecklingen. Underlag till rapporten är en teoristudie om hur Skanska arbetar med säkerhet idag och vilka lagar och regler som finns. Det är även en intervjustudie, där säkerhet och säkerhetsarbete diskuterats med anställda på olika positioner inom Skanska och Arbetsmiljöverket. Rapporten belyser de problem som finns gällande beteende och attityder inom byggbranschen, och konsekvenserna av dessa. Mycket har gjorts gällande lagar, regler och rutiner som rör säkerhetsarbete och det är nu en beteendeförändring som måste till för att kunna fortsätta att minska antalet olyckor. Idag läggs visst fokus på att försöka förändra dessa beteenden på individnivå för att åstadkomma ett bättre säkerhetsklimat. Forskning tyder dock på att det kan vara effektivare att försöka förändra säkerhetsklimatet från andra hållet, genom att arbeta med ledningens signaler och gruppens värderingar. I en väl fungerande organisation där ledaren sänder tydliga signaler om prioritering på säkerhet uppfattar gruppen vikten av säkerhetsarbete som tydligt och ett bättre säkerhetsklimat uppstår. Detta påverkar i sin tur individens beteende och leder till en högre säkerhet. Viktiga faktorer för ett bra säkerhetsklimat inom en grupp eller organisation är;  Ett starkt ledarskap som tydligt prioriterar säkerhet.  En fungerande organisation där rutiner och planering fungerar.  Att en riskuppfattning finns och att risker inte accepteras.  Att en prioritering på säkerhet kontra produktionsresultat är tydlig.  En kompetens hos alla inblandade.  En positiv attityd till säkerhetsarbete.

Byggbranschen är en av Sveriges mest könssegregerade branscher och har länge haft problem med ett hårt arbetsklimat på grund av en så kallad machokultur. Studien undersöker om byggföretag kan använda extern Employer Branding som en strategi för att förändra arbetsklimatet i branschen. Genom att anpassa förmånerna som kan tänkas attrahera individer som besitter värderingar och egenskaper som förväntas bidra till en förändring bort från machokulturen.  Studien bygger på intervjuer med tio nyrekryterade arbetsledare från byggföretagen Skanska, NCC och JM samt författarnas observationer från etableringskontoren. Företagens utvalda segment är enligt studien nyutexaminerade byggingenjörer och före detta yrkesarbetare. Förmåner för att attrahera dessa är en fast marknadsmässig lön, kontinuerlig utbildning, utveckling inom företaget och friskvård med mera. Majoriteten av studiens respondenter besitter önskade egenskaper varför byggföretagens externa Employer Branding-strategi fungerar. Studien visar att extern Employer Branding inte ensamt kan bidra till en förändring av arbetsklimatet.

This thesis has been conducted in collaboration with JM AB, Region Öst, based at their office in Uppsala. Below follows a summary of the study. Problem For the major contractors in Sweden, the costs after the costumers access are high. According to Boverket the costs can be as high as 1.3 billion SEK annually. In addition of the costs of the work itself, the companies risks dissatisfied customers when the extra work often is considered as a disturbance. To investigate this matter, the purpose of this thesis is to answer the following questions: - What are the most common errors reported during the warranty period? - Can the errors be addressed at an earlier stage? - Is poor purchasing a contributing factor to the high costs during the warranty period? - Can a different ventilation system reduce the amount of errors? Method The purpose of the study is to identify the most common errors that occur during the warranty period, to summarize these and give concrete suggestions of measures to reduce the errors. The report is based on interviews, statistics of the errors from JM Region Öst during year 2015 and the analysis of the customers feedback during the warranty period of eight projects. In addition, the authors have chosen to compare two different ventilations systems to see if the change of system can reduce the number of error reports concerning ventilation. Conclusions The study shows an even distribution of errors from the different categories. The reports from JM Region Öst during year 2015 and the average from the selected projects have similar distribution. Of the total number of error reports from JM Region Öst during year 2015, 20.1 percent belonged to the category Plumbing. The same category had, in the authors compilation of the eight projects, 20.2 percent of the reports. From this result it can be concluded that the percentage of problems reported from each category is about the same, no matter the size of the project. In the interviews, the most common errors and what causes these, were discussed. Because of the many errors to the category Plumbing, this was the main subject. During the interviews it was discovered that different actors blames the problems on each other. However, dirt in the pipe system in combination with a low water pressure was considered to be the biggest cause of problems to the category. The study also shows that a complicated list of responsibilities generates costs for the after-sales department. The reason is that the process of appointing a responsible actor becomes hard. The consequence of this is that staff from the after-sales department is forced to make visits to the projects only to be able to redirect the matter to the responsible subcontractor.

<p>Den 1 juli 2007 infördes nya momsregler inom byggbranschen vid försäljning av byggtjänster. Dessa regler innebär att köparen istället för säljaren redovisar momsen och därför kallas det för omvänd moms. Syftet med införandet av dessa regler var att minska skattefusket. Vi vill i vår uppsats undersöka vilka problem införandet av den omvända momsen har inneburit, samt ta reda på om det är någon skillnad mellan hur stora och små företag har hanterat övergången. Vi vill även utvärdera den nya metoden jämfört med den gamla. För att göra detta har vi intervjuat företrädare för tre stora företag, tre små företag, en redovisningskonsult och Skatteverket.</p><p>Vår undersökning visar att alla våra respondenter tyckte det var krångligt och att införandet skedde vid en dåligt vald tidpunkt. Trots detta har de flesta vant sig nu, och vet ungefär vad som gäller. Skillnaden mellan stora och små företag var att de stora gjorde betydande satsningar innan införandet. De små företagen hanterade istället problemen när de uppstod.</p><p>Vi kom fram till att fördelen med den omvända momsen är att skattefusket antagligen minskar, även om vi inte såg några konkreta bevis på detta. Man bör dock tänka på att det var en långsiktig satsning från Riksdagen. Hittills har vi bara sett kostnaderna.</p>

Byggbranschen har länge varit kraftigt mansdominerad. I dagsläget finns intresse, både från samhället i stort och bland företagen i branschen, att öka andelen kvinnor. Svårigheterna med att få kvinnor att söka sig till, men framför allt stanna inom branschen beror till viss del på den djupt rotade machokulturen. Syftet med den här studien är att finna och belysa faktorer som får kvinnor att stanna i den mansdominerade branschen. Studien undersöker också hur ledaren bör agera och vilken typ av ledarskap som lämpar sig bäst för att integrera kvinnor i verksamheten och samtidigt motverka machokulturen. Studien visar att kvinnorna väljer att stanna i branschen då de är nöjda med de grundläggande faktorerna som arbetsuppgifter, arbetskamrater, lön och arbetstider. För att kvinnorna ska integreras i verksamheten krävs att de ges samma möjligheter på arbetsplatsen som de manliga kollegorna och att det är kompetensen hos individen som står i fokus. Machokulturen motverkas bäst med ett demokratiskt och situationsanpassat ledarskap med fokus på omtanke om de anställda.

Vi har i vår uppsats tagit upp det faktum att det i dagens moderna Sverige finns en hel bransch som lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen vi talar om är byggarbetsbranschen. Vi har talat med både kvinnliga arbetsledare och de anställda själva för att få en inblick i denna slutna värld. Samtidigt har vi försökt ta reda på hur samhället ser på denna bransch och då med fokus på vad unga kvinnor och tjejer som är den grupp som utesluts tycker och tänker om byggbranschen.Det är den hårt inbitna atmosfären och kulturen i företaget som gör att det är svårt för kvinnor att komma in i företaget och att sedan trivas i företaget. Företagen är inte ovissa om detta problem utan man är mer än medveten om att problemet existerar. Det främsta problemet är dock att företagen försöker skyffla över detta till andra företag i branschen och därmed inte behöva ta ansvar för dem. Kvinnorna som arbetar i branschen får ett givande arbete men bakom de glada tonerna så blir fortfarande kvinnor utsatta och får säkert vid flertal tillfällen möta ogillande som härrör ur det faktum att de är kvinnor. Samtidigt ger dessa attityder en negativ bild av företaget och framför allt då till de kvinnor som man i ledningar och styrelsen ständigt säger att man vill ha in i branschen. För de stora företagen i branschen påstår att de vill ha in fler kvinnor i branschen och man har särskilt fastnat i tanken att de skall finnas i rollen som arbetsledare och har i och med det missat det viktiga i att ha kvinnor i företagens alla leder. / Uppsatsnivå: C

Byggbranschen   har länge varit och är fortfarande en mansdominerad bransch. Inom   produktionen är två procent kvinnor och det finns ett intresse både från   samhället och företagen i branschen att öka andelen kvinnor. Det handlar inte   enbart om att få fler kvinnor att söka sig till byggbranschen utan även om   att få dem att stanna kvar i företagen. Mycket handlar om att skapa hållbara   organisationer med mångfald och inkludering där alla har rätt att komma till   tals på samma villkor. Skanska är ett av Sveriges största bolag i   byggbranschen och vill förbättra sitt arbete att vara en attraktiv   arbetsgivare för kvinnor. Syftet med studien är att undersöka   hur kvinnor som arbetar eller har arbetat i branschen inom produktionen   upplever sin arbetsvardag och vilka svårigheter de stöter på. Studien   undersöker också vilka parametrar som är viktiga för att få kvinnor att   stanna i företaget. Undersökningen utgår från arbetsmiljö,   organisationskultur, ledarskap och den rådande jargongen i branschen. Studien   består av två delar en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. En   kvantitativ studie i form av enkäter med studerande på byggprogrammen och   snickarlärlingar och vad de anser om sin framtid i branschen. Därefter en   kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med kvinnor inom   produktionen där de berättar om sina upplevelser av branschen. Resultatet visar på att många av   yrkesutbildningarna har en låg andel tjejer.    Elever på byggprogrammen anser att   mer information om programmen bör finnas och fler kvinnliga förebilder såsom   kvinnliga lärare behövs. Det behöver även spridas kunskaper om att det finns   positiva upplevelser av branschen från kvinnor. Alla är överens om att Skanska är en   bra arbetsgivare. De flesta av kvinnorna i studien anser att Skanska är jämställt   men att det förekommer omedvetna skillnader mellan könen och det finns en   föreställning om att branschen är för män. Några kvinnor anser att   svårigheten att vara kvinna beror på attityder hos enskilda medarbetare men   att det har skett en stor förändring de senaste åren och att det kommer ta   tid att förändra en hel bransch. Alla är även överens om att de behandlas   lika med avseende på krav från företaget, och att de förväntas klara samma   typer av uppgifter och att de ha samma möjlighet att utföra sitt ledarskap.   Resultatet visar även på att stödet och ledarskapet från chefer har varit bra   i många fall men flera uppfattar även att den kontakten kan förbättras. / The construction industry has long been and still is a man-dominated   industry. Within production, two percent are women and there is an interest   both from society and from the company in the industry to increase the   proportion of women. It is not just about getting more women to take an   interest to the construction industry, but also to keep them in the   companies. Much is about creating sustainable organizations with diversity   and inclusion, where everyone has the right to speak on the same terms.   Skanska is one of Sweden's largest companies in the construction industry and   wants to improve its work as an attractive employer for women. The purpose of the study is to   investigate how women who work or have worked in Skanska in production   experience their working day and the difficulties they encounter. The study   also examines which parameters are important to make women stay in the   company. The study focuses on the work environment, organizational culture,   leadership and the prevailing vocation in the industry. The study consists of   qualitative semi-structured interviews with women in production where they   tell about their experiences of the industry. The result shows that many in vocational education have a low proportion   of girls. Pupils on the construction programs consider that more information   about the programs should be more female role models such as female teachers   and spreading knowledge that there is a positive experience of the industry.  Most women believe that Skanska is equal but that there are unconscious   differences between the sexes and there is an idea that the industry is for   men. Everyone agrees that Skanska is a good employer. Some women believe that   the difficulty of being a woman depends on attitudes of individual employees   but that there has been a major change in recent years and that it will take   time to change an entire industry. Everyone even agrees that they treats   equally with respect to requirements, are expected to handle the same types   of tasks and the ability to execute their leadership. The result also shows   that support and wage loss have been good in many cases, but several also   perceive that that contact can be improved. / <p>Betyg 2018-06-05</p>

Bristande kommunikation kostar byggbranschen i Sverige flera miljarder (SEK) varje år. I genomsnitt beräknas varje enskilt projekt bli ca 13 % dyrare än tänkt på grund av fel vid informationsdelning mellan aktörer delaktiga i projektet. För att få bukt med detta problem i byggbranschen behövs ett nytt arbetssätt och en annan inställning till kommunikation mellan ingående parter. Ett nytt sätt att arbeta är samverkansformen partnering. Partnering är en strukturerad samarbetsform där målet är att driva projekt med tydligare samarbete och öppenhet mellan aktörerna. Sammantaget kom det fram en positiv syn på partnering i undersökningen. Framförallt ansåg de intervjuade att partnering bidrog till ett öppnare klimat, mer kommunikation i form av formella och informella mindre möten samt större lyhördhet mellan partnerna. För att kommunikationen i partnering skulle fungera till det bättre fanns dock ett antal kriterier som behövde uppfyllas. Viktigast var beställarens delaktighet i projektet, tillit till varandra och inställningen att partnering är ett arbetssätt som kräver mer av varje inblandad aktör i projektet. Projekt, traditionella så väl som partnering, påverkas dock beroende på vilka företag och vilka individer som är delaktiga. Det gör att kommunikationen kan påverkas både till det bättre, men även sämre oberoende av vilken entreprenad- eller samverkansform projektet är upphandlat. Slutsatsen blev att partnering, under rätt förhållande för arbetssättet fungerar bättre kommunikationsmässigt och upplevs som en positiv utveckling. Min slutsats blir att syftets fråga besvaras med ett ja, partnering är en samarbetsform som bör vidareutvecklas för att bli mer effektiv och mer praktiskt tillämpbar för fler projekt i framtida byggprojekt.

<p>I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning som marknadsföring anpassat för cykliska branscher används inom byggbranschen och vilka av dessa metoder som skapar överlägset finansiellt resultat. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som baseras på en tidigare studie och skickades till Sveriges största byggföretag. Resultatet visar på att företagen använder sig i varierande utsträckning av de marknadsföringsmetoder som enligt tidigare forskning är lämpligast under konjunktursvängningar. Exempel på en aktivitet som de prioriterar är relationsmarknadsföring medan exempelvis försök att ta marknadsandel inte anses lika viktigt. Vi finner vidare att det finns tydliga indikationer på att en del av marknadsföringsmetoderna som undersöks påverkar det finansiella resultatet, men ingen av denna påverkan kan statistiskt säkerställas. Det som närmast kan påvisas är att företag som tar konjunktursvängningar i beaktning vid utformning av företagsstrategier har bättre resultat än de som inte gör det.</p>

Den 1 juli 2007 infördes nya momsregler inom byggbranschen vid försäljning av byggtjänster. Dessa regler innebär att köparen istället för säljaren redovisar momsen och därför kallas det för omvänd moms. Syftet med införandet av dessa regler var att minska skattefusket. Vi vill i vår uppsats undersöka vilka problem införandet av den omvända momsen har inneburit, samt ta reda på om det är någon skillnad mellan hur stora och små företag har hanterat övergången. Vi vill även utvärdera den nya metoden jämfört med den gamla. För att göra detta har vi intervjuat företrädare för tre stora företag, tre små företag, en redovisningskonsult och Skatteverket. Vår undersökning visar att alla våra respondenter tyckte det var krångligt och att införandet skedde vid en dåligt vald tidpunkt. Trots detta har de flesta vant sig nu, och vet ungefär vad som gäller. Skillnaden mellan stora och små företag var att de stora gjorde betydande satsningar innan införandet. De små företagen hanterade istället problemen när de uppstod. Vi kom fram till att fördelen med den omvända momsen är att skattefusket antagligen minskar, även om vi inte såg några konkreta bevis på detta. Man bör dock tänka på att det var en långsiktig satsning från Riksdagen. Hittills har vi bara sett kostnaderna.