Byggbranschen pressas till allt kortare byggtider vilket medför en ökad risk för brister, fel och skador på både byggnader och anställda. Planering av arbetet kan leda till mindre slöserier, ökad kvalité och förbättrad arbetsmiljö vilket även gynnar företagets ekonomi. Arbetsberedningar är ett verktyg inom bygg- och anläggningsbranschen för att planera arbetsmoment för en smidigare och säkrare arbetsprocess, dessutom blir resultatet ofta bättre. Tidigare studier om arbetsberedningar visar att det finns brister i arbetet med arbetsberedningar och syftet med detta arbete är att undersöka hur användandet av arbetsberedningar fungerar inom Peab Sverige AB. Även visa hur ökad medvetenhet kring tid och ekonomi kopplat till arbetsberedningar kan gynna företaget och bidra med förbättringsförslag. För att få förståelse för detta har litteraturstudie och intervjustudie genomförts. Resultatet visar att arbetsberedningar är ett bra verktyg som uppskattas eftersom det blir bättre flyt i produktionen när berörda parter tillsammans planerar arbetet och klargör förutsättningarna. Studien visar även att tidsbrist påverkar utförandet av arbetsberedningar och att uppföljning av arbetsberedningar knappt eller inte alls sker. Slutsatserna av detta arbete är att avsätta tid och prioritera arbetsberedningar, involvera medarbetare i största möjliga mån, förbättra uppföljning av arbetet och att arbetsberedningar kräver engagemang och systematiskt arbete för maximal nytta. / The construction industry is pressed for shorter construction times, which means an increased risk of defects, faults and damage to both buildings and employees. Planning the work can lead to less waste, better quality and an improved working environment, which also benefits the company's finances. Work preparations are a tool in the building and construction industry to plan work steps for a smoother and safer work process, and the result is often better. Previous studies on work preparations show that there are shortcomings in the work with work preparations and the purpose of this work is to investigate how the use of work preparations works within Peab Sverige AB. Also show how increased awareness of time and finances linked to work preparations can benefit the company and contribute with improvement suggestions. To gain an understanding of this, a literature study and interview study have been conducted. The result shows that work preparations are a good tool that is appreciated as there will be better flow in production when the parties involved plan the work together and clarify the conditions. The study also shows that lack of time affects the execution of work preparations and that follow-up of work preparations hardly or not at all takes place. The conclusions of this work are to allocate time and prioritize work committees, involve employees as much as possible, improve follow-up of work and that work committees require commitment and systematic work for maximum benefit.

No description available.

In recent years, the construction of apartment buildings in wood has increased significantly, and since wood is a hydroscopic building material, it is important to ensure that the material is not damaged during the construction phase. To minimize the risk of this, weather protection can be used to protect the construction during the parts of the construction period when moisture-related damage may occur. The purpose of the project is to produce a matrix for the selection of weather protection for use with Masonite Flexible Building Systems (MFB). This matrix will simplify the use of weather protection for contractors by compiling the types of weather protection that fit different constructions built with MFB. If possible, contractors should also receive a cost estimate of the different types of weather protection. The aim of the project is to show the pros and cons of the use of weather protection and to produce a checklist for decisions on weather protection. The project also aims to implement a descriptive example for comparison with different types of houses. The method used in the study has been to collect data by a literature review of studies made on the subject, as well as a market research on existing weather protection systems. To get an even deeper knowledge interviews with candidates from companies that are experienced in the use of weather protection have been done. The main result of the study has been the final matrix, which has also been one of the goals with the study. The study has also shown that pricing a weather protection is a complicated process because there are several different factors that need to be considered.  For the weather protection to suit several projects and buildings with different designs, it is possible to build weather protection in different segments. The choice of weather protection should be included early in the design phase to obtain calculation costs and be able to use the weather protection to its full potential. The use of weather protection entails a cost equal to 1-3 % of the cost of production, according to previous studies (SBUF 13499 and SBUF 11259), but it also entails a reduction in other costs and increased efficiency. Advantages of weather protection are usually soft factors such as, for example, increased efficiency. These are difficult to calculate, therefore knowledge of weather protection calculations should be developed, which will lead to a better understanding of the economic benefits of the use weather protection.

In the construction sector there are currently high demands regarding short project times. As a result of this, the constructer demands lower costs, which in itself leads to challenges to meet the requirements. Other contributing factors to difficult-to-achieve requirements are changed project conditions and varying material flows. As a result, the majority of all recent reports have been identified as logistics-related problems. In order to streamline the production process and meet the planned requirements, it is required to logistically plan the project at an early stage by having good planning, good communication and cooperation at the construction site. A large part of logistics is covered by planning and utilizing transport and material deliveries in an efficient way. The purpose of this degree project is to investigate how construction logistics work at Veiddekkke's workplaces, where one of their ongoing projects includes OKQ8 in Karlstad. This is to be able to identify the logistics problems that may arise during the project and for what reasons. After identifying the logistical problems that may arise at the construction site, the goal is to develop proposals and implement these proposal solutions in order to avoid these problems recurring in future construction projects. At the beginning of this thesis, an extensive literature study was conducted based on various books, reports and research articles to obtain as much knowledge as possible in the field. To gather the necessary information about the OKQ8 project, a case study was conducted at the construction site. The methods used for data collection were surveys, interviews, observations, and work diaries. Site manager and supervisor were interviewed, and different types of observations were made at the workplace. The results show that the construction logistics at Veidekke work well in general, but sometimes problems arise during the production process which can affect the project. The two major types of problems identified are transport and material deliveries. However, there are also other types of factors that can affect construction logistics, such as poor communication and poor planning.

Samverkan har blivit ett populärt ledningssätt i samhällsbyggnadssektorn och förordas i komplexa projekt med stora osäkerheter, specialanpassningar och tidspress. Det innefattar i stora drag ett strukturerat samarbete mellan beställare, entreprenörer och konsulter med kärnfunktioner som öppen bokföring, startworkshopar och gemensamma målbilder. I samhällsbyggnadssektorn är ett av kärnproblemen att projekten är uppdelade i olika skeden och länkarna mellan olika roller och skeden blir svår att hantera vilket lätt leder till konflikter, samverkan är ett tillvägagångssätt som har lyfts för att förbättra detta. I studien används begreppet samverkansstrategi för att beskriva hur samverkan ser ut ett projekt, både till den upphandlingsstrategi som används men även kring de dimensioner Eriksson (2015) konstruerat för samverkan i sitt ramverk där bredd, intensitet, varaktighet och djup används. Effekter av en stor bredd i samverkan med fler aktörer har dock inte studerats i någon större utsträckning trots att byggprojekt ofta innehåller en stor mängd deltagare, där fler kompetenser är en förutsättning för en snabbare byggprocess. Studiens ambition är därför att studera hur en större bredd med fler entreprenörer i samverkan påverkar samverkan i projekten. Dessutom avser studien fokusera på hur en stor bredd i samverkan mer fler entreprenörer påverkar i de tidiga skedena, där kvaliteter och det ekonomiska utfallet av olika delar bestäms. Ytterligare så är cocreation (ungefär: samutveckling, samproduktion) ett begrepp som har lyfts som en metod för företag att förbättra sin produktivitet och bli mer konkurrenskraftiga. Trots att begreppet är snarlikt med samverkan så handlar co-creation mer specifikt om att aktörerna tillsammans med kunden har en aktiv dialog och problemlöser och bearbetar produkten tillsammans. Här har cocreation möjlighet att förstärka både utforskande av ny, och nyttjande av redan känd kunskap men det har mest studerats mellan beställare och entreprenör. Därför är studiens inriktning även att utforska hur samverkansstrategier med en större bredd med fler underentreprenörer påverkar co-creation. En fallstudiemetod valdes då den är lämplig för att förklara hur olika aspekter påverkar varandra, den huvudsakliga datainsamlingen i studien var en intervjustudie med totalt 15 intervjuer fördelat på tre projekt med vissa skillnader i samverkansstrategier. Intervjuer hölls med roller från underentreprenörer, huvudentreprenör och beställare och även två samverkansledare. Ett av projekten hade underentreprenörer medverkande från systemhandlingsskedet och två av projekten planerade att involvera underentreprenörer från bygghandlingsskedet. Intervjuerna kompletterades med observationer och arkivstudier varefter empirin analyserades utifrån de olika samverkansstrategierna. Resultat från studien visar att samverkan är lämpligt för projekt med tidspress och dessutom bör då mer vikt läggas vid samverkansstrategin, med en större samverkansbredd som ett alternativ. Det teoretiska bidrag studien gör är att ytterligare stärka Erikssons (2015) ramverk när det kommer till att bredd och intensitet ska beskrivas tillsammans för att förstå samverkan, likadant med bredd och varaktighet. Det här innebär att en samverkansstrategi med en större bredd kan stärka samverkan genom att lägga större vikt vid intensiteten, exempelvis genom en samverkansform med samverkansledare och startworkshop. Det innebär också att samverkan kan stärkas i en större bredd genom en längre varaktighet mellan aktörerna, till exempel med prekvalificering av underentreprenörer från tidigare samarbeten. Studien visar också att lärandeprocesserna kunskapsutbyte, anpassning och stegvis utveckling är något som kommer ur co-creation i en större bredd men att det här är starkt relaterat till vilken samverkansvaraktighet som gäller. Teorin pekar på största effekt vid involvering mellan programhandlingsskede och bygghandlingsskede och studiens bidrag är att bygghandlingsskedet anses för sent om syftet är att låta underentreprenörer bidra med alternativa lösningar. Ytterligare visar resultat från studien att underentreprenörer som involveras vill ha någonting att utgå ifrån för att komma igång, det vill säga en kravlista alternativt en handling att omarbeta. En mindre bredd kan väljas om beställaren och eventuellt huvudentreprenören vill ha mer flexibilitet i utformningen, däremot minskar totalentreprenader enligt teorin beställarens inflytande, även om det lyfts som flexibelt i kommunala samverkansprojekt där risken minskas för överklaganden. Teknisk kunskap hos aktörerna och beställarnärvaro med beslutsförmåga lyfts som viktiga faktorer när det kommer till både samverkan och co-creation.

Bristande säkerhet på byggarbetsplatser är ett omtalat ämne och byggbranschen är en av de branscher där det sker flest skador. Än idag sker det flera dödsfall varje år på byggarbetsplatser runtom i landet och dödsfallen har dessutom ökat de senaste åren. För att kunna uppnå en säker arbetsplats behöver rapporteringen av olyckor, tillbud och riskobservationer utföras i större utsträckning. I detta examensarbete har rapporteringen av olyckor, tillbud och riskobservationer undersökts.  Studien har genomförts i samarbete med en byggentreprenör i Stockholmsregionen. Studien syftade till att öka förståelsen för rapportering av olyckor, tillbud och riskobservationer på fallföretaget. Målet med arbetet var att ta fram rekommendationer på hur fallföretaget kunde förbättra rapporteringen. Data samlades in med hjälp av intervjuer och statistik från fallföretagets rapporteringssystem. Intervjuer genomfördes på tre av fallföretagets projekt där platschef, arbetsledare och yrkesarbetare intervjuades. I fallföretagets rapporteringssystem studerades statistik på rapporterade olyckor, tillbud och riskobservationer på byggsidan inom Stockholmsregionen åren 2018 och 2019.     Statistiken ifrån fallföretaget visade att fallolyckor, klämskador och elolyckor är några av olyckorna som förekommer på fallföretaget. Den insamlade datan visade att den vanligaste orsaken till att olyckor uppstår är den mänskliga faktorn. Andra orsaker till olyckor som hittades i litteraturstudien och intervjustudien var bristande planering, stress och ekonomi. Enligt resultat från intervjustudien fungerar rapporteringen av olyckorna och tillbuden generellt bra i projekten men det skiljer sig till viss del hur de studerade projekten arbetar med rapportering. Ett problem med rapporteringen som framkom i intervjustudien var att inte alla yrkesarbetare rapporterar riskobservationer. Ett annat problem som också upptäcktes i intervjustudien var att flera av de som arbetar på fallföretaget inte kan definitionerna på olyckor, tillbud och riskobservationer. På projektnivå antyder den kvantitativa studien att en ökad rapportering av riskobservationer kan leda till färre olyckor. Mer data behöver samlas in för att kunna svara på vilka effekter ökad rapportering har på tillbud. Det visade sig att de faktorer som främst påverkar rapporteringen är motivation och inställning hos den som rapporterar.   En av de främsta rekommendationerna till företaget är att kommunicera ut vad det är för riskobservationer som de vill att projekten ska rapportera. Andra rekommendationer till fallföretaget är att framställa en app som underlättar inrapporteringen, att ge ersättning till de som rapporterar, avsätta tid till att rapportera samt att ge återkoppling på det som rapporterats. / Lack of safety at construction sites is a well disputable subject and the construction industry is one of the industries which involves most injuries. Still today several casualties occur each year at the construction sites throughout the country and the number of casualties has tend to increase the last years. To achieve a safe workplace the reporting of accidents, incidents and risk observations needs to be performed in a greater extent. In this master thesis the reporting of accidents, incidents and risk observations have been examined. The study has been conducted in collaboration with a large-scale building company acting in the Stockholm region. The scope of the study has been to increase the understanding regarding reporting of accidents, incidents and risk observations at the company. Derivation of recommendations on how the company could improve the reporting was set as a final target. The used data was extracted from statistics provided by the company and by personal interviews with company employees. The interviews where performed at three of the regional construction sites. In each project the site manager, supervisors and construction workers were interviewed. The statistics on reported accidents, incidents and risk observation for the years of 2018 and 2019 within the company building sector were extracted from the accessed internal reporting system. The statistics from the company shows that injuries caused by falls, electricity and crushing are examples of some of the injuries at the company. The collected data showed that the most common cause for injuries was the human factor. Other underlying factors to injuries found in the literature study and in the interview study were lack of planning, stress and economy. According to the results from the interview study, the reporting of accidents and incidents in general worked well in the targeted projects but it differs to a certain extent in how the projects worked with reporting. A problem with the reporting that was found in the interview study was that not all construction workers used to report risk observations. Another problem also found in the interview study was that several of the employees at the company were not aware of the definitions of accidents, incidents and risk observations. At project level the data showed that an increased reporting could contribute to reduced numbers for accidents. More data needs to be collected to answer what effects an increased reporting would have on incidents. It turned outs that the factors that mainly affects the reporting are the motivation and attitude of the reporting person. One of the main recommendations to the company was to communicate what type of risk observations the company wants the projects to report. Other recommendations to the company was the idea of developing an app which facilitates the reporting, to give compensation to those who reports, to allot time for reporting and to provide feedback on what has already been reported.

Problembeskrivning: Partnering har funnits i Sverige sedan 1990-talet och har fortfarande inte fått ett genombrott. Detta kan bero på att partnering uppfattas som krångligt men också för att det inte finns någon tydlig definition för vad partnering är eller ett standardiserat sätt att använda det på. Syfte: Syftet med studien är att identifiera de faktorer som anses vara drivande för projektets resultat men även beskriva hur tillvägagångssättet bör vara för att få ett lyckat projekt. Studien utförs då fler företag vill utveckla sitt partneringarbete men anser att det är krångligt eftersom det råder en delad bild kring hur ett partneringprojekt ska utföras och tillämpas. Målet: Målet med studien är att finna de faktorer som påverkar om partneringprojektet lyckas eller misslyckas men även att ta fram en mall för hur ett lyckat partneringprojekt ska utföras. Metod: Fyra personer med olika yrkesroller och erfarenheter har intervjuats för att ta reda på vad de upplever är de drivande faktorerna för ett partneringprojekt. Dessa intervjuer har sedan jämförts med den litteratursammanställning som visas i kapitel 3: teoretisk referensram. Genomförande: Studien genomfördes med en inledande litteraturstudie och intervjuer med personer med erfarenhet av partneringprojekt. Dessa personer arbetade på olika konsultföretag i Östergötland. Sammanlagt deltog fyra personer med olika erfarenhet och yrkesroller i intervjuerna. Resultat: I intervjuerna framkom det en positiv bild av partnering men det förekom även skilda meningar om vissa delar. De intervjuade tyckte det var roligt att arbeta i partneringprojekt för att entreprenören kommer in tidigare, det är färre konflikter vilket gör att projektet rullar på bättre. En sak som skiljer sig från traditionell entreprenad är att det krävs mer engagemang från alla parter för att hitta den bästa lösningen för projektet samt gynna projektets plånbok och inte sin egen. Respondenterna menar att företag bör utbilda sig inom partnering för att få en bättre förståelse av vad det innebär och slippa onödiga definitionsfrågor kring partnering. De menar att det ibland blir en blandning av partnering och traditionellt arbetssätt. Respondenterna säger även att det viktigaste är att uppnå de gemensamma målen för projektet oavsett om dessa fokuserar på budget, tid eller arbetsmiljö. Slutsatser: Slutsatserna som dras är att gemensamma mål, relationsbyggande aktiviteter och en tydlig definition av partnering är de mest drivande faktorerna för ett lyckat partneringprojekt. Bristande kunskap av partnering kan göra att projektet misslyckas. Valet av medarbetare och dess samarbetsförmåga är också avgörande för om projektet misslyckas eller inte. För att utföra ett lyckat partneringprojekt bör först en workshop hållas där de gemensamma målen och konflikthanteringsprocesser bestäms. Öppna böcker är ännu en sak som bör tas i beaktan vid uppstart av ett partneringprojekt.

Det är många studenter som står utan bostad när de ska börja studera på Universitet och högskola. Företagen inom branschen vill ha lönsammare byggnader och samtidigt gynna sina hyresgäster som bor i bostäderna. I takt med populationsökningen och att fler människor väljer att flytta in till städer måste samhället se till att det också finns bostäder till dessa. Med ett ökat tryck på bostadsmarknaden och vetskapen om att det inte finns så många studentbostäder är det svårt för en student i en ny stad att hitta ett boende med tanke på bostadsköer och därför bör utbudet av studentbostäder också ökas. Hur görs detta på ett effektivt sätt när marken är så eftertraktad? Studien har undersökt vad studenter prioriterar i sin studentbostad, om det är ytorna i lägenheten eller läget på den. Beställaren förklarar vad de anser är problematiskt med att bygga studentbostäder och hur de anser att studentlägenhet ska utformas. Tidigare referensobjekt jämförs för att få en förståelse för hur lägenheterna är utformade idag och ett stort fokus ligger på tillgänglighetskraven som lägenheterna är anpassade efter. Andra referensobjekt som har tagit avsteg från BBR:s krav på studentlägenheter redovisas och beskrivs hur de har gått tillväga för att få ta de avstegen. Boverket måste ha en större förståelse för att en studentbostad är en tillfällig bostad och att det är viktigt för många av beställarna men även för studenter som har önskemål som inte överensstämmer med Boverkets krav. Förslag till alternativa krav och kvoter analyseras för att en studentbostad förhoppningsvis ska kunna utformas som en egen boendeform i Boverkets byggregler.

Infill walls is a proven method of constructing a buildings envelope that is the layer separating the outer environment from the inner. Infill walls are generally made of steel, wood or reinforced concrete. Regardless of its material structure, the infill wall is a non-bearing wall with the sole purpose of closing a buildings perimeter and supporting, in addition to its own weight, also that of the cladding.   The company cooperating in this report is currently managing projects in Uppsala where infill walls are the primary choice for outer wall constructions. However, these infill walls can either be built on site or ordered as prefabricated, without clear preference. When choosing a method of infill walling the main concerns are economy, logistics and working environment. This gave birth to the idea of comparing these methods of infill walling to try and determine which method is most suitable for a certain type of project, focusing on the aspects of economy, logistics and time consummation. The approach of the comparison, and the study as a whole, has primarily been conducted as field observations and interviews to various extent. In addition to field-related work, invoices and production schedules of each project has been studied in an attempt to obtain as much information on costs and time consuming activities related to the infill walls as possible. The total costs, including pure material costs and wages, divided by the area of each studied infill wall, results in a cost per square meter infill wall. Similarly, a capacity per hour is calculated by dividing the area of each studied infill wall by the sum of the calculated expenditure of time. The calculated parameters allow for an objective comparison between the two different methods of infill walling. Furthermore, the aspects that are not directly connected to time and economy can be evaluated subjectively to obtain an extensive view of the work related to infill walls.   The results of the comparison indicates that prefabricated infill walls are a faster, but somewhat more expensive, way of constructing outer walls than on-site built. The purchase price related to on-site built infill walls is a great deal lower than that related to prefabricated. However, the capacity of on-site built infill walls is more than 4 times lower than prefabricated, which means that the definitive cost per square meter is merely 4,1 % lower for on-site built infill walls than that of the prefabricated.

De nya reglerna för laddinfrastruktur började träda i kraft i Boverkets Byggregler 2020. Reglerna påverkar flera parter inom olika branscher som exempelvis energi- och byggbranschen. Reglerna anger att nya bostadshus ska ha laddinfrastruktur och följderna av detta är än oklara då detta är ett nytt ämne som ej hunnit undersökas i större omfattning än. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur regelverket kommer att påverka olika aktörer som omfattas av reglerna samt ta reda på hur reglerna som träder i kraft kan utvecklas. Metod: I arbetet genomförs en litteraturstudie där litteraturstudie där nationell och internationell forskning undersöks och jämförs för att få en klarare bild på hur kunskapsläget ser ut. Litteraturstudien fungerar då endast som ett underlag till det teoretiska ramverket. Kvalitativa data samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra stycken intervjuer har genomförts med fyra olika aktörer som har flera års erfarenhet inom byggbranschen.  Resultat: Alla respondenter var positiva till de nya reglerna och såg stora möjligheter, men även eventuella hinder. Möjligheterna är stora men är inte bara ekonomiska, de har även en positiv miljöpåverkan. Respondenterna syftar främst till att det kommer att gynna investeringar och främja den svenska industrin. Med en välutvecklad laddinfrastruktur kan Sverige bli en av världens största producenter och eventuellt distributörer i världen. Konsekvenser: Eftersom framtiden är oviss kan de uppstå hinder. Majoriteten av respondenterna var även överens om att det största hindret som dom ser är effektbehovet. Med en expandering av laddstolpar tror branschen på ett ökat effektbehov, men tills de retroaktiva kraven träder fram vet man inte hur stort det effektbehovet blir. Begränsningar: Rapporten är begränsad till en kommun. Laddinfrastrukturen är begränsad till byggbranschen och dess aktörer som blir berörda. Nyckelord: BBR, hållbar utveckling, laddinfrastruktur, byggindustrin och eldistributörer.