Bokföringsnämnden startade år 2004 ett projekt för att ta fram nya regelverk, det så kallade K-projektet. Syftet med K-regelverken är att utformningen för årsredovisning finns samlat på ett ställe. K-projektet är uppdelat i fyra kategorier där företag kategoriseras in beroende på storlek.Från den 1 januari 2014 måste företag tillämpa ett K-regelverk. För en del företag finns möjligheten att välja vilket regelverk av K2 respektive K3 de vill tillämpa. Företag som får välja regelverk och som i nuläget tillämpar K2 men kommer att expandera och få nya intressenter bör byta till K3. Detta för att intressenterna vill ha en mer utförlig redovisning för att kunna bedöma företagets finansiella situation. Byte från K2 till K3 kan anses vara ett byte av redovisningsprincip vilket kan innebära stora skillnader i redovisningen. Syftet med studien är att redogöra för vilka konsekvenser som uppstår i ingångsbalansräkningen vid byte från K2 till K3. Vidare syftar studien till att redogöra för eventuella skattemässiga konsekvenser för företag som genomgår bytet.I genomförandet av studien har en deskriptiv analys använts för att beskriva ett antal aspekter som undersöks. Vid byte från K2 till K3 ska en ingångsbalansräkning upprättas. För att tydliggöra konsekvenserna i samband med ingångsbalansräkningen har typfall använts i studien för att på ett pedagogiskt sätt kunna visa konsekvenserna vid byte.Genom studien kan vi konstatera att det uppstår konsekvenser vid byte av regelverk från K2 till K3. Det finns redovisningsmässiga skillnader mellan regelverken. Dessa skillnader justeras direkt via eget kapital och redovisas således inte via resultaträkningen. Justeringarna kan bidra till skattepåverkan för företaget. Trots redovisningsmässiga skillnader som uppstår påverkas ingångsbalansräkningen marginellt utifrån våra typfall. / Bokföringsnämnden launched in 2004 a project to develop new regulations, known as the K-project. The purpose of the K-regulatory systems is that the design of the annual report is gathered in one place. The K-project is divided into four categories in which companies are categorized into depending on size.From 1 January 2014, companies must apply a K-regulation. Some companies have the ability to choose which rules of K2 and K3 they want to apply. Companies which may choose rules and which currently apply K2 but will expand and gain new stakeholders should switch to K3. This because stakeholders want a more detailed reports to assess the company's financial situation. Changing from K2 to K3 can be considered a change in accounting principle, which can mean big differences in the accounts. The purpose of this study is to describe the consequences arising in the opening balance sheet when changing from K2 to K3. Furthermore, the study aims to describe the possible tax implications for companies undergoing change.In the implementation of the study a descriptive analysis used to describe a number of aspects are examined. When changing from K2 to K3, an opening balance sheet is established. To clarify the implications in connection with the opening balance sheet has scenarios used in the study for an educational way to show the consequences of change.Through this study we can conclude that there are consequences when changing the regulations from K2 to K3. There are accounting differences between the regulations. These differences are adjusted directly through equity and are therefore not recognized through the income statement. The adjustments can contribute to the tax impact for the company. Despite the accounting differences arising influenced the opening balance sheet marginally based on our scenarios.This study is written in Swedish.

Les cartes à puce Java comportent plusieurs mécanismes de sécurité, dont le vérifieur de code intermédiaire (\emph{$ \ll $Java Card bytecode verifier$ \gg $}), qui est composé de deux parties, la vérification de structure et la vérification de type. Ce mémoire porte sur la génération de tests de vulnérabilité pour la vérification de structure. Il s'inspire des travaux sur la vérification de type de l'outil \textsc{VTG} (\emph{$ \ll $Vulnerability Tests Generator$ \gg $}) développé par Aymerick Savary. Notre approche consiste à modéliser formellement la spécification de la structure des fichiers \textsf{CAP} avec le langage \textsf{Event-B}, en utilisant des contextes. Cette modélisation permet de donner une définition formelle d'un fichier \textsf{CAP} valide. Nous utilisons ensuite la mutation de spécification pour insérer des fautes dans cette définition dans le but de générer des fichiers \textsf{CAP} (\emph{$ \ll $Converted APplet$ \gg $}) invalides. Nous utilisons \textsc{ProB}, un explorateur de modèles \textsf{Event-B}, pour générer des tests abstraits de fichiers CAP invalides. La spécification formelle étant d'une taille importante qui entraîne une forte explosion combinatoire (plus de 250 constantes, 450 axiomes, 100 contextes), nous guidons \textsc{ProB} dans sa recherche de modèles en utilisant des valeurs prédéterminées pour un sous-ensemble de symboles de la spécification. Ce mémoire propose un ensemble de patrons de spécification pour représenter les structures des fichiers CAP. Ces patrons limitent aussi l'explosion combinatoire, tout en facilitant la tâche de spécification. Notre spécification \textsf{Event-B} comprend toute la définition des structures des fichiers CAP et une partie des contraintes. Des tests abstraits sont générés pour une partie du modèle, à titre illustratif. Ces tests ont permis de mettre en lumière des imprécisions dans la spécification \textsf{Java Card}. Ces travaux ont permis d'étendre la méthode de génération de test de vulnérabilité aux contextes \textsf{Event-B}. De plus, le modèle proposé permet de tester, à l'aide du \textsc{VTG}, une partie plus importante de la vérification de structure du vérifieur de code intermédiaire.

Det har blivit allt vanligare att provisoriska beredskapsbroar kommer till användning vid renovering eller byte av broar. Beredskapsbroar möjliggör för trafik att tillfälligt passera på sidan av ett pågående broprojekt som skapat hinder för genomfart. För byggentreprenörer som ska projektera och planera för dessa projekt uppstår det utmaningar när beskrivningarna av brosystemen är alldeles för gamla. Dessutom är erfarenheter av dessa broar endast begränsade till ett fåtal personer. Denna studie syftar därför till öka kunskapen om beredskapsbroar för att det ska bli lättare för byggentreprenörer att projektera och planera med dem i framtiden. Målet med studien är att skapa en checklista som belyser de viktigaste delarna att tänka på vid projekteringen och planeringen. Studien är avgränsad till att studera brotypen Järnvägskrigsbro 3 som är en utav flera beredskapsbroar som Trafikverket idag förvaltar. Studien är en beskrivande undersökning och har genomförts tillsammans med kvalitativa intervjuer för att skapa djupare insikter inom ämnet. I teorin beskrivs de olika arbetsmomenten för Järnvägskrigsbro 3, bland annat vilken organisation som behövs, hur ett lanseringsplan ser ut, hur monteringen, lansering och nedsänkning går till samt vilka risker arbetet innebär. Teorin har därefter jämförts med vad som observerats i produktionen av en järnvägskrigsbro och med intervjuer från monteringsledare och produktionschefer. Slutsatserna ledde till att byggentreprenörer är starkt beroende av monteringsledarnas kunskap när projekterings- och planeringsarbetet ska utföras. För att öka kunskapen hos de mindre erfarna behöver dessutom de gamla dokumenten som beskriver brosystemet att uppdateras för att skapa en tydligare uppfattning. Checklistan är ett verktyg som byggentreprenörerna kan använda sig utav i kommande broprojekt med Järnvägskrigsbro 3, men den har ännu inte testats för hur väl den egentligen är till hjälp. / It has become more common to use provisional emergency bridges whenever there is a renovation or replacement of a bridge. Emergency bridges makes it possible for the traffic to pass temporarily on the side of an ongoing bridge project. Constractors who are planning for these projects will hit challenges when they realize that the documents that describes the system of the bridge is very old. In addition, experience of these bridges is limited to only a few people. This study therefore aims to increase the awareness of provisional war bridges to make it easier for contractors to project with them in the future. The main goal of the study is to create a checklist highlighting the most important parts to consider when designing and planning. The study is limited to studying the fragment type Järnvägskrigsbro 3 which is one of several bridges that the Swedish Transport Administration today manages. The used study method is descriptive and has been used with qualitative interviews to create deeper insights into the subject. The theory describes the different operations of Järnvägskrigsbro 3, including what organization is needed, how a launch plan looks like, how the installation, launch and immersion work, and what risks the work entails. The theory has then been compared with the observation during the production of a railway war bridge and along with interviews from installation managers and production manager. The conclusions led to the fact that the contractors strongly depend on the knowledge of the installation managers when planning. To increase the knowledge of the less experienced, the old documents that describe the bridge system need updating. The checklist is a tool that the contractors can use in the upcoming project with Järnvägskrigsbro 3, but it has not yet been tested for how well it is actually helpful.

Problembakgrund & problemdiskussion De flesta investerare vet att de finansiella marknaderna inte alltid fungerar likt vad den effektiva marknadshypotesen (EMH) förespråkar. Genom åren har det uppkommit en rad teorier som påvisar detta och i ett eget försök att undersöka om en effektiv marknad råder ämnar studiens författare att själva identifiera en egen investeringsstrategi för att lyckas uppnå abnormal avkastning på Stockholmsbörsen. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om det uppstår abnormal avkastning i aktiekursen för ett bolag när en nytillträdd verkställande direktör presenterar sin första kvartalsrapport. Vidare, ämnar studien att undersöka om det uppstår abnormal avkastning efter att denna kvartalsrapport presenterats vid en uppföljningsperiod. Problemformuleringar ● Uppstår abnormal avkastning den handelsdag en nytillträdd verkställande direktör presenterar sin första kvartalsrapport på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor? ● Uppstår abnormal avkastning efter att en nytillträdd verkställande direktör presenterat sin första kvartalsrapport vid en uppföljningsperiod om 252 handelsdagar på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor? Teori Den tilltänkta investeringsstrategin för studien är beroende av att Resultatmanipulering & Stålbad, Behavioral Finance och Adaptive Market Hypothesis till viss del kan förklara fluktuationer i aktiekursen, medan Efficient Market Hypothesis och Random Walk motsätter sig idén om abnormal avkastning som uppstår till följd av irrationellt beteende. Metod Genom ett deduktivt angreppssätt, objektivistisk verklighetssyn och positivistisk kunskapssyn har författarna upprättat en kvantitativ studie. Det praktiska tillvägagångssättet utgår ifrån en eventstudie mellan perioden 2007–2014, där 136 observationer inhämtats för Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor med avsikt om att upptäcka eventuell abnormal avkastning som beräknas med hjälp av marknadsmodellen. Resultat & Analys Med en signifikansnivå om fem procent kan nollhypotesen förkastas för två av de statistiska testerna, vilket betyder att abnormal avkastning uppstår för Small-Cap bolagen och den aggregerade urvalskategorins uppföljningsperiod.SlutsatsUtifrån studiens resultat är slutsatsen att en neutral monetär position i en aktie är fördelaktig under eventfönstret medan en neutral, alternativt lång, position är gynnsam vid uppföljningsperioden. Nyckelord vd-byte, aktiekursutveckling, kvartalsrapport, eventstudie, Stockholmsbörsen, abnormal avkastning.

Syftet med denna studie är att undersöka om aktiemarknaden reagerar annorlunda vid tillkännagivandet av en ny vd med svenskt respektive utländskt efternamn. Studien undersöker 352 börsnoterade Small Cap, Mid Cap och Large Cap-företag på Nasdaqs OMXS under perioden 2008-2018. Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie och t-test. På en 5-% signifikansnivå kan studien statistiskt säkerhetsställa att tillkännagivanden av vd:ar med utländska efternamn leder till en mer negativ abnormal avkastning, jämfört med vd:ar med svenska efternamn.

<p>I februari 2006 avskedas Graham Souness från Newcastle United efter en tids dåliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppåt, således tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vår problemformulering:</p><p>Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs när managern lämnar klubben?</p><p>Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning när en fotbollsmanager lämnar klubben. Vi har också gjort en jämförelse med hur det ser ut när VD: n lämnar ett företag. Syftet har uppnåtts genom att vi utfört en Event study som syftar till att jämföra den förväntade avkastningen för en aktie med den faktiska avkastningen under en specifik dag. För att prognostisera den förväntade avkastningen har ett index använts.</p><p>Det som legat till grund för den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i Famas arbeten om den effektiva marknaden. Den effektiva marknaden kan beskrivas som hur marknadens aktörer reagerar på ny information. Vidare behandlar teorin vad som sker när företagsspecifika händelser blir kända. Inom området fotboll och aktier finns det sparsamt med tidigare studier varvid vår studie tillför ny kunskap.</p><p>Resultatet av studien visar sig tydligast genom att vi kan bevisa att det förekommer positiv avvikande avkastning i samband med att managern lämnar klubben på grund av dåliga resultat. Vi kan också konstatera att det förekommer olika reaktioner för fotbollsmanagers lämnande av klubben jämfört med att VD:n lämnar företaget. I övriga kategorier kan vi se tendenser och mönster men dessa är inte statistiskt säkerställda.</p>

<p>Byten har inte ägnats speciellt stort utrymme vare sig i doktrin eller i lag. Det råder till följd härav osäkerhet angående hur byte skall hanteras och vilka skattemässiga och redovisningsmässiga problem som kan aktualiseras vid intäktsrapportering av byte. Problem kan bland annat uppstå till följd av bristande överensstämmelse mellan redovisningsrättsliga och skatterättsliga regler. Ett exempel på detta är förutsättningarna för när ett byte medför att en intäkt realiseras. Det är inte heller alldeles oproblematiskt att vid byte särskilja prövning av omfångsfrågan från prövning av periodfrågan. </p><p>Det som sker vid ett byte är i grova drag att någonting lämnas och någonting annat tas emot. Liknade förändring i tillgångsinnehav kan uppfattas även vid andra transaktioner, vilket medför svårigheter att i vissa fall avgöra om ett byte faktiskt har ägt rum. Det är av grundläggande betydelse att fastställa om en transaktion utförts som ett led i en bytesaffär då andra rättshandlingar kan medföra helt andra rättsföljder. </p><p>När byte beaktas är det centralt att se på olika handlingsalternativ utifrån ett helhetsperspektiv. Detta är viktigt såväl för att kunna avgöra om ett byte företagits som för att finna en fungerande lösning för hantering av de situationer då konflikt mellan redovisningsrättsliga och skatterättsliga reglerna uppstår.</p>

<p><strong>Objective</strong>: The aim of this paper is to see if there are higher restructuring expenses under the item provision for the first year when a new president takes office.</p><p><strong>Method:</strong> The study was done by a quantitative study. Financial statements have been examined for companies listed on the OMX Stockholm Stock Exchange, Large Cap. We have examined all the companies’ annual reports between the years 2002-2008. We have looked at the experience of restructuring and other expenses that occur in the context of CEO change. In addition, a student t-test done to see whether a link exists between increased restructuring and CEO replacement.</p><p><strong>Results and Conclusion:</strong> The survey shows that there is no fixed happy that there are more restructurings in the item provision for the first year when a new president takes office. Therefore, we cannot be based on the survey results give us that Big Bath Accounting exists among companies listed on the OMX Stockholm Exchange Large Cap, and this in the post restructuring of CEO replacement.</p><p><strong>Draft implicitly Research:</strong> An interesting research could be tested taking into account parameters other than restructuring to investigate the existence of Big Bath Accounting. Examples of these parameters can be depreciation of assets. Another interesting research would be conducted by examining all the OMX Stockholm Stock Exchange. And divide companies sect oral and thus see if the phenomenon Big Bath is more prevalent in certain types of industry.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong></strong> </p>

Byten har inte ägnats speciellt stort utrymme vare sig i doktrin eller i lag. Det råder till följd härav osäkerhet angående hur byte skall hanteras och vilka skattemässiga och redovisningsmässiga problem som kan aktualiseras vid intäktsrapportering av byte. Problem kan bland annat uppstå till följd av bristande överensstämmelse mellan redovisningsrättsliga och skatterättsliga regler. Ett exempel på detta är förutsättningarna för när ett byte medför att en intäkt realiseras. Det är inte heller alldeles oproblematiskt att vid byte särskilja prövning av omfångsfrågan från prövning av periodfrågan. Det som sker vid ett byte är i grova drag att någonting lämnas och någonting annat tas emot. Liknade förändring i tillgångsinnehav kan uppfattas även vid andra transaktioner, vilket medför svårigheter att i vissa fall avgöra om ett byte faktiskt har ägt rum. Det är av grundläggande betydelse att fastställa om en transaktion utförts som ett led i en bytesaffär då andra rättshandlingar kan medföra helt andra rättsföljder. När byte beaktas är det centralt att se på olika handlingsalternativ utifrån ett helhetsperspektiv. Detta är viktigt såväl för att kunna avgöra om ett byte företagits som för att finna en fungerande lösning för hantering av de situationer då konflikt mellan redovisningsrättsliga och skatterättsliga reglerna uppstår.

I februari 2006 avskedas Graham Souness från Newcastle United efter en tids dåliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppåt, således tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vår problemformulering: Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs när managern lämnar klubben? Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning när en fotbollsmanager lämnar klubben. Vi har också gjort en jämförelse med hur det ser ut när VD: n lämnar ett företag. Syftet har uppnåtts genom att vi utfört en Event study som syftar till att jämföra den förväntade avkastningen för en aktie med den faktiska avkastningen under en specifik dag. För att prognostisera den förväntade avkastningen har ett index använts. Det som legat till grund för den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i Famas arbeten om den effektiva marknaden. Den effektiva marknaden kan beskrivas som hur marknadens aktörer reagerar på ny information. Vidare behandlar teorin vad som sker när företagsspecifika händelser blir kända. Inom området fotboll och aktier finns det sparsamt med tidigare studier varvid vår studie tillför ny kunskap. Resultatet av studien visar sig tydligast genom att vi kan bevisa att det förekommer positiv avvikande avkastning i samband med att managern lämnar klubben på grund av dåliga resultat. Vi kan också konstatera att det förekommer olika reaktioner för fotbollsmanagers lämnande av klubben jämfört med att VD:n lämnar företaget. I övriga kategorier kan vi se tendenser och mönster men dessa är inte statistiskt säkerställda.