I detta arbete studeras varför idrottslärare i större utsträckning väljer att lämna sitt yrke för ett annat. Tidigare studier visar att 18 procent av nyutbildade idrottslärare slutar inom loppet av fyra år. Den genomsnittliga arbetsperioden som idrottslärare är ungefär nio år. Med en metod av öppna intervjuer kommer fem före detta idrottslärare att svara på varför just de slutade som idrottslärare för att fortsätta arbeta inom något annat. Dessa svar har sedan granskats ur en handlingsteori och jämförts med tidigare kända anledningar till varför arbetstagare slutat sin yrken. Detta för att få en djupare förståelse till varför respondenterna har valt att sluta och vad som fick dem att arbeta med det de gör idag. Resultaten av denna undersökning visar att flera av de före detta idrottslärarna redan har fått eller riskerade att få skador på kroppen på grund av sitt yrke så som i rygg, knän, öron och röst. Andra anledningar som gjorde att respondenterna slutade som idrottslärare var bland annat för lite frihet då de nu känner att de har mer frihet i sitt arbete gällande vad de ska göra och planera. De känner att de kan påverka mer med sina nuvarande yrken än mot vad de kunde som idrottslärare. I diskussionen diskuteras det om hur respondenterna mår idag och hur de tror att deras livstillvaro hade varit om de fortsatt som idrottslärare. Det diskuteras också om hur dessa anledningar är riktade för enbart idrottslärare eller mot personer som slutar sitt jobb för ett annat överlag. Slutsatsen är att den faktor som påverkar en idrottslärares val att sluta är att jobbet eller arbetsplatsen inte var som förväntat enligt den anställde på grund av skaderisken, missanpassning mellan arbetet och individ, få utvecklings-, påverkansmöjligheter inom sitt arbete eller stress på grund av överansträngning och känsla av obalans i sig själv. Samtliga respondenterna fick bättre livstillvaro av att byta yrke. / In this work, it is taken up reasons for why PE teachers increasingly choosing to leave their profession for another. Previous studies show that 18precent of newly qualified PE teacher quits within four years. The average period of employment as a PE teacher is about nine years. With a method of open interviews, five former PE teacher answer why just they ended leaving the profession as a PE teacher to continue to work in something else. These responses are then examined from an action theory and compared with previously known reasons why workers leave their jobs. This is to get a deeper understanding as to why respondents have chosen to stop and what made them work with what they do today. The results of this survey show that many of the former PE teachers have already received or are at the risk of damage to the body because of their profession in the back, knees, ears and voice. Other reasons that made respondents who ended PE teachers included too little freedom as they now feel they have more freedom in their work regarding what to do and plan. They feel that they can influence more with their current professions than towards what they could as a PE teacher. In the discussion that discussed how respondents feel today and how they think their lifestyle absence would have been if they continued as a PE teacher. It also discusses how these reasons are targeted solely PE teachers or persons who ends his job for another general. The conclusion is that the main factor influencing the PE teachers' choice to quit is to the job or workplace was not as expected, according to the employee cause of injury risk, the mismatch between job and person. to get development, advocacy opportunities in their work or stress due to overwork and sense of imbalance itself. All respondents received better life existence of changing profession.

Sammanfattning    Bakgrund:   Patienter med perifera venkatetrar (PVK) ingår i det dagliga omvårdnadsarbetet för svenska sjuksköterskor och det är sjuksköterskans ansvar att ha kunskap om omvårdnaden av insättning, skötsel och eventuella komplikationsrisker. PVK är bland de mest använda medicinsk-tekniska produkterna inom hälso- och sjukvården och är ofta orsak till vårdrelaterade infektioner. Insättning av en PVK är ett vanligt förekommande ingrepp för patienter som vårdas inom sjukvården, i syfte att ge patienten vätska, näring, blodprodukter och läkemedel.   Syfte:  Syftet är att studera hur ofta PVK ska bytas för att ge patienten bästa möjliga vård och på så vis förhindra komplikationer.   Metod:  En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar från sex olika länder.    Resultat:  Sju av artiklarna resulterade i att byte på klinisk indikation inte gav en ökad risk för PVKrelaterade komplikationer. Två artiklar förespråkade byte av PVK enligt gällande riktlinjer. Sista artikeln tar upp hur det ser ut i världen gällande omvårdnaden av PVK samt följsamheten till gällande riktlinjer.   Slutsats:  Resultatet av litteraturstudien visar att klinisk bedömning kan vara värdefull för att förebygga komplikationer då det inte är uppenbart att PVK-tiden är den stora orsaken till uppkomsten av komplikationer. Svenska- och CDC:s befintliga riktlinjer för kliniskt indikerat PVK-byte hos barn och patienter med dålig kärlåtkomst borde även kunna inkludera alla vuxna patienter.     Nyckelord:   Perifer venös kateterisering, komplikationer, förebyggande, byta ut, tidsintervall.

No description available.

En viktig faktor för människans förmåga att arbeta är hälsa. På arbetsplatsen tillbringar människan mer än en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hälsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sämre hälsa samt högre sjukfrånvaro bland sina anställda än andra arbetsgivare. De som jobbar inom vård och omsorg har generellt dåliga psykosociala arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dåligt socialt stöd kan påverka hälsan negativt, vilket kan öka rörligheten på arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb på grund av dåliga arbetsförhållanden. Syftet är att undersöka samband mellan självskattad psykosocial arbetsmiljö, självskattad hälsa och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige. Studien har genomförts som en deduktiv tvärsnittsstudie och är en del av en störres studie.  Den baseras på 9 270 kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige. Studien teoretiska referensram är krav/kontroll/stöd modellen. Analys skedde genom univariata, bivariata och multivariata metoder.    Resultatet visar att det fanns signifikanta bi- och multivariata samband mellan att kommunanställda som upplever den psykosociala arbetsmiljön som god även skattar hälsan bättre samt i mindre utsträckning överväger att byta jobb än de som upplever sämre psykosocial arbetsmiljö. Ålder och antal år på arbetsplatsen hade betydelse för övervägandet att byta jobb. Detta i form av att ju äldre de anställda är samt ju längre de arbetat på arbetsplatsen desto mindre är övervägandet att byta jobb. Slutsatsen är att den psykosociala arbetsmiljön hade betydelse för den upplevda hälsan och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre och handikappsomsorgen. / Health is an important prerequisite for the ability to work. In the workplace, the human being spends more than a third of their lives. This makes the workplace a major arena for health promotion. Municipalities have as employers in Sweden generally poorer health and higher rates of sick leaves among the employees than other employers. Those who work in health care have bad demanding working conditions. Psychosocial work environment in the form of high demands, lack of control and poor social support may affect health negatively. This can increase labor market mobility in the form of more tend to change jobs due to poor working conditions. The aim of this study is to investigate the relationship between self-rated psychosocial work environment, self-rated health and occupational mobility among municipal employees in the elderly and disabled care in Sweden. The study is implemented as a deductive cross sectional study and is a part of a major study. It is based on a sample of 9 270 municipal employees in the elderly and disabled care in Sweden. The theoretical frame of reference of study is the demand / control / support model. The analyses were done by univariat, bivariat - and multivariate methods. The results show that there were significant correlation between municipal employees who experience the psychosocial work environment as good rated health better and lesser extent considering changing jobs than those who experience poorer psychosocial work environment. Age and number of years in the workplace was relevant to the consideration of changing jobs. This is in the form of the older employees are and the longer they worked in the workplace, the less is the consideration of changing jobs. The conclusion is that the psychosocial work environment was important for the perceived health and the consideration to change jobs among municipal employees in the elderly and disabled.

This study aims to see if the tendency to change from one job to another bigger or lesser than it was about 30-50 years ago. Also what may potentially cause this. The study also aims to find out if, and if so, how there are connections to changing jobs and loyalty. To achieve greater understanding on the view on loyalty and if this has changed with time is also a goal that I am hoping to achieve with this study. Theory on loyalty will be presented and used to connect the results from the respondents. The empiric data was achieved through six qualitative interviews with people between the ages of 55-70 who are, or have been working. The result shows that the general view on changing jobs indeed is more allowing than it was before. The respondents explains this with reasons such as a modernisation of society within areas such as communication and increased mobility in general.The respondents also say that part of the reason is that young people with in working ages are quick to get in debt, and that that may contribute to a certain mobility on the job market.  The study shows that loyalty is indeed related to changing jobs, but that it isn't necessarily disloyal to change jobs, it all depends on how one does so.

Titel: Vikten av balans mellan privat- och yrkesliv som fastighetsmäklare - En studie om balansen och dess påverkan på jobbtillfredsställelse och avsikten att byta bransch bland svenska fastighetsmäklare Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om balans mellan privat- och yrkesliv påverkar jobbtillfredsställelse och avsikten att byta bransch bland svenska fastighetsmäklare. Utöver detta kommer hänsyn tas till eventuella könsskillnader inom de valda områdena. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ karaktär med ett deduktivt förhållningssätt. För insamling av det empiriska materialet skickades en webbaserad enkät ut. Enkäten skickades ut till urvalet på 741 stycken fastighetsmäklare verksamma i Sverige av den totala populationen på 7652 stycken. Enkäten besvarades av 133 stycken. För analys av data har statistikprogrammet JASP använts där en deskriptiv analys samt korrelationsanalys utförts. Resultat & slutsats: Studien visar att balans mellan yrke/privatliv (WFC) samt balans mellan privat/yrkesliv (FWC) påverkar jobbtillfredsställelse där inre och organisatorisk jobbtillfredsställelse har störst påverkan. WFC bidrar till ökad avsikt att byta bransch medan FWC inte har några kopplingar. Jobbtillfredsställelse är den faktor som har störst inverkan på avsikten att byta bransch. Inre, yttre och organisatorisk jobbtillfredsställelse visade alla starka samband med avsikten att byta bransch. Vidare visade resultatet endast könsskillnader där de manliga fastighetsmäklarna upplevde en större påverkan av FWC än kvinnorna, gällande WFC i framgick inga könsskillnader. Det framkom inga samband mellan jobbtillfredsställelse eller avsikten att byta bransch kopplat till könsskillnader. Studiens bidrag: Denna studie bidrar med kunskap om hur svenska fastighetsmäklare upplever balans mellan privat- och yrkesliv där jobbtillfredsställelse och avsikten att byta bransch undersöks. Det praktiska bidraget vänder sig till fastighetsmäklarbranschen för att motverka den höga omsättningshastigheten. Förslag till vidare forskning: Intressant i framtida studier hade varit att mer djupgående fokusera på hur fastighetsmäklarens partner med samma yrke skiljer sig från fastighetsmäklarens partner med annan sysselsättning i avseende till den upplevda balansen mellan privat- och yrkesliv, där WFC och FWC mäts för att se om det framkommer skillnader i jobbtillfredsställelse och avsikten att byta bransch. Vidare forskning genom en replikering av vår studie bland fastighetsmäklare i Sverige men även övriga länder för att se om balansen har en inverkan på jobbtillfredsställelse och avsikten att byta bransch. Intressant till vidare forskning är att undersöka mer djupgående vad det finns för faktorer bakom avsikten att byta bransch. / Title: The role of work life balance as a real estate agent - A study about balance and its impact on job satisfaction and turnover intention among Swedish real estate agents. Aim: The purpose of this study is to examine work-life balance affects on job satisfaction and turnover intention among Swedish real estate agents.  Method: This study is based on a quantitative characteristic with a deductive approach. To obtain the empirical material, a web-based survey was sent out. The survey was sent out to the sample of 741 real estate agents operating in Sweden, out of the total population of 7,652. The survey was answered by 133 people. The analysis of data has taken place in the statistical program JASP, where a descriptive analysis and a correlation analysis has been performed. Result & Conclusions: The study shows that work-family conflict (WFC) and family-work conflict (FWC) affect job satisfaction, where intrinsic and organizational job satisfaction has the strongest affects. WFC increased turnover intention while result shows no relationship between FWC and turnover intention. Job satisfaction has the strongest impact on turnover intention. Intrinsic, extrinsic and organizational job satisfaction showed all strong relationships with turnover intention. Furthermore, the result showed gender differences where the male real estate agents experienced a greater impact on FWC than the women, WFC had no gender differences. Job satisfaction and turnover intention also showed no gender differences. Research contribution: This study contributes knowledge about how Swedish real estate agents experience the balance between private- och professional life where job satisfaction and turnover intention are examined. The practical grant is aimed at the estate agency industry to counteract the high turnover rate.  Suggestions for future research: It would be interesting in future studies to focus more deeply on how the real estate agents partner with the same occupation differs from the real estate agents partner with a different occupation. And examine work life balance, including WFC and FWC, job satisfaction and turnover intention. Further, a replication of our study is suggested among real estate agents in Sweden but also other countries to see if the balance has an impact on job satisfaction and turnover intention. Interesting for further research is to examine in more depth what factors are behind turnover intention in a deeper perspective.

Personalomsättning är ett vanligt förekommande problem inom revisionsbranschen. För att förutsäga personalomsättning kan avsikt att byta arbete undersökas. Styrkan i en individs avsikt att byta arbete är en indikation på hur sannolikt det är att individen faktiskt kommer att sluta. Den teori som tillämpats i uppsatsen är Herzbergs tvåfaktorsteori, med fokus på motivationsfaktorerna. Motivationsfaktorerna ansvar, prestationer, bekräftelse, arbetet i sig och utvecklingsmöjligheter är de som skapar tillfredsställelse med arbetet om de finns, men som inte medför missnöje med arbetet om de inte finns. Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra med ytterligare kunskap på området kring motivation och en individs avsikt att byta arbete. Detta genom att genomföra en studie med fokus på att undersöka sambanden mellan Herzbergs motivationsfaktorer och förtroendevalda kommunrevisorers avsikt att byta arbete. Uppsatsen syftar även till att undersöka om dessa samband samt avsikten att byta arbete skiljer sig åt med avseende på bakgrundsvariablerna kön, ålder och utbildning. Metod: En kvantitativ metod med ett ändamålsenligt urval har tillämpats för uppsatsen. För datainsamling distribuerades en enkät via Google Formulär till förtroendevalda kommunrevisorer i Region A. För analys av data har korrelationsanalys samt hypotesprövning av Pearsons korrelationskoefficient genomförts, detta för att undersöka samband mellan avsikt att byta arbete och Herzbergs motivationsfaktorer. Därutöver har en multipel regressionsanalys genomförts för att undersöka motivationsfaktorernas påverkan på en individs avsikt att byta arbete. Resultat: Uppsatsens resultat visar signifikanta samband mellan förtroendevalda kommunrevisorers avsikt att byta arbete och motivationsfaktorerna ansvar, bekräftelse och arbetet i sig för samtliga respondenter. Sambandet är för alla dessa variabler negativt. För kvinnor, individer med gymnasieutbildning samt individer med minst treårig högskole-/universitetsutbildning föreligger inget signifikant samband för någon av motivationsfaktorerna. För män kan ett signifikant negativt samband ses för motivationsfaktorerna ansvar, prestationer, bekräftelse, utvecklingsmöjligheter och arbetet i sig. För individer med eftergymnasial utbildning finns ett signifikant negativt samband mellan avsikt att byta arbete och motivationsfaktorerna ansvar, bekräftelse och utvecklingsmöjligheter. Trots signifikanta samband kan det endast påvisas att motivationsfaktorn ansvar påverkar en individs avsikt att byta arbete, till följd av ett signifikant resultat i den multipla regressionsanalysen. Avsikten att byta arbete skiljer sig inte signifikant mellan individer med olika utbildningsnivå eller mellan olika kön. Slutsats: Uppsatsens resultat bidrar med ytterligare kunskap på ett område som redan är välstuderat genom att en ytterligare yrkeskategori och ett geografiskt område studerats. Resultaten kan användas som indikatorer för kommuner i Region A för att bättre kunna förstå, hantera och förebygga personalomsättning bland förtroendevalda kommunrevisorer. / Staff turnover is a common problem in the auditing industry. In order to predict staff turnover, turnover intention can be examined. The strength of the turnover intention is an indication of how likely it is that the individual will actually quit. The theory applied in the essay is Herzberg's two-factor theory, with a focus on the motivational factors. The motivational factors, responsibility, recognition, achievements, work itself, and growth, are those that create satisfaction with the work if they exist, but which do not lead to dissatisfaction with the work if they do not exist.  Purpose:  The thesis aims to examine the relationships between turnover intention and Herzberg's motivational factors. The thesis also aims to examine whether these relationships, and turnover intention, differs regarding the background variables gender, age and education.  Method:  A quantitative method with purposive sampling has been applied to the essay. For data collection, a survey was distributed via Google Formulär to elected municipal auditors in Region A. For analysis of data, a correlation analysis and hypothesis testing of Pearson's correlation coefficient has been performed, in order to examine the relationship between turnover intention and Herzberg's motivational factors. In addition, a multiple regression analysis has been performed to examine the influence of the motivational factors on turnover intention.  Results:  The results of the essay show that significant relationships can be seen between turnover intention and the motivational factors responsibility, confirmation and the work itself for all respondents. The relationship is negative for all these three variables. For women, individuals with upper secondary education and individuals with at least three years of college/university education, there is no significant relationship for any of the motivational factors. For men, a significant negative relationship can be seen for the motivational factors responsibility, performance, confirmation, growth, and the work itself. For individuals with post-secondary education, there is a significant negative relationship between turnover intention and the motivational factors responsibility, confirmation, and growth. Despite significant correlations, it can only be shown that the motivational factor responsibility affects turnover intention, as a result of a significant result in the multiple regression analysis. The turnover intention does not significantly differ regarding educational level or gender. Conclusion:  The results of the thesis contribute with additional knowledge in an area that has already been well studied, by studying an additional category of professions and another geographic area. The results can be used as indicators for municipalities in Region A, in order to better understand, manage and prevent turnover among elected municipal auditors.

Syftet med studien är att bidra med en fördjupad förståelse för orsaker till karriärväxling hos individer som sökt omställningsstudiestödet. Frågeställningarna som använts för att undersöka studiens syfte är följande: vilka faktorer har initierat önskan att vilja karriärväxla och hur ser respondenterna på sina möjligheter att karriärväxla med omställningsstudiestödet. En kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv har genomförts, där en abduktiv ansats har använts för att dra slutsatser om studiens resultat. Ett kriterieurval har skett och sex respondenter valdes ut till studien. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och därefter har en innehållsanalys genomförts. Teorier och begrepp som använts vid analys av resultat är karriärvalsteorin Careership med begreppen handlingshorisont, habitus och brytpunkter. Som ett komplement används även metakarriärteorin System Theory of Framework med begreppen influenser, processinfluenser och system. Studiens resultat visar att omställningsstudiestödet inte påverkar respondenternas val i någon större utsträckning när det kommer till att karriärväxla. Faktorer som initierat en önskan att karriärväxla hos respondenterna i studien berodde på flera olika orsaker. Det som framkom i resultatet var: arbetsmiljö, hälsoproblematik, utvecklingsbehov och viljan att testa nytt. Avslutningsvis, omställningsstudiestödet är en möjlighet till karriärväxling men det är inte en enskild faktor till beslutet att karriärväxla utifrån studiens resultat.

Titel: Varför väljer fastighetsmäklare att byta bransch?Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Sjögren och Emma ÖhmanHandledare: Dr. Jonas Kågström och biträdande Martin AhleniusDatum: 2021 - juni  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur motivationsfaktorerna yttre motivation, inre motivation, Grit – passion och uthållighet för långsiktiga mål, och relationsbyggande påverkar svenska fastighetsmäklares jobbtillfredsställelse och avsikt att byta bransch.  Metod: Denna studies metod är av kvantitativ karaktär med ett deduktivt synsätt, där datan har insamlats med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten har skickats ut till urvalet, bestående av 4497 stycken svenska fastighetsmäklare, av hela populationen på 7110 stycken fastighetsmäklare. Totalt resulterade enkäten i 932 svar, där 910 av dessa kunde användas. För att analysera datan har statistikprogrammen Jamovi och Smart PLS använts. För att kunna redovisa och tolka resultatet har deskriptiva analyser gjorts, bivariata korrelationsanalyser, faktoranalyser samt strukturella ekvationsmodelleringar.  Resultat & slutsats: Undersökningen visar på aggregerad nivå att Grit i hög grad påverkar den inre motivationen och att inre motivation är den faktor som har störst betydelse för en fastighetsmäklares upplevda jobbtillfredsställelse. Jobbtillfredsställelse i sin tur är den faktor som påverkar deras avsikt att byta bransch mest. Men, undersökningen visar även att jobbtillfredsställelse påverkar den yttre motivationen och att yttre motivation påverkar avsikten att byta bransch. Dessutom påverkas jobbtillfredsställelsen av faktorn relationsbyggande. Dessa motivationsfaktorers betydelse varierar dock beroende på olika demografiska variabler. Utifrån resultatet och hypotesprövningen, togs en egen modell fram, som benämns ”REAMF-modellen”.  Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med kunskap om vilka motivationsfaktorer som påverkar svenska fastighetsmäklares avsikt att byta bransch. Denna studies resultat är också användbart i praktiken för ledare inom branschen. Genom att som ledare veta vilka motivationsfaktorer som motiverar de enskilda anställda fastighetsmäklarna, kan passande motivationsstrategier framtas för just dessa, för att öka deras upplevda jobbtillfredsställelse, för att därmed minska deras avsikt att byta bransch.  Förslag till fortsatt forskning: Denna studies motivationsfaktorer förklarar ca 40% av varför svenska fastighetsmäklare har för avsikt att byta bransch. Det hade varit intressant att undersöka fler motivationsfaktorer som kan påverka detta val. En replikering av denna studie, i något annat land, efterfrågas också till vidare forskning. Slutligen vore det intressant att se om REAMF-modellen är applicerbar på andra yrken. / Title: Why do real estate agents choose to leave the industry?Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Anna Sjögren and Emma ÖhmanSupervisors: Dr. Jonas Kågström and assistant Martin AhleniusDate: 2021 - June  Aim: The purpose of this study is to examine how the motivational factors extrinsic motivation, intrinsic motivation, Grit – passion and perseverance for long-term goals, and relationship building affect Swedish real estate agents' job satisfaction and turnover intention.  Method: This study is based on a quantitative research method with a deductive approach, where the data has been collected using a web-based survey. The survey was sent to the sample, consisting of 4497 Swedish real estate agents, of the entire population of 7110 real estate agents. The survey resulted in 932 respondents, of which 910 could be used. To analyze the data, the statistical programs Jamovi and Smart PLS have been used. To interpret the study’s results, descriptive analyzes have been performed, bivariate correlation analyzes, factor analyzes and structural equation modeling.  Result & Conclusions: The result of this study shows at an aggregate level that Grit highly influences the intrinsic motivation and that intrinsic motivation is the factor that mostly affects the perceived job satisfaction. Job satisfaction in turn is the factor that affects turnover intention the most. But, the result also shows that job satisfaction affects extrinsic motivation, and that extrinsic motivation affects turnover intention. In addition, job satisfaction is affected by the factor relationship building. However, the significance of these motivational factors varies depending on different demographic variables. Based on the results and the hypothesis test, a separate model was developed, which is called the “REAMF model”.  Contribution of the thesis: This study contributes to knowledge about which motivational factors that affect Swedish real estate agents' turnover intention. The results of this study are also useful in practice for the employers. By knowing which motivational factors that motivate the individual real estate agents, appropriate motivational strategies can be developed to increase their perceived job satisfaction, and accordingly decrease their turnover intention.  Suggestions for future research: This study's motivational factors explain about 40% of Swedish real estate agents turnover intention. Further research is suggested to examine other motivational factors that may affect turnover intention. A replication of this study, in another country, is also requested for further research. Finally, it would be interesting to see if the REAMF-model is applicable in other industries.

No description available.