Bakgrund: Cancersjukdom är bland de ledande dödsorsakerna världen över. Tack vare forskning är överlevnaden högre och fler som blir botade från cancersjukdom idag. Däremot är cancersjukdom fortfarande förknippat med död och lidande. Att ge en cancerdiagnos kan upplevas som en svårighet, varför det behövs mer kunskap inom detta område. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser i samband med cancerdiagnos. Metod: Denna studie är gjord som en litteraturstudie. Studier är tagna från Ebsco databas. Studien är baserad på åtta studier. Analysen följde en fem stegs metod. Resultat: Analysen resulterade i fem olika kategorier. Kategorierna blev misstänksamhet och oro om att någonting var fel, bekräftelse eller chock och förnekelse att få en cancerdiagnos, informationens betydelse, att få ett gott bemötande av kunnig personal och att hitta igen sig själv efter cancerdiagnosen. Konklusion: Det är alltid svårt att få en cancerdiagnos, men att hur, när och var läkaren ger cancerdiagnosen har stor betydelse på hur patienten upplever cancerdiagnosen. Det visade sig vara viktigt att informationen gavs utifrån patientens behov. Stöd från vårdpersonal var något som visat sig vara betydande för patienten, att leva med cancer är en ständig kamp mellan liv och död, hopp och förtvivlan.

<p>Varje år insjuknar i Sverige omkring 50 000 människor i cancer. Det innebär att ungefär var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka känslor hos patienten. För att kunna bemästra känslorna samt hantera situationen tillämpar patienten någon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i fråga har för att ta sig an problemen. Syftet med studien var att belysa patienters användande av copingstrategier vid cancerdiagnos samt vårdpersonalens delaktighet i copingprocessen. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artikelsökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt manuellt. Slutligen utsågs 14 artiklar att delta i studiens resultat. I resultatet framkom att flertalet av de patienter som insjuknat i cancer, upplever en kontrollförlust. Coping har positiv påverkan på patientens möjligheter att upprätthålla alternativt återfå kontroll över situationen. Forskning visar att vidareutveckling av gamla alternativt utveckling av nya copingstrategier leder till att patienten får lättare att bearbeta och acceptera de förändringar som cancern medför. Vårdpersonalens roll i copingprocessen är att med hjälp av sina kunskaper och färdigheter kunna se patientens individuella behov, ta tillvara på patientens resurser samt stötta patienten i processen. Det är angeläget för vårdpersonalen att öka sin medvetenhet gällande copingstrategier samt hjälpa patienten att få förståelse för sin individuella situation, sina reaktioner och sina val av copingstrategier. Målet med coping är att patienten ska kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt, alternativt acceptera sin situation.</p>

Varje år insjuknar i Sverige omkring 50 000 människor i cancer. Det innebär att ungefär var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka känslor hos patienten. För att kunna bemästra känslorna samt hantera situationen tillämpar patienten någon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i fråga har för att ta sig an problemen. Syftet med studien var att belysa patienters användande av copingstrategier vid cancerdiagnos samt vårdpersonalens delaktighet i copingprocessen. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artikelsökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt manuellt. Slutligen utsågs 14 artiklar att delta i studiens resultat. I resultatet framkom att flertalet av de patienter som insjuknat i cancer, upplever en kontrollförlust. Coping har positiv påverkan på patientens möjligheter att upprätthålla alternativt återfå kontroll över situationen. Forskning visar att vidareutveckling av gamla alternativt utveckling av nya copingstrategier leder till att patienten får lättare att bearbeta och acceptera de förändringar som cancern medför. Vårdpersonalens roll i copingprocessen är att med hjälp av sina kunskaper och färdigheter kunna se patientens individuella behov, ta tillvara på patientens resurser samt stötta patienten i processen. Det är angeläget för vårdpersonalen att öka sin medvetenhet gällande copingstrategier samt hjälpa patienten att få förståelse för sin individuella situation, sina reaktioner och sina val av copingstrategier. Målet med coping är att patienten ska kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt, alternativt acceptera sin situation.

Årligen rapporteras det in ungefär 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan åldrarna 0-18 år. I vården av cancersjuka barn är förutom barnen, även föräldrarna i stort behov av stöd. För att öka vårdkvalitén behöver föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancer diagnos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanställdes. Tre kategorier framkom: Information till föräldrarna, Delaktighet för föräldrarna samt Bemötande gentemot föräldrarna. Upplevelser av stöd under barnets sjukdomstid var individuella men majoriteten av föräldrarna fann stöd i att samtala med vårdpersonal samt andra föräldrar till cancersjuka barn. Ytterligare upplevde föräldrar stöd i att få lov att vara med sitt barn på sjukhuset. Det behövs mer forskning kring hur kvalitén på stödjande åtgärder till föräldrarna kan utvecklas

Bakgrund: Varje dag insjuknar 160 personer i cancer i Sverige. Cancer är när celler delar sig okontrollerbart i kroppen och ändrar kroppens normala cellfunktion. Personer som tar emot ett cancerbesked kan reagera beroende på tidigare erfarenheter. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att vara medvetna om hur patienter reagerar på sådana besked för att ge en god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att få ett cancerbesked. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa originalartiklar. Resultat: I resultatet framkom Tre kategorier (1) Reaktioner på cancerbeskedet med underkategorier: vanliga reaktioner och oro över kroppsliga förändringar (2) Miljö och kommunikation (3) Behov av stöd med underkategorier: hälso- och sjukvårdspersonalens betydelse och anhörigas närvaro. Konklusion: Nydiagnostiserade patienter med cancer upplevde starka reaktioner såsom, rädsla, oro och förnekelse. Patienterna var oroliga över hur deras kroppar skulle förändras efter behandlingar. De beskrev även hur viktigt det var att få stöd från anhöriga och hälso- och sjukvårdspersonal för att klara av beskedet. / Background: Every day 160 people are diagnosed with cancer in Sweden. Cancer is when cells divide uncontrollably in the body and change the body's normal cellular function. People who receive a cancer diagnosis may react depending on their previous experiences. Therefore, it is important for nurses to be aware of how patients react to such messages in order to provide good nursing care. Aim: The aim was to highlight adult patients' experiences of receiving a cancer diagnosis. Method: A general literature study based on ten original qualitative articles. Results: Three categories emerged (1) Reactions to the cancer diagnosis with subcategories: common reactions and concern about bodily changes (2) Environment and communication (3) Need for support with subcategories: the importance of health care professionals and the presence of relatives. Conclusion: Newly diagnosed patients with cancer experienced strong reactions such as fear, anxiety and denial. Patients were worried about how their bodies would change after treatments. They also described how important it was to get support from family members and health professionals to cope with the news.

Sammanfattning  Bakgrund: I Sverige kommer mer än var tredje person att drabbas av en cancerdiagnos under sin livstid. Cancer förknippas oftast med döden och närstående till patienter med cancer behöver stöd från vårdpersonalen för att kunna hantera den nya livssituationen. Trots kännedom av närståendes viktiga betydelse i den personcentrerade vården saknas det kunskap av närståendes upplevelser av information och stöd från vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva hur närstående till patienter med cancer upplever information och stöd från vårdpersonalen. Metod: En litteraturstudie bestående av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserats med en induktiv ansats. Resultat: Två huvudkategorier utformades vid analysen: Närståendes upplevelser av en personlig sjukvårdskontakt och Närståendes upplevelse av viktig information. Hur information gavs ut var viktigare än informationens innehåll och upplevelsen av stöd varierade beroende på hur delaktiga närstående var i den personcentrerade vården. Slutsats: Resultatet visade att upplevelser av stöd och information från vårdpersonalen varierade, samt att relationen mellan närstående och vårdpersonalen var avgörande för närståendes upplevelser. Därför är det av vikt att sjuksköterskan skapar en relation till närstående och även prioriterar deras individuella behov och önskemål.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i västvärlden. Trots att behandlingsmetoderna har blivit bättre och dödsantalet minskat skapar det fortfarande omvårdnadsproblem inom sjukvården. En orsak kan vara att kvinnorna som drabbas måste gå igenom svåra behandlingar som ofta påverkar dem både fysiskt och psykiskt.            Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar, som analyserades med en induktiv ansats. Resultat: Fyra kategorier framkom vid analysen: Att få en diagnos, Att få konsekvenser av behandlingen, Att få konsekvenser i vardagen samt Att ha tankar om framtiden. Att få en bröstcancerdiagnos upplevde kvinnorna som omtumlande. Flera av kvinnorna upplevde att bröstcancerprocessen gett dem en ny identitet, både kroppsligt och mentalt. Efter behandlingens slut fanns det fortfarande en rädsla hos en del av kvinnorna att cancern skulle komma tillbaka vilket påverkade deras syn på framtiden. Slutsats: Att drabbas av bröstcancer påverkade kvinnorna på olika sätt. Vissa såg positivt på upplevelsen när behandlingarna var över medan andra bara fokuserade på vad de hade förlorat. Eftersom kvinnornas upplevelse varierade är det viktigt att vårdpersonalen anpassar vården efter den enskildes behov och önskningar samt ger tydlig information för att skapa trygghet och lugn. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in the western world. Although treatment is improving and the mortality rate drops, problems still exist within health care. This may be because the women undergo difficult treatments which affect them physically and mentally. Purpose: To describe women’s experience of suffering from breast cancer. Method: A literature review based on qualitative articles, analyzed with an inductive approach. Results: The analysis resulted in four categories: Receiving a diagnosis, Experiencing consequences from treatment, Experiencing consequences in everyday life and Having thoughts about the future. The women experienced the breast cancer diagnosis as overwhelming. Several of the women experienced that the breast cancer process gave them a new identity, both physically and mentally. After completed treatment some women still feared cancer would return which affected their view of their future. Conclusion: Suffering from breast cancer affected women differently. Some women looked positively at the experience after the treatments was completed while others just focused on what they had lost. Because the women's experience varied, it’s important that healthcare staff adjust their care according to the individual's needs and desires, and provides the patients with clear information to create peace and security.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 9000 personer i Sverige av bröstcancer. Chansen för överlevnad är stor och idag finns det bra behandlingsalternativ. Vid besked av cancer och under behandlingsperioden kan man vara i behov av stöd, både från familj och sjukvården. Det kan vara svårt att veta vilket stöd man vill ha och hur man får det. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilket typ av stöd som kvinnor behöver i samband med sin bröstcancer. Metod: Syftet har besvarats med en allmän litteraturöversikt med beskrivande design. De artiklar som inkluderats är av kvalitativ metod. Artiklarna har kvalitetsgranskats och de studier som anses vara av medelhög- och hög kvalitet inkluderades. Resultat: I resultatet uttryckte patienter både goda egenskaper och brister i stöd som de fick. Bland annat sågs patienternas delaktighet, sjuksköterskornas uppmuntran och familjens stöd som en positiv faktor. De brister som uppmärksammades var bland annat för lite information om behandlingen och bristande tillgänglighet från sjukvårdens sida.  Slutsats: Resultaten som framkom var att stöd är olika mottaget och olika uppskattat av kvinnorna. Informationsstöd ansågs vara mycket viktigt men brister av detta stöd var tydliga. Familjestödet var helt avgörande för att få en trygghetskänsla. Nätverksstöd var uppskattat för tillgängligheten men vissa kvinnor upplevde att detta stöd inte passade dem. Sjukvårdens stöd gav kvinnorna delaktighet men detta stöd hade mycket brister och stor förbättringspotential enligt kvinnorna. / Background: Every year, approximately 9,000 people in Sweden is diagnosed with breast cancer. The chance of survival is great and there are good treatment options. When the cancer diagnosis is given and during the treatment period, you may be in need of support, both from family and healthcare. It can be difficult to know what support you want and how to get it. Aim: The aim of this literature study is to investigate the type of support women need in connection with their breast cancer. Method: The purpose has been answered with a general literature review with descriptive design. The articles included are of a qualitative approach. The articles has undergone quality analysis and the studies that are considered to be of medium and high quality were included. Results: In the result, patients expressed both good qualities and deficiency in the support they received. For instance, patients participation, nurses encouragement and family support were seen as a positive factor. The shortcomings that were highlighted included too little information about the treatment and lack of accessibility on the part of the health service. Conclusion: The results that emerged were that support is differently received and differently appreciated by women. Information support was considered very important but shortcomings of this support were clear. Family support was absolutely crucial to get a sense of security. Network support was appreciated for its availability, but some women felt that this support did not suit them. The health care support gave the women participation, but this support had many shortcomings and great potential for improvement according to the women.

Bakgrund: Tro är en kraftkälla och kan förknippas med framtidshopp. Tro kan ge tröst samt hjälpa individen att hantera rädsla och osäkerheten. Ett besked om en cancerdiagnos kan leda till kognitiva, beteendemässiga och emotionella påverkan hos patienten, därtill medföra olika andliga behov hos patienten, så som tillit, hopp, förlåtelse, att tro på något högre och ett meningsfullt liv. Om dessa behov tillgodoses kan det leda till minskad lidande för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av trons betydelse vid svåra besked så som att få en cancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar inkluderades. Artiklarna analyserades med en fem stegs analysmodell. Resultat: Patientupplevelser presenteras i fyra kategorier: En hjälp för att hantera sjukdomen, Relation med Gud, Andlighet och andlig omvårdnad och Cancersjukdomens positiva och negativa påverkan. Tio subkategorier framkom: Att hantera cancersjukdom, smärta och skrämmande upplevelser genom tillit på Gud, Patienternas existentiella dimensioner och deras upplevda rädsla, Patienternas sökande och behov av att hitta mening med livet, Det är Guds vilja att drabbas av sjukdom och att bli botad, Förändrad relation med Gud på grund av cancersjukdom, Relation med andra troende och patienternas upplevda effekt av religiösa texter, Patienternas upplevda effekt av andlighet, Upplevelser om otillfredsställande andlig vård vid omvårdnad, Den individuella upplevda påverkan av cancersjukdom och Cancersjukdomens påverkan på familjerelation och vänskap. Konklusion: Patienterna i denna litteraturstudie upplevde att tron var en kraftkälla för att hantera cancerdiagnos. Relation med Gud hade stor betydelse för patienter som drabbats av cancer. Det framkom även att andlighet underlättade för patienter att gå vidare med livet. Brist på tid och vårdmiljö visade sig vara ett hinder vid tillhandahållande av andlig vård. / Background: Faith is a source of strength and can be associated with hope for the future. Faith can provide comfort and help the individual deal with fear and uncertainty. A message about a cancer diagnosis can lead to cognitive, behavioral and emotional effects in the patient, in addition to this bringing about various spiritual needs in the patient, such as trust, hope, forgiveness, to believe in something higher and a meaningful life. If these needs are met, it can lead to reduced suffering for thepatient. Aim: To describe patients' experiences of the importance of faith in difficult news such as receiving a cancer diagnosis. Method: A literature study in which eight qualitative articles were included. The articles were analyzed using a five-step analysis model. Findings: Patient experiences are presented in four categories: A help to deal with the disease, Relationship with God, Spirituality and spiritual care and Cancer's positive and negative impact. Ten subcategories emerged: Dealing with cancer, pain and frightening experiences through trust in God, Patients' existential dimensions and their perceived fear, Patients' search and need to find meaning in life, It is God's will to suffer from illness and to become cured, Changed relationship with God due to cancer, Relationship with other believers and patients' perceived effect of religious texts, Patients' perceived effect of spirituality, Experiences of unsatisfactory spiritual care in nursing, The individual perceived impact of cancer and The impact of cancer on family relationships and friendships. Conclusion: The patients in this literature study felt that faith was a source of strength in dealing with a cancer diagnosis. Relationship with God was of great importance to patients affected by cancer. It also emerged that spirituality made it easier for patients to move on with life. Lack of time and care environment was found to be a barrier in the provision of spiritual care.

Introduction: In Sweden, around 350 children get cancer every year. In total, these cancercases account for less than one percent of all cancer cases in the country. During the child'scancer treatment, it is not only the child who is exposed to stress, but also parents can beaffected by physical, emotional and socio-economic strains. Health care must show care andrespect for patients and their relatives.Objective: The purpose of this literature review is to shed light on parents' experiences ofliving with a child who is undergoing cancer treatment.Method: A descriptive design with a general literature review as a method was used in thisstudy. The result was based on twelve original scientific articles from the databases PubMedand CINAHL. The articles were thereafter quality reviewed using SBU's review template"assessment of studies with qualitative method" (SBU, 2020).Results: Parents of children with cancer experienced physical and emotional, financial andsocial stress during the child's cancer treatment. Examples of the physical and emotionalstrains included stress, anxiety, feelings of guilt and lack of sleep. The parents experiencedfinancial burdens that were associated with reduced working hours due to the child's cancertreatment. This negatively affected the parents' working conditions. The parents' socialnetworks were also negatively affected as many parents reduced contact with their friends,family and partners. The parents experienced an enormous need for support during childhoodcancer treatment. Adjusted information from the health care system and participation in thechild's cancer treatment was perceived as an important contribution for the parents.Conclusion: Parents of children with cancer go through various physical, emotional,financial and social pressures. Physical and mental illness can develop in parents due to,among other things, the financial burden and stresses that come with the child's cancer. Theparents' health and well-being can be affected to a large extent by how they are treated by theHealth Service. This can be promoted by offering simple and comprehensible informationthat is individually adjusted to each parent. / Introduktion: I Sverige insjuknar cirka 350 barn varje år i cancer. Totalt står dessacancerfall för mindre än en procent av alla cancerfall i landet. Under barnetscancerbehandling är det inte bara barnet som utsätts för påfrestningar utan även föräldrar kandrabbas av fysiska, känslomässiga och socioekonomiska ansträngningar. Hälso-ochsjukvården ska visa omsorg och respekt för patienter och deras anhöriga.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa föräldrars upplevelser av att leva medett barn som är under cancerbehandling.Metod: En deskriptiv design med allmän litteraturöversikt som metod används i dennastudie. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed ochCINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av SBU:s granskningsmall“bedömning av studier med kvalitativ metod” (SBU, 2020).Resultat: Föräldrar till barn med cancersjukdom upplevde fysiska och emotionella,ekonomiska samt sociala påfrestningar under barnets cancerbehandling. Exempel på defysiska och emotionella påfrestningarna var bland annat stress, ångest, skuldkänslor ochsömnbrist. Föräldrarna upplevde ekonomiska belastningar som berodde på minskadearbetstider pga barnets cancerbehandling. Detta påverkade föräldrarnas ekonomi negativt.Även föräldrarnas sociala nätverk påverkades negativt då många föräldrar minskadekontakten med sina vänner, familj och partner. Föräldrarna upplevde ett enormt behov avstöd under barnets cancerbehandling. Anpassad information från hälso-och sjukvården samtdelaktighet i barnets cancerbehandling upplevdes som en viktig insats för föräldrarna.Slutsats: Föräldrar till barn med cancersjukdom går igenom olika fysiska, emotionella,ekonomiska och sociala påfrestningar. Fysisk och psykisk ohälsa kan utvecklas hos föräldrarpå grund av bland annat den ekonomiska bördan och påfrestningar som barnetscancersjukdom innebär. Föräldrarnas hälsa och välbefinnande kan påverkas till stor del avhur de bemöts av Hälso- och sjukvården. Bemötandet kan främjas genom att erbjuda enkeloch begriplig information som är individanpassad till varje förälder.