Bakgrund: Det ska finnas en balans i relationen mellan sjuksköterskan och patienten vilket skapas genom att sjuksköterskan har en balans mellan närhet och distans. För att ha en balans ska upprätthållas krävs det att det finns ett stöd från kollegor genom användbara råd av någon mer erfaren. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancerpatienter. Metod: Studien grundade sig på en kvalitativ metod genom intervjuer för att undersöka sjuksköterskors upplevelser. Texterna har transkriberats och en innehållsanalys har utförts. Resultat: Resultatet baseras på två olika kategorier en var vårdrelationens påverkan på sjuksköterskan med underkategorierna positiva och negativa effekter på vårdrelationen. Den andra var sjuksköterskans behov av stöd och utveckling i sin profession med underkategorierna stöd från arbete och privatlivet samt sjuksköterskans egna resurser. Slutsats: Sjuksköterskorna i denna studie påverkades både negativt och positivt av vårdrelationen med patienten, därför drar författarna slutsatsen att sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancerpatienter behöver belysas för att sjuksköterskans hälsa ska bibehållas.

No description available.

No description available.

Introduktion: Diarré är en vanlig biverkning vid strålbehandling av cancer i abdomen och pelvis. Diarré som biverkning uppstår i cirka 80% av fallen där patienter får strålbehandling mot nämnda cancerområden vilket påverkar de drabbade både psykiskt, fysiskt och socialt. Syfte: Att beskriva interventioner vid diarré relaterat till strålbehandling av cancer i abdomen och pelvis. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd enligt en niostegsmodell baserad på Polit och Beck. Databaserna som valdes var CINAHL och PubMed. Urvalen genomfördes med på förhand utvalda kriterier. Ytterligare artiklar hittades med manuella sökningar. 11 artiklar klarade kvalitetsgranskningen och gick vidare till databearbetningen där tre teman identifierades. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman. Tillskottsbaserade interventioner i form av probiotika och oralt glutamin. Egenvårdsbaserade interventioner som information från sjuksköterska, kostförändringar samt träning. Övriga interventioner var inkontinensskydd och alternativ behandling. Slutsats: Strålbehandlingsinducerad diarré har visat sig vara ett stort problem. Trots detta är bristen på evidensbaserade omvårdnadsstrategier omfattande. Även fast artiklarna i denna litteraturstudie använde olika metoder så kom de fram till ungefär samma sak. Det är upp till individen att hantera diarrén utifrån sina egna unika förutsättningar med hjälp av interventioner i form av probiotikatillskott, information från sjuksköterska samt egenvård men ytterligare forskning behövs absolut inom ovan nämnda områden.

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING Syftet med studien var att undersöka vilka behov av stöd anhöriga till myelompatienter upplever att de har under den polikliniska behandlingsperioden. En kvalitativ metod med deskriptiv design användes och studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Nio anhöriga till myelompatienter urvaldes specifikt med tanke på ålder, kön, relation till patienten och hur länge denne varit sjuk. En innehållsanalys av intervjuerna gjordes och de viktigaste fynden i denna studie var att informanterna uttryckte behov av olika typer av information från olika kanaler och att de hade behov av att samtala med någon om sin situation. Efterfrågan på medicinsk information återkom vid olika tillfällen under intervjuerna och det ansågs väsentligt att få veta när förändringar ägde rum i sjukdom och behandling. Informanterna ville ha varierad mängd information, från detaljerad till mer översiktlig sådan och framställan skulle vara muntlig, skriftlig eller både ock. Informanterna angav familj och vänner som samtalspartner men kunde även tänka sig personal och anhöriga till andra patienter. Behov uttrycktes både för att föra samtal enskilt och i grupp, vid varierad tidpunkt. Samtal sågs också som en möjlighet att få uttrycka egna behov och dela andras erfarenheter. Slutsats: Resultatet kan uppmärksamma mottagningar på att de behov av information och samtal som anhöriga ger uttryck för skulle kunna bemötas på ett bättre sätt genom att, på ett tidigt stadium av patientens sjukdom, erbjuda olika former av stöd för att tillgodose dessa behov. / ABSTRACT The aim of the study was to investigate the needs of relatives of patients with myeloma feel that they have during treatment on an outpatient ward. A qualitative approach with a descriptive design was used and the study was performed by doing semi-structured interviews. Nine relatives of patients with myeloma were specifically chosen with regard to age, sex, relationship to the patient and how long he/she had been ill. A content analysis of the interviews were made and the most important findings of this study was that relatives expressed the need for various types of information from various channels and that they had a need to talk to someone about their situation. Demand for medical information returned at different times during the interviews, it was considered essential to know when changes occurred in the illness and treatment. Relatives wanted a varied amount of information, from detailed to more summary and request would be oral, written or both kinds. Relatives specified family and friends as a partner to talk to but could even conceive of staff and relatives to other patients. Need expressed both in order to have talks individually and in groups, at varied times. Talks also were seen as an opportunity to express their needs and share others ' experiences. Conclusion: The result can make outpatient wards to pay attention to the needs for information and talks that relatives expressed could be addressed more effectively by, at an early stage of a patient's illness, provide various forms of assistance to meet these needs.

Bakgrund: Sömn är en av kroppens fundamentala behov och ger förnyad energi för att påbörja en ny dag. Problem med sömnen kan ge upphov till bland annat sänkt smärttröskel och irritation. Sömn är ett vanligt problem bland palliativa cancerpatienter som kan ge upphov till lidande och minskad livskvalité. Den palliativa vården inriktas på att upptäcka, bedöma och behandla fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vid obotliga sjukdomar. Sjuksköterskans roll är att lindra patientens symptom som sömnbesvär. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som påverkar cancerpatienters sömnproblem under palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på 13 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysprocessen utfördes utifrån Fribergs modell. Resultat: Ur analysen kunde fyra kategorier identifieras fysiska, psykiska, sociodemografiska faktorer samt läkemedlens påverkan på sömnen. Detta innebar att faktorer som smärta, ångest, depression hade ett signifikant samband med sömnproblem. Ung ålder var också en faktor som en negativ inverkan på sömnproblem. Slutsats: sjuksköterskans medvetenhet kring patienternas fysiska symptom behöver förbättras. Detta kräver att omvårdnadsarbetet behöver inriktning på lyhördhet och förståelse för patientens behov. Bristen på kunskap kan bero på ekonomiska och organisatoriska faktorer vilket skulle vara förslag till vidare forskning.

Bakgrund: Sömnstörningar var ett vanligt problem bland cancerpatienter vilket även tidigare forskning visade på. Sömnen var den viktigaste källan till återhämtning för kroppen både fysiskt och psykiskt. Tillfredsställd sömn hade stor betydelse för individens hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva cancerpatienters perspektiv på sömn. Metod: Systematisk litteraturstudie där sex artiklar, fyra kvalitativa och två kvantitativa, valdes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Utsagor valdes ut, översattes, kondenserades och kodades och tre kategorier identifierades. Resultat: Fysiska och psykiska faktorer hade inverkan på cancerpatienters sömn. Hur vårdpersonalen förhöll sig till patienterna och deras sömn var av stor vikt. De fysiska faktorerna utgjordes av frekvent uppvaknande till följd av nattliga toalettbesök eller smärta. Depression och tankar på familjen och döden var psykiska faktorer som höll patienterna vakna. Dessa faktorer kunde ses som sjukdomslidande. Bemötande av cancerpatienter utgjordes av hur vårdpersonalen förhöll sig till sömnen, oftast negligerades sömnen och många gånger lät patienter bli att berätta om sömnstörningarna. Vårdpersonalens agerande kunde ses som vårdlidande då vården uteblev. Slutsats: Fysiska obehag och psykiska faktorer påverkade sömnen hos patienterna. Vårdpersonalens roll präglades av hur de förhöll sig till cancerpatienternas sömnstörningar. Uppmärksamhet, rutinbedömning och kunskap behövs kring sömnens påverkan.

Bakgrund: Cancer är den näst största dödsorsaken globalt. Tidigare forskning påvisar att de flesta upplever någons sorts smärta i palliativ vård. Upplevelse av smärta är individuell och påverkar hela kroppen inte bara fysiskt utan även psykiskt, socialt och existentiellt. Den palliativa vårdens mål och sjuksköterskans roll är att identifiera symtom och lindra dem för att kunna öka den individuella livskvalitén hos cancersjuka patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa cancerpatienters helhetsupplevelse av smärta i palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på självbiografier skrivna av cancerpatienter i palliativ skede och analys genomförd med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre kategorier; förändrad livssituation, existentiell ångest och vårdande möte. Dessa resulterade i sju subkategorier; förvandlad kropp, förlorad identitet, inverkan på sociala relationer, rädslan för döden, förhållande till hoppet, förtroende till vården och vårdande relation. Slutsats: I studien framkom att cancerpatienters helhetsupplevelse av smärta yttrar sig i olika former i palliativ vård men även att olika faktorer påverkar smärtupplevelse. Det behövs en ökad kunskap kring helhetsupplevelsen för att kunna bedriva en personcentrerad vård med optimal insats som ska utföras utifrån ett helhetsperspektiv, samt en familjefokuserad omvårdnad som därmed minskar lidandet och ökar välbefinnandet, trots den obotliga cancersjukdomen.