<p>För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad.</p><p>Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdom</p><p>i stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser. Studien visar vikten av att patienterna är välinformerade om sjukdomen och behandlingen och har kunskap om symtom och symtomkontroll samt har ett socialt nätverk runt sig. Sjuksköterskan kan genom sin omvårdnad tillgodose dessa behov genom att ha specialkunskaper och kompetens inom området. Framtida forskning bör inrikta sig på dessa patienters behov i samband med vård i hemmet.</p>

För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad. Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdom i stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser. Studien visar vikten av att patienterna är välinformerade om sjukdomen och behandlingen och har kunskap om symtom och symtomkontroll samt har ett socialt nätverk runt sig. Sjuksköterskan kan genom sin omvårdnad tillgodose dessa behov genom att ha specialkunskaper och kompetens inom området. Framtida forskning bör inrikta sig på dessa patienters behov i samband med vård i hemmet.

Introduktion/Bakgrund: Att insjukna i cancer och att genomgå behandling kan påverka patienter på många olika sätt. Såväl sjukdomen som behandlingen kan leda till olika biverkningar som påverkar patientens livskvalitet, däribland sexualiteten. Tidigare forskning har visat att sexuella biverkningar ofta är underbehandlade och underdiagnostiserade. Sex anses fortfarande som ett tabubelagt ämne hos både sjuksköterskor och patienter vilket riskerar att patienter lider i onödan av sina sexuella biverkningar.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av förändrad sexualitet i samband med cancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har använts. Sökningarna har skett i databaserna Cinahl och Pub Med. Materialet har därefter analyserats efter Fribergs analysmodell i fem steg. Sammanlagt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet sammanställdes under fyra huvudteman: fysiska aspekter, emotionella aspekter, aspekter på relationer samt information och stödjande samtal. Merparten av studierna visar att sexualiteten påverkas negativt av cancer och de behandlingar som ges. Kommunikationen i relationen och med vårdgivaren är viktig för att bevara sexualitet och intimitet.  Slutsats: Cancerbehandling påverkar den upplevda sexualiteten och samlivet i olika omfattningar, vilket kan leda till negativa konsekvenser i patienters liv under en lång tid. Patienter upplever otillräcklig information om sexuella biverkningar och att vårdpersonal är obekväma med ämnet. Studiens fynd bedöms vara av klinisk relevans där specialistsjuksköterskor behöver ge individuellt stöd och information till patienter och deras partners.

<p>Sexualiteten är en del av varje människas identitet och har varierande innebörd för den enskilda individen. Förmågan att älska och att känna sig älskad är en viktig förutsättning för god hälsa. Den som drabbas av cancer får ofta sexuella problem och det är flera orsaker till detta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att samtala med cancerpatienter om sexualitet och hur de uppfattar sexualitetens betydelse för patienterna. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats valdes. Sammanlagt 10 sjuksköterskor intervjuades från varierande arbetsplatser, som möter cancerpatienter i olika delar av vårdkedjan. Resultatet utföll i två delar med en varsin huvudkategorier med tillhörande beskrivningskategorier, kvalitativt skilda från varandra. Under huvudkategorin Hinder och möjligheter för samtal finns beskrivningskategorierna Sjuksköterskans professionalism och personliga mognad, Interaktion och relation mellan sjuksköterskan och patienten samt Omgivningens betydelse. Dessa beskriver förutsättningar för att samtalen ska komma till stånd. Den andra delens resultat består av huvudkategorin Cancerpatienternas behov av stöd och information i samtalen om sexualitet med beskrivningskategorierna Livssituationens betydelse, Positionen i vårdkedjan och dess betydelse samt Konsekvenser av sjukdom och behandling.</p> / <p>Sexuality is a part of every human beings identity and it has a varying meaning for the individual person. The ability to love and feel loved is an important part of good health. People suffering from cancer often experience sexual problems due to several reasons. The purpose of this study was to describe nurses’ perception of talking to cancer patients about sexuality and their experiences of what sexuality means for cancer patients. A qualitative method with a phenomenographic approach was used. Ten nurses from different clinics, who met patients in various places during the trajectory of care were interviewed. The nurses’ perceptions are captured in two main categories and six descriptive categories. The first of the two main categories Obstacles and possibilities for the conversation describe the necessary conditions for the dialog together with three descriptive categories: Nurse’s professionalism and individual maturity, Interaction and relationship between the nurse and the patient, and The meaning of the surrounding structure. The second of the two main categories was The cancer patients’ need for support and information. It describes the nurses’ perceptions of how the patients’ need for support and information about sexuality varies during the trajectory of care. Descriptive categories to this main category were: The situation of life, The position in the trajectory of care and its meaning, and Consequences of the illness and its treatment.</p>

Sexualiteten är en del av varje människas identitet och har varierande innebörd för den enskilda individen. Förmågan att älska och att känna sig älskad är en viktig förutsättning för god hälsa. Den som drabbas av cancer får ofta sexuella problem och det är flera orsaker till detta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att samtala med cancerpatienter om sexualitet och hur de uppfattar sexualitetens betydelse för patienterna. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats valdes. Sammanlagt 10 sjuksköterskor intervjuades från varierande arbetsplatser, som möter cancerpatienter i olika delar av vårdkedjan. Resultatet utföll i två delar med en varsin huvudkategorier med tillhörande beskrivningskategorier, kvalitativt skilda från varandra. Under huvudkategorin Hinder och möjligheter för samtal finns beskrivningskategorierna Sjuksköterskans professionalism och personliga mognad, Interaktion och relation mellan sjuksköterskan och patienten samt Omgivningens betydelse. Dessa beskriver förutsättningar för att samtalen ska komma till stånd. Den andra delens resultat består av huvudkategorin Cancerpatienternas behov av stöd och information i samtalen om sexualitet med beskrivningskategorierna Livssituationens betydelse, Positionen i vårdkedjan och dess betydelse samt Konsekvenser av sjukdom och behandling. / Sexuality is a part of every human beings identity and it has a varying meaning for the individual person. The ability to love and feel loved is an important part of good health. People suffering from cancer often experience sexual problems due to several reasons. The purpose of this study was to describe nurses’ perception of talking to cancer patients about sexuality and their experiences of what sexuality means for cancer patients. A qualitative method with a phenomenographic approach was used. Ten nurses from different clinics, who met patients in various places during the trajectory of care were interviewed. The nurses’ perceptions are captured in two main categories and six descriptive categories. The first of the two main categories Obstacles and possibilities for the conversation describe the necessary conditions for the dialog together with three descriptive categories: Nurse’s professionalism and individual maturity, Interaction and relationship between the nurse and the patient, and The meaning of the surrounding structure. The second of the two main categories was The cancer patients’ need for support and information. It describes the nurses’ perceptions of how the patients’ need for support and information about sexuality varies during the trajectory of care. Descriptive categories to this main category were: The situation of life, The position in the trajectory of care and its meaning, and Consequences of the illness and its treatment.

No description available.

Bakgrund: Cancersmärta är både akut och långvarig vilket påverkar de drabbade fysiskt, psykiskt och existentiellt. Som sjuksköterska är det av stor vikt att identifiera och värdera smärta med olika smärtskattningsinstrument. Syfte: Att undersöka cancerdrabbade patienters upplevelse av att skatta sin smärta med smärtskattningsinstrument. Metod: En litteraturstudie med utvalda artiklar från databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. Elva kvalitativa originalartiklar som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna inkluderades. Resultat: Patienter upplevde att smärtskattningsskalor till största del var lätta att använda och förstå sig på, dock upplevde patienterna vissa skattningsinstrument som förvirrande. Flertalet patienter upplevde att det är lättare att beskriva sin smärta med egna ord istället för att använda en skala. Många upplevde även att de inte blev tagna på allvar av vårdpersonal vid smärtskattning. Slutsats: Cancersmärta är komplext och en individuell typ av smärta. Patienter upplevde olika smärtskattningsskalor på olika sätt. Ansvarig sjuksköterska bör ha möjligheten att erbjuda flera typer av skalor för att kunna behandla smärtan på ett adekvat sätt. / Background: Cancer pain causes both acute and long-term pain and affects patients both physically, psychologically and existentially. As a nurse it's important to identify and assess pain with different pain measurements. Aim: To examine how cancer patients experience pain using pain measurement tools.   Method: A literature study was used with articles from the databases Pubmed, Cinahl and Scopus. Eleven qualitative original articles who met the studies inclusion- and exclusion criteria were included. Results: Patients mostly experienced the pain measurement tools to be easy to use and understand. Some patients experienced the measurement tool as confusing and preferred to describe their pain with own words instead of using a scale. Many patients felt that they were not being taken seriously by the staff when they measure their pain. Conclusion: Cancer pain is a complex and individual type of pain. Patients experienced various pain measurement tools differently. Therefore the nurse in charge should have the ability to offer different types of measurement tools to be able to treat the pain adequately

Bakgrund: Populationen individer som når hög ålder ökar stadigt i världen, och därmed även behovet av palliativ vård och sjuksköterskor med god kunskap inom området då de har en central roll i omvårdnaden av de palliativa patienterna. Tidi-gare studier visar att sjuksköterskor inom palliativ vård ofta upplever att de inte har tillräckliga kunskaper inom området. Arbetet inom palliativ vård är kopplat till starka känslor hos den som utför vården, och därför kan det vara av vikt att belysa dessa upplevelser ur ett sjuksköterskeperspektiv för att som nyutexaminerad sjuk-sköterska ha kunskaper inom området.Syfte: Att beskriva undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancersjuka patienter inom palliativ vård.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i data-baserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Studier som valdes ut kvalitets-granskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och slutligen kvarstod tio studier som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys.Resultat: Resultaten presenteras genom tre teman; Patienterna i fokus, Sjukskö-terskans roll och Organisationens utmaningar med totalt sex underteman; Livskva-litet, Anhöriga, Kommunikation, Existentiella frågor, Brist på tid och Behov av ökad kunskapKonklusion: Sjuksköterskor upplever att palliativ vård av cancersjuka patienter i livets slut styrs av gynnande och missgynnande faktorer, var av vissa är påverk-bara och andra inte. Detta samtidigt som egna, existentiella tankar och frågor be-höver hanteras och bearbetas för att kunna utföra arbetet på ett tillfredsställande vis. / Background: The population of individuals reaching high age is firmly increasing around the world. In line with this, the need for palliative care and for healthcare nurses with knowledge on this area also increases. One can assume that working with palliative care evokes strong feelings for the person performing the care. Re-garding to this it seems important to illustrate these experiences from the nurses perspectives, to be able to prepare as a newly examinated nurse in both practical and emotional preparation.Aim: To examine nurse’s experiences of caring for patients dying in cancer in a palliative care-setting.Method: A litterature review with qualitative approach. The litterature search was conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. Selected articles were examined using SBU:s review template. The content of the articles were ana-lyzed with the support of Graneheim and Lundmans (2004) template for content analyzis.Results: The result is presented using three themes; Focusing on the Patients, the Nursing role and Organization including in total six subthemes; Quality of life, Relatives, Communication, Existential issues, Lack of time and Need of further knowledge. Conclusion: Nurses experiences that caring for patients with cancer at the end of life in a palliative care setting is depended on both favouring and disfavouring circumstances, some of them possible to infuence and some of them not. At the same time, they describe having to handle and process their own, personal exist-ential thoughts and feelings to be able to perform a good work.

Bakgrund: Cancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling får ofta biverkningar i form av illamående och kräkningar. Ett långvarigt illamående kan ge upphov till både psykiska och fysiska konsekvenser, som ett försämrat allmäntillstånd, minskad livskvalitet och minskat välbefinnande. De antiemetika läkemedlen som finns mot Chemotherapy-induced nausea and vomiting (CINV) fungerar i många fall inte helt optimalt för patienterna, och många patienter är villiga att testa icke-farmakologiska metoder som ett komplement. Syftet: att belysa icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder mot cytostatika-inducerat illamående hos vuxna patienter. Metoden var en allmän litteraturstudie som genomfördes med tolv stycken vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av en fem-stegs modell. Resultatet visade på att icke-farmakologiska metoder kan ha effekt mot CINV och presenteras i tre huvudkategorier, Akupunktur, Akupressur och Avslappningsmetoder och muskelavslappning. Slutsatsen att icke-farmakologiska metoder har effekt mot CINV men att det behövs mer forskning i Europa och Sverige för att kunna tillämpa metoderna mer frekvent i den svenska hälso-och sjukvården än vad det görs idag. Det av vikt att sjuksköterskor som träffar dessa patienter som lider av CINV har kunskap om de olika icke-farmakologiska metoderna. / Background: Cancer patients undergoing chemotherapy often experience side effects in form of nausea and vomiting. Prolonged nausea can give rise to both psychological and physical consequences for the patient, the quality of life and well-being can decrease. The antiemetic drugs that are available against CINV does not work perfectly in many cases, and many patients are willing to try non-pharmacological methods as a supplement. The aim was to elucidate non-pharmacological nursing interventions against chemotherapy-induced nausea in adult patients. The study method was design as a structured literature review conducted with twelve scientific articled that was analyzed with a five-step model. The results of this literature study showed that treatment with non-pharmacological methods had a relieving effect. The result is presented in three main categories: Acupuncture, Acupressure and Relaxing Methods. The conclusion that non-pharmacological methods have an effect on CINV, but more research is needed in Europe and Sweden to be able to apply these methods more frequently in the Swedish health care system than it is done today. The conclusion is that non-pharmacological methods have an effect on CINV, but more research is needed in Europe and Sweden to be able to apply these methods more frequently in the Swedish health care system than is done today. It is important that nurses who care for these patients need education in the various non-pharmacological methods.

Bakgrund: Cancer kan avsevärt påverka en individs sexuella hälsa på olika nivåer; biologiskt, psykologiskt och socialt. World Health Organization (WHO) definierar sexuell hälsa som ett välbefinnande som omfattar fysiska, emotionella, mentala och sociala aspekter av sexualiteten. Sjuksköterskans kärnkompetenser inkluderar personcentrerad omvårdnad, vilket innebär att se hela individen och beakta deras andliga, existentiella, sociala och psykiska behov lika mycket som de fysiska. Att inte inkludera sexuell hälsa kan leda till en bristfällig helhetsbild av patientens behov. Patienter känner ett behov av att diskutera sin sexuella hälsa och framhåller bristen på initiativ från sjuksköterskor att inleda dessa samtal. Det råder en tvåvägs-tabu kring sexuell hälsa vilket försvårar kommunikationen. Genom att förstå sjuksköterskans perspektiv kan denna studie bidra med insikter som kan förbättra vårdpraxis och utbildning inom detta område. Syfte: Studien syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelse av samtal med cancerpatienter. Metod: Litteraturstudie som sammanställt och analyserat resultat från empiriska studier med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar inhämtades från CINAHL, en databas med inriktning på omvårdnad och medicin. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer, publicerade mellan år 2000–2023, utan geografisk avgränsning. Resultaten: Vid analysen identifierades tre olika huvudkategorier av betydelse för sjuksköterskans upplevelse av samtal om sexuell hälsa; Individuella faktorer, Sociala faktorer och Organisatoriska kulturer och barriärer. Därifrån utformades ytterligare åtta subkategorier. Konklusion: Sjuksköterskor upplever diverse hinder i kommunikationen om sexuell hälsa med cancerpatienter. Ämnet upplevs pinsamt och känsligt att röra vid. Det finns en osäkerhet i hur man initierar samtalet, dock uppger vissa sjuksköterskor samtalsstrategier som normaliserar samtalet vilket hjälper patienter att våga öppna upp sig. Patientens personliga egenskaper, såsom ålder, könstillhörighet, civilstånd, sexuell läggning och språk, påverkade sjuksköterskans tillvägagångssätt i samtalet och om samtalet ens skulle äga rum. Organisatoriska hinder som tidsbrist och överdriven byråkrati skapar en diskrepans mellan förväntningar och möjligheter inom vården.