No description available.

Det existentiella lidandet återfinns i samband med frågor som rör människans frihet, tillvarons mening, känslor av ensamhet och isolering i livssituationen samt i mötet med döden. Dessa frågor är universellt mänskliga och uppträder därför oavsett människans bekännande till eller avståndstagande från andlighet eller religiositet. Syftet med denna litteraturstudie var dels att beskriva hur det existentiella lidandet tar sig uttryck hos cancerpatienter i kurativ vård men också att beskriva sjuksköterskors bemötanden gentemot dessa patienter och de möten som uppstår mellan patienter och sjuksköterskor. De resultat som framkom av studien visade på att det existentiella lidandet karaktäriseras av förändringar och är en stor del av det totala lidande som cancerpatienter utstår. Samtidigt är emellertid sjuksköterskor, till följd av rädsla och okunskap, i många fall oförmögna att möta de förväntningar och behov som patienterna har. Den teoretiska referensram som använts utgörs av valda delar av Katie Erikssons omvårdnadsteori. / The existential suffering is found in relation to questions about human freedom, meaning of existence, feelings of loneliness and isolation in life and encountering death. These questions are of a universal human character and are therefore to appear irrespective of human confession to or dissociation from spirituality or religiosity. The aim of this review was partly to describe the existential suffering in cancer patients in curative care, partly to describe nurses´ treatments to these patients and the encounters that arise between patients and nurses. The findings emerging in the study revealed that the existential suffering is characterized by changes and is a great part of the total suffering that cancer patients endure. At the same time are nurses, as a result of fear and ignorance, in many cases unable to encounter the patients´ experiences and needs. The theoretical framework used, consist of selected parts of Katie Eriksson´s nursing theory.

Background The word cancer is a term used to describe about 200 different diseases. Cancer patients often receive palliative care, where the purpose is to relive suffering and promote quality of life. Previous research shows that nurses often have a negative approach towards cancer, especially because the lack of knowledge and insecurity in how to communicate with these patients. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with cancer receiving palliative care in a hospital ward. Method The method used in this study was a literature review based on qualitative studies. Fourteen articles were analysed according to Friberg's (2006) qualitative content analyse in five steps for literature-based studies. Results The result showed that nurses have mixed feelings about meeting patients with cancer in a palliative phase. They had feelings of inadequacy and they felt a great responsibility, many nurses experienced feelings of gratitude towards working with palliative patients with cancer. Nurses also expressed that communication and a trusting relationship with the patients were important. The nurses often felt that they didn't have enough time to give the care that the patients deserved because of a high workload. Conclusion Patients with cancer in a palliative phase are a complex area. Nurses may experience providing care to patients in palliative care as emotionally stressful. To be able to provide high quality care trusting relationships were essential between nurses and patients. Patients with cancer are in need of support from the nurse, but the nurses experienced that time is not enough.

Bakgrund: Cancer drabbar många människor och en vanlig behandlingsmetod är cytostatika. Cytostatika kan administreras intravenöst via en venport och med hjälp av en elastomerisk infusionspump. Idag sker oftast avvecklingen av infusionspump och venportsnål på olika mottagningar. Dock kan många sjukvårdsåtgärder utföras i hemmet av patienterna själva, så kallad egenvård. Motiv: För patienter med cancersjukdom som undergår cytostatikabehandling kan tillvaron till stora delar bestå av provtagningar, cytostatikabehandlingar, läkarmöten, och olika undersökningar. Genom att patienterna självständigt avvecklar infusionspump och venportsnål kan eventuellt deras delaktighet och kontroll öka och en känsla av förbättrad livskvalité möjligen uppnås. Syfte: Denna studie undersökte patienters förmåga att självständigt avveckla infusionspump och venportsnål efter avslutad cytostatikainfusion. Delsyften var att undersöka om det var någon skillnad beroende på vilken typ av miljö avvecklingen utfördes i, samt att belysa patienternas upplevelse av att självständigt utföra momenten. Metod: En observationsstudie med mixad metod genomfördes. Fem patienter genomförde självständig avveckling i två miljöer: på hälsocentral/sjukhus samt i det egna hemmet. Kvantitativ data från observationsprotokoll analyserades genom deskriptiv statistik. Kvalitativ data, deltagarnas kommentarer, analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet av den kvantitativa delen visade att det fanns förmåga hos patienterna som deltog i studien att självständigt avveckla infusionspump och venportsnål i hemmet. Vid jämförelse mellan resultaten i de olika miljöerna ses skillnader. Den kvalitativa delen resulterade i 3 olika teman: Förväntansfull tro på sin förmåga, Känsla av något spännande och Känsla av frihet och kontroll. Konklusion: Deltagarna hade förmåga att självständigt avveckla infusionspump och venportsnål i hemmet. De hade även viljan att utföra proceduren och såg flera fördelar med att självständigt utföra avvecklingen i hemmet. / Background: A common treatment method for cancer is chemotherapy administrated intravenously through subcutaneous venous port and elastomeric infusion pump. Today, disconnection of infusion pump and needle is usually done by nurses, however many healthcare tasks can be performed at home by patients themselves, so-called self-care. Motive: Cancer patients undergoing chemotherapy spend a lot of time on receiving treatments and treatment-related activities. By independently disconnecting infusion pump and needle, patients’ participation and quality of life may increase. Other possible benefits are reduced travel costs for patients’ and improved efficiency for healthcare organisations along with the fact that patients would receive their entire chemotherapy treatment. Aim: This study investigated patients’ ability to independently disconnect infusion pump and venous port needle after completing chemotherapy treatment. Sub-aims were to investigate whether there were differences depending on type of environment in which the disconnection took place, as well as to shed light on patients’ experiences of performing the procedure independently. Methods: A mixed method observational study was conducted. Five patients’ performed independent disconnection in two environments: at health center/hospital and in their own homes. Quantitative observation protocols data were analyzed through descriptive statistics. Qualitative data, the participants’ comments, were analyzed through thematic analysis. Result: The quantitative part showed that participants’ had the ability to independently disconnect the infusion pump and venous port needle. When comparing between the two environments, participants’ performed better in their own homes. The qualitative part revealed three themes: Anticipation and belief in one's ability, Feelings of something exciting and Feelings of freedom and control. Conclusion: Participants’ were able to independently disconnect infusion pump and needle at home. They also had the desire to perform the procedure and saw several advantages in independently performing the procedure at home.

Background: In 1997 it became legal for patients with a terminal illness to receive assistance to end their lives in Oregon, USA. The same legislative change came into force in the Netherlands in 2002. These changes have not occurred in Sweden, however a debate is ongoing in terms of the option to legalise active and physician assisted suicide and the ethical and moral aspects of this issue. Aim: The aim is to identify factors leading to patients with a diagnosis of cancer or ALS requesting assistance to end their lives. Method: A literature review and analysis was carried out, in combination with an overview of 11 ethically audited scientific articles. Results: The conclusion was divided into four main themes; depression and burden without a sub theme, pain with sub themes suffering and fatigue, existential values with sub theme hope and hopelessness and finally quality of life with the sub theme strength. Discussion: There is an evident interest in the discussion about legalising assisted suicide in Sweden, amongst patients as well as medical professionals. The patient's desire may be overridden as the subject is tabooed, thereby reducing patient autonomy and the patient´s right to self-determination. Patients' attitude towards death assistance has been discussed on the basis of theories of Helga Kuhse, Katie Eriksson and ICN's ethical code. / Bakgrund: År 1997 blev det lagligt för en patient med obotlig sjukdom att få hjälp att avsluta sitt liv i delstaten Oregon i USA. I Nederländerna blev detta ett lagligt alternativ 2002. I Sverige är detta inte lagligt men det pågår en debatt om legaliseringen av aktiv och läkarassisterad dödshjälp ur ett etiskt och moraliskt perspektiv.      Syfte: Syftet är att identifiera faktorer till varför patienter med cancer eller ALS ber om dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt gjordes med en analys och en sammanställning av 11 etiskt granskade vetenskapliga artiklar.    Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudteman där tre teman hade underteman. Det första huvudtemat depression och börda hade inget undertema. Det andra huvudtemat smärta har följande underteman: lidande och fatigue. Det tredje huvudtemat existentiella värderingar har undertemat: hopp och hopplöshet och slutligen det fjärde huvudtemat livskvalitet har styrka som undertema.        Diskussion: Ett intresse angående en legalisering av dödshjälp finns i Sverige hos både patienter och vårdpersonal. Patientens önskan kan bli åsidosatt då ämnet är tabubelagt och genom detta kan patientens autonomi och rätten till hens självbestämmande sänkas. Patienternas inställning till dödshjälp har diskuterats utifrån teorier av Helga Kuhse, Katie Eriksson och ICN´s etiska kod.