Cardiac arrest due to air embolism is an infrequent complication. Air embolism can be associated with procedures like endoscopic retrograde cholangiopancreatography, endoscopic variceal ligation, operative hysteroscopy, laparoscopic surgery, pacemaker placement, cardiac ablation, fiberoptic bronchoscopy, and decompression sickness. In rare cases, air embolus can be a catastrophic complication of computed tomography (CT) guided lung biopsy, which can lead to cardiac arrest. We present a case of a 67-year-old male chronic smoker with a left lower lobe pulmonary nodule who had a cardiac arrest due to air embolism as a consequence of CT guided biopsy of the pulmonary nodule found on a CT scan of the chest. He was successfully resuscitated and intubated for mechanical ventilation. He was managed conservatively and discharged home in a stable condition.

Background: A cardiac arrest is a traumatic experience. During the dramatic event of a cardiac arrest the focus is to keep the person alive with minimal brain damage. Statistics shows that more people are surviving cardiac arrest and 90 % of the survivors return home without major brain-damage. However previous research shows that survivors struggle with anxiety and depression post-arrest. This leads to a gap in knowledge concerning what makes a good recovery. Nurses have a responsibility to promote physical and mental wellbeing. Therefore, it is important for nurses to carry the knowledge of the experience of recovering from a cardiac arrest. Aim: The aim of this study was to explore the experience of recovery after surviving cardiac arrest. Method: This study was performed using a literature-based method. Articles were searched using databases CINAHL and PubMed and resulting in 9 qualitative articles analysed according to Friberg´s 5-step model. Results: Three themes emerged: lifestyle changes after cardiac arrest, need for support after cardiac arrest and the meaning of life after cardiac arrest. Based on the themes, eight sub-themes were identified: new routines in everyday life, to get to know a new self, to get an understanding for the event, to increase insecurity in oneself and family, access to good coping strategies, to return to work, to be around loved ones and to perform their dreams. Conclusion: Changes in everyday life and existential questions are hard to handle alone after cardiac arrest. To ease the recovery after cardiac arrest persons need support from healthcare systems and family.

Bakgrund: En specialistsjuksköterska inom akutsjukvård med inriktning mot ambulans- och/eller intensivvård hanterar hjärtstopp enligt algoritmen för avancerad hjärtlung-räddning och verkar i komplexa situationer såväl prehospitalt som intrahospitalt, där krav ställs på specialistsjuksköterskan att kunna tolka tillstånd, hantera avancerad utrustning och läkemedel samt ställs inför etiska och komplexa situationer.  Syfte: Att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av att delta vid hjärtstopp  Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv ansats. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad frågeguide, vilket gav möjlighet för följdfrågor. Tio deltagare intervjuades och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitatitv innehållsanalys av Graneheim & Lundman (2004).  Resultat: Studiens resultat presenteras i två kategorier. Den fokuserade experten samt Människan med behov för återhämtning och reflektion. Arbetet som specialistsjuksköterska inom akutsjukvård med inriktning mot ambulans- och/eller intensivvård ger deltagarna upplevelser som påverkar dem i både yrket och privat. Förberedelser att hantera situationerna sker i form av utbildning i avancerad hjärtlung-räddning men också erfarenheter av att delta vid hjärtstopp är viktiga för att utvecklas i yrkesrollen och hantera utrustningen som finns tillhanda för hjärtstopp. För att kunna hantera upplevelserna krävs, förutom stödinsatser av arbetsgivaren i form av debriefing, även informellt stöd av kollegor samt personliga copingstrategier. Konklusion: Arbetet som specialistsjuksköterska kräver avancerade kunskaper och förberedelser i form av utbildning, hantering av medicinteknisk utrustning men även upplevda erfarenheter, för att kunna formas i sin yrkesroll. Att genomföra formella debriefingar, använda kollegialt stöd och egna copingstrategier gör att specialistsjuksköterskor hanterar exponeringen av att möta patienter med hjärtstillestånd till en hanterbar situation. Dock anser en del av specialistsjuksköterskorna att det finns brister som kan förbättras vad gäller utbildning för att hantera hjärtstopp. / Background: A specialist nurse in emergency care with focus on prehospital- and/or intensive care manages algoritms for cardiac arrests and are active in complex situations, both pre- and intrahospital, were the specialist nurses have demands on them to interpret conditions, manage advanced equipment and drugs and are encountered to ethical and complex situations.  Purpose: To enlighten the experiences of specialist nurses when managing cardiac arrests, the complexity that sorrounds the situation whenever a patient is in cardiac arrest, could give the specialist nurse tools to better understand and cope with that type of emergency situations and increase safety in their professional role Method: Qualitative method with a descriptive approach. The interviews were conducted through a semi-structured interview guide. Ten participants were interviewed and the interviews were transcribed and analyzed according to qualitative content analysis by Graneheim & Lundman (2004). Result: The result of the study is presented in two categories, the focused expert and the person with need for recovery and reflection, with seven sub categories belonging to the categories. Working as a specialist nurse within emergency care with focus on prehospital- and/or intensive care and taking care of patients in cardiac arrest give the participants in this study experiences that affect them both professionally and private. Preparation to manage cardiac arrests involve training in advanced cardiopulmonary resusciation but also experiences of participating during cardiac arrests are important to evolve in their professional role and manage the equipment that are being used for cardiac arrests. To be able to manage the experiences they need to accept supportive measures from their employer and informal measures such as peer-support and personal coping strategies.  Conclusion: The role of being a specialist nurse in emergency with focus on prehospital  and/or intensive care demands advanced knowledge and preparations through education, managing medical technology equipment and lived experiences, in order to be shaped in their professional role. By conducting formal debriefings, use peer-support and their own coping strategies the specialist nurse manage to cope with exposure of meeting patients in cardiac arrest. However, some of the specialist nurses considers there should be room for improvement regarding their education to manage cardiac arrests.

Bakgrund: Hjärtstopp är en allvarlig händelse och det drabbar tusentals människor varje år. Hjärtstopp kan triggas av hjärt-kärlsjukdomar eller andra utlösande faktorer. Oavsett ursprung kräver ett hjärtstopp en snabb återställning av hjärtrytmen och cirkulationen genom hjärt-lungräddning. Sjuksköterskor spelar en central roll i att stödja hjärtstoppöverlevare och kräver specialiserad utbildning och medvetenhet om patienternas upplevelser. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed analyserades genom att använda sökorden heart arrest,sudden cardiac arrest, experience, peception ,survivor, survivors, survivorship. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs metodbeskrivning. Resultat: Studiens resultat lyfte fram fyra centrala teman som påverkade patienter som har överlevt ett hjärtstopp. Dessa är upplevelser av förändring med underteman fysiska upplevelser samt kognitiva upplevelser som visade sig som ett hinder för patienterna. Psykologiska upplevelser som framträdde efter hjärtstoppet och var särskilt påtagliga efter att patienterna hade kommit hem. Identitetsomvandling grundad i existentiella upplevelser som framkom hos patienterna efter hjärtstoppet. Upplevelser av stöd med underteman stöd från familj samt stöd från sjukvård som påvisade vikten av stöd, både från sjukvården och familjen och det var en avgörande faktor för patienterna. Slutsats: Personer som överlever ett plötsligt hjärtstopp går igenom flera olika transitioner. De upplever djupa fysiska och emotionella förändringar som förändrar deras liv. Genom att förstå patienternas upplevelser kan sjuksköterskor ge en personcentrerad vård och skapa en mer skräddarsydd eftervård samt minska deras lidande, vilket gynnar både individerna och samhället som helhet. Det är viktigt att hantera den komplexa övergången efter hjärtstopp på ett effektivt sätt. / Background: Cardiac arrest is a serious event that affects thousands of people every year. Cardiac arrest can be triggered by cardiovascular diseases or other contributing factors. Regardless of the cause, cardiac arrest necessitates prompt restoration of heart rhythm and circulation through cardiopulmonary resuscitation (CPR). Nurses play a pivotal role in supporting cardiac arrest survivors and require specialized training and awareness of patients' experiences. Aim: The aim was to describe patients experiences of have survived a sudden cardiac arrest. Method: A literature review of ten qualitative scientific articles was derived from the databases Cinahl and PubMed, using the search terms heart arrest,sudden cardiac arrest, experience, peception ,survivor, survivors, survivorship. Data analysis was performed following Friberg's methodology. Results: The study's results highlighted four central themes that affected patients who had survived a cardiac arrest. These included experiences of change with subthemes of physical experiences and cognitive experiences that acted as barriers for the patients. Psychological experiences that emerged after the cardiac arrest and were particularly evident after patients returned home. Identity transformation based on existential experiences that became apparent in the participants after the cardiac arrest. Experiences support, with subthemes of support from family and support from healthcare that emphasized the importance of support from both healthcare system and family, as a crucial factor for the patients. Conclusions: Individuals who survive a sudden cardiac arrest go through several transitions. They experience profound physical and emotional changes that alter their lives. By understanding patients' experiences, nurses can provide person-centered care, create more personalized post-care and reduce their suffering, benefiting both individuals and society as a whole. It is essential to effectively manage the complex transition after a cardiac arrest.

Introduktion: I Sverige drabbades cirka 13 000 personer av hjärtstopp enligt Hjärt- och Lungräddnings-registrets årsrapport från 2021. Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd där hjärtats pumpförmåga upphör. Personer som överlevt ett hjärtstopp fick ofta fysisk, psykisk och kognitiv påverkan. Dessa konsekvenser påverkade överlevarens sociala liv och livskvalitet.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av livet efter hjärtstopp. Metod: Studien är en deskriptiv litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Materialet är analyserat enligt Forsberg och Wengström (2015). Resultat: Fem kategorier och tretton subkategorier identifierades: Utmaningar i relation till vården belyste hur deltagarna i studien under sjukhusvistelsen kände sig trygga då de ständigt övervakades och hade vårdpersonal runt sig. I grunden hade de en tacksamhet mot vården och de personer som hade deltagit i livräddande åtgärder men ändå kände de sig övergivna efter utskrivning från sjukhuset. Hälsorelaterad påverkan beskriver fysiska, kognitiva och psykiska konsekvenser efter hjärtstopp vilket begränsade livet. Att söka efter en ny identitet beskriver en transformerande effekt av hjärtstopp på personlig identitet och livsstil. Vikten av familjestöd och deltagande i patientgrupper framgick under Behov av stöd. Existentiella tankar beskriver hur deltagarna i studien ifrågasatte varför det hade hänt dem, accepterande av döden och andlighet. Slutsats: Personer som har överlevt ett hjärtstopp får många komplikationer efter händelsen. Överlevaren har ett stort behov av trygghet och förberedelse för livet och sin framtid. Därför är det viktigt att sjukvården stödjer dem med adekvat information och utbildning för att förbättra deras välbefinnande. / Introduction: In Sweden, approximately 13,000 people suffered from cardiac arrest according to the cardiopulmonary resuscitation register's annual report from 2021. Cardiac arrest is a life-threatening condition in which the heart's pumping ability ceases. People who survived a cardiac arrest often had physical, psychological, and cognitive effects. These consequences affected the survivor's social life and quality of life. Purpose: The aim was to describe people's experience of life after cardiac arrest. Method: The study is a descriptive literature review with a qualitative approach based on ten qualitative original articles. The material was analysed according to Forsberg and Wengström (2015).  Results: Five cathegories and thirteen sub-cathegories were identified: Challenges in relation to the healthcare highlighted how the participants in the study felt safe during the hospital stay where they were constantly monitored and had healthcare staff around. Essentially, they had a gratitude towards the health care and the people who had participated saving their life, but still felt abandoned when they left the hospital. Health-related impacts describes physical, cognitive, and psychological impacts, which became a limitation in life. Searching for a new identity describes the transformative effect of cardiac arrest on personal identity and lifestyle. Importance of family support and participation in patient groups appeared under Need for support. Existential thoughts describe how the participants in the study questioned why it had happened to them, accepted death and spirituality. Conclusion: People who have survived a cardiac arrest experience many complications after the event. Survivors have great need for security and preparation for life and their future. Therefore, it is important that the healthcare system supports them with adequate information and training to better well-being.

Bakgrund: Cirka 9000 personer drabbas varje år av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är akut hjärtinfarkt. Tidig behandling med hjärt- och lungräddning (HLR) och hjärtstartare är av stor vikt för patientens överlevnad. Uppföljning av patienter som skrivs ut från sjukhuset efter ett hjärtstopp ska ske inom tre månader. Sjuksköterskan har en central roll i vården av dessa patienter då sjuksköterskans roll omfattar vård före, under och efter ett hjärtstopp. Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad där vårdvetenskapen vägleder men sjuksköterskan behöver också ha medicinsk och samhällsvetenskaplig kunskap för den bästa möjliga vården för dessa patienter. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att överleva ett hjärtstopp Metod: En litteraturöversikt som baserades på tio stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Studien är en allmän litteraturöversikt och datainsamling genomfördes i Cinahl complete och PubMed. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs fyra analyssteg. Resultat: I resultatet framkom fem teman som beskrev upplevelserna av att ha överlevt ett hjärtstopp: Sökandet efter en ny identitet, fysiska kognitiva och känslomässiga förändringar, det sociala livets förändringar, att ha varit nära döden och behov av information och stöd.  Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp var en livsförändrande händelse som resulterade i ett sökande efter en ny identitet till följd av fysiska och kognitiva nedsättningar samt känslomässiga förändringar och en ny syn på livet. Trots det uttryckte man en tacksamhet för att man överlevde. Man beskrev brister i vården och framför allt brist på information. / Background: Around 9000 people suffer from sudden cardiac arrest in Sweden each year. The most common cause of cardiac arrest is acute myocardial infarction. Early treatment with cardiopulmonary resuscitation (CPR) and a defibrillator is of great importance for the patient's survival. Follow-up of patients discharged from hospital after a cardiac arrest must take place within three months. The nurse has a central role in the care of these patients where the nurse's role includes care before, during and after a cardiac arrest. The nurse's main area is nursing where nursing science guides, but the nurse also needs to have medical and social science knowledge for the best possible care for these patients. Aim: The aim was to describe people's experiences of surviving a cardiac arrest Method: A literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. The study is a general literature review and data collection was carried out in Cinahl complete and PubMed. The data analysis was performed according to Friberg's fyra analysis steps. Results: The results revealed five themes that described the experiences of surviving a cardiac arrest: The search for a new identity, physical cognitive and emotional changes, changes in social life, being close to death and the need for information and support. Conclusions: Surviving a cardiac arrest was a life-changing event that resulted in a search for a new identity as a result of physical and cognitive impairments as well as emotional changes and a new outlook on life. Despite that, they expressed gratitude for surviving. Shortcomings in care and above all a lack of information were described.

Bakgrund Varje år sker cirka 13 000 hjärtstopp i Sverige och det är en av de vanligaste dödsorsakerna internationellt sett. Vid hjärtstopp är hjärt- och lungräddning den främsta åtgärden för att rädda liv. En nyckelaspekt i detta är anhörigas upplevelser. Det finns gott om studier kring hur personal på sjukhus upplever hjärtstopp och hur de upplever anhörigas närvaro. Därav finns betydelse av att belysa anhörigas upplevelser av att bevittna hjärt- och lungräddning. Syfte Att belysa upplevelser och konsekvenser av att närvara vid hjärt- och lungräddning som anhörig. Metod Denna studie utgjorde en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga originalartiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ metodik. Systematisk datainsamling skedde genom databassökningar i PubMed och CINAHL. För att bedöma artiklarna tillämpades bedömningskriterier från Sophiahemmets Högskola och resultaten från de inkluderade studierna genomgick en integrerad process för dataanalys. Resultat I resultatet identifierades tre kategorier; att få stanna, att bli sedd och att leva vidare. Resultatet visade att det fanns negativa och positiva upplevelser med att närvara under hjärt- och lungräddning. När en överblick gjordes framkom det att anhöriga ville närvara under återupplivningsförsöket. Vissa kände sig respekterade och omhändertagna medan andra kände sig bortglömda och ensamma. En ny vardag utformades för anhöriga efter att ha bevittnat hjärtstopp. Vissa drabbades av symtom som ångest och stress eller utvecklade depression på grund av att inte ha fått närvara under hjärt- och lungräddningen. Andra anhöriga kunde finna stöd i att prata, för att bearbeta händelsen och på nytt kunna uppskatta livet. Slutsats Resultatet av litteraturstudien visar att anhöriga i högre grad ville närvara vid hjärt- och lungräddning, snarare än att frånvara. Uppenbart var att flertalet anhöriga upplevde bristande information från vårdpersonalen. En ny vardag utformades, vissa drabbades av depression, ångest och stress medan andra kunde finna ny mening i livet. / Background  Each year approximately 13,000 cardiac arrests occur in Sweden, and it is one of the most common causes of death internationally. In the event of cardiac arrest, cardiopulmonary resuscitation is the main measure to save life. A key aspect is relatives' experience. There are plenty of studies on how staff in hospitals experience cardiac arrest and how they experience presence of relatives. It is important to shed light on relatives' experiences witnessing cardiopulmonary resuscitation. Aim  To shed light on the experiences and consequences of being present at cardiopulmonary resuscitation as a relative. Method  This study constituted a literature review containing 15 original articles with both quantitative and qualitative methodology. Systematic data collection took place through database searches in PubMed and CINAHL. To assess the articles, assessment criteria from Sophiahemmet University were applied, and the results from the included studies underwent an integrated process for data analysis. Results  Three categories were identified; to stay, to be seen and to live on. It showed both negative and positive experiences in being present. When an overview was made, it emerged that relatives wanted to be present during resuscitation. Some felt respected and cared for, while others felt forgotten and alone. A new everyday life was created for relatives after witnessing cardiac arrest. Some suffered symptoms, as anxiety and stress or developed depression due to not being able to be present. Relatives could find support in talking to someone to process the event and be able to appreciate life again. Conclusions  Relatives were more likely to be present during cardiopulmonary resuscitation, rather than absent. It was obvious that the majority of relatives experienced lack of information from the healthcare staff. A new everyday life was designed, some suffered from depression, anxiety, and stress while others were able to find new meaning in life.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett komplext fenomen som drabbar tusentals personer årligen i Sverige. De flesta hjärtstopp föranleds av hjärt- kärlsjukdom men oavsett bakomliggande orsak är händelsen plötslig och går inte att förbereda sig på. Då ett hjärtstopp inträffar är ett snabbt återupprättande av hjärtrytm och cirkulation livsavgörande vilket kan uppnås med hjälp av hjärt-lungräddning. Vid hjärtstopp som inträffar på sjukhus har sjuksköterskor en viktig roll i det akuta omhändertagandet men faktumet att överlevnadsprevalensen vid hjärtstopp ständigt ökar innebär även att högre krav ställs på sjuksköterskor när det kommer till utformandet av eftervården.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att ha överlevt hjärtstopp.  Metod: Begränsad litteraturöversikt utifrån tio stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som har analyserats i enlighet med Fribergs fyra steg. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL complete och PubMed.  Resultat: Fyra kategorier framkom: Kroppsliga erfarenheter, Känslomässiga erfarenheter, Existentiella erfarenheter och Bristande stöd från sjukvården.  Sammanfattning: Resultatet visade att livet hos de som överlevt hjärtstopp påverkades på flera plan, såväl kroppsligt som känslomässigt och existentiellt. Den huvudsakliga orsaken till att många hade svårt att hantera de livsomvälvande förändringar som hjärtstoppet innebar var bristande stöd från sjukvården. / Background: Cardiac arrest is a complex phenomenon that affects thousands of people annually in Sweden. Most cardiac arrests are caused by cardiovascular disease, but regardless of the underlying cause, the event is sudden and impossible to prepare for. When a cardiac arrest occurs, a rapid restoration of heart rhythm and circulation is vital, which can be achieved with the help of cardiopulmonary resuscitation. In the case of cardiac arrest that occurs in hospitals, nurses have an important role in the acute care, but the fact that the survival prevalence in cardiac arrest is constantly increasing also means that higher demands are placed on nurses when it comes to the construction of aftercare. Aim: The aim is to describe patients’ experiences of surviving cardiac arrest. Method: A limited literature review based on ten qualitative scientific articles that has been analysed in accordance with Friberg’s four steps. The data collection was done in the databases CINAHL complete and PubMed. Results: Four categories emerged: Bodily experiences, Emotional experiences, Existential experiences and Lack of support from the health care. Summary: The results of this study showed that the lives of thos who survived cardiac arrest were affected on several levels, physically as well as emotionally and existentially. The main reason why many had difficulties in coping with this life changin event that the cardiac arrest entailed was a lack of support from the health care.

Bakgrund: 2020 inträffade cirka 8000 hjärtstopp i Sverige, varav 1458 kunde återupplivas. Vid ett hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga och individen blir medvetslös inom några sekunder. Vid ett hjärtstopp utgör tidiga behandlingsinsatser en viktig del. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och har en hälsofrämjande roll. Det är viktigt att vården sker personcentrerat. För att säkerställa en god omvårdnad utför sjuksköterskan kontroller och bedömningar av patienten för att identifiera individuella omvårdnadsbehov. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av livet efter ett hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. För litteratursökningen användes databaserna Medline via PubMed samt CINAHL. En tematisk analysmetod användes för att analysera de vetenskaplilga artiklarna. Huvudresultat: Resultatet visade att överlevare kunde uppleva fysiska, psykiska, kognitiva och emotionella konsekvenser och att de var tvungna att lära känna sig själva på nytt. Överlevnaden upplevdes väcka många existentiella reflektioner. Stöd upplevdes som en viktigt aspekt i återhämtningen och för möjligheten att hantera uppkomna utmaningar i livet. Slutsats: Överlevare upplevde livet efter hjärtstoppet som omvälvande med många känslor, tankar, konsekvenser samt en känsla av att inte vara densamma. Stöd och information upplevdes utgöra viktiga aspekter i återhämtningsprocessen. Därför är det av vikt att sjuksköterskan besitter kunskap och förståelse om fenomenet för att kunna bidra med anpassat stöd och information i den personcentrerade vården. / Background: 2020 approximately 8000 cardiac arrests´ occurred in Sweden, of which 1458 could be resuscitated. In the event of cardiac arrest the hearts ability to pump stops and the individual becomes unconscious within a few seconds. In the event of a cardiac arrest, early treatment actions is an important part. The nurse is responsible for nursing care and has a health promotion roll. It is important that care is patient-centred. To ensure good care the nurse performs checks and assessments of the patient to identify individual needs of nursing. Aim: To describe survivors experiences of life after a cardiac arrest. Method: A descriptive literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. The literature search was performed in Medline databases via PubMed and CINAHL. A thematic method was used to analyze the scientific articles. Results: The result showed that survivors could experience physical, psychological, cognitive and emotional consequences and that they had to get to know themselves again. The survival brought a lot of existential reflections. Support was experienced as an important part in recovery and also for the ability to deal with new challenges in life. Conclusion: Survivors after a cardiac arrest experienced life as overhelming with many emotions, thoughts, consequences as well as a feeling of not being the same person as before. Support and information were experienced as important aspects in the process of recovery. Therefore it´s important for the nurse to have knowledge and understanding about the phenomenon in order to contribute with adapted support and information in the person-centred care.

No description available.