Health challenges changed over the course of the twentieth century to produce a population with growing care needs. As healthcare systems attempt to minimize the cost of this care, they have incentivized families to become informal caregivers for their loved ones. However this change has led to strain on caregivers. Caregiver burden has far ranging consequences on the health and wellness of the caregiver. In this paper I explore how the application of traditional medical ethics is insufficient to address these challenging dynamics, and that a relational ethics lens may elucidate more sustainable care practices. / Urban Bioethics

No description available.

Kognitiva sjukdomar är ett samlingsnamn för olika sjukdomar som framför allt påverkar en persons kognitiva funktioner men även till exempel kroppen och personens beteenden. Omkring 55 miljoner personer i världen beräknas ha en kognitiv sjukdom och i Sverige är siffran mellan 130 000–150 000. En stor andel av dessa bor hemma och ofta finns anhöriga som tar ett stort ansvar kring vården. Att vara anhörigvårdare kan upplevas som givande men det är ofta sammankopplat med en hög nivå av stress. Syftet med den här studien är att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en person med kognitiv sjukdom. Metoden för att svara på syftet är en allmän litteraturstudie, där data från 15 vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultatet delas in i två teman med tillhörande subteman: ”En omkullkastad tillvaro” och ”Att behöva anpassa sig till livsförändringen”. Slutsatsen blir att situationen som den anhörige hamnar i när en närstående får en kognitiv sjukdom ofta är mycket påfrestande. Det påverkar de flesta delar av livet, så som exempelvis vardagen, den egna hälsan, relationer och så vidare. Det finns ofta ett behov av stöd, både från människor i ens närhet och insatser från samhället. Den anhöriga behöver hitta strategier för att hantera den nya livssituationen för att motverka sådant som en låg upplevd livskvalitet och psykisk ohälsa. / Neurocognitive disorders are a group of different disorders that mainly affect a person ́s cognitive functions, but also domains as the physical body and the person ́s behavior. An estimated number of 55 million persons globally are diagnosed with some kind of neurocognitive disorder and the number in Sweden is among 130 000–150 000. The majority of the persons with a neurocognitive disorder live at home and in many cases they have a family member or friend who is responsible for the caregiving, an informal caregiver. The role of the informal caregiver can be rewarding, but it often comes with a high level of strain. The aim of this study is to describe the informal caregiver ́s experience of taking care of a person with neurocognitive disorder. The method that is used is a general literature review that contains data from 15 scientific papers. The data has been analyzed and compiled. The result was categorized in two themes and sub-themes: ”When life is turned upside down” and ”Having to adapt to the life change”. The conclusion is that the situation of being an informal caregiver is very stressful. It affects almost all aspects of one ́s life, including the everyday life, one ́s own health and relationships. The informal caregiver is in need of support from family and friends as well as formal support. The informal caregiver must find constructive coping strategies to deal with the new situation to avoid mental illness or low level of perceived quality of life.

Bakgrund: När palliativ vård ges i hemmet är närståendes engagemang och insatser ofta omfattande. Närståendestöd ses som en av hörnstenarna inom den palliativa vården. Under sjukdomen och efter dödsfallet bör de närstående erbjudas att delta i vården och samtidigt själva få stöd. Begreppsutveckling är nödvändig inom sjukvården för att vårdpersonalen ska kunna arbeta utifrån en teoretisk grund som vilar på vårdvetenskapliga begrepp. Dessa begrepp kan uppmärksamma företeelser i vården och vara vägledande i sättet att agera. En förståelse och kännedom om begreppet nätståendestöd kan bidra med ett mer enhetligt arbetssätt avseende närståendestöd inom palliativ hemsjukvård. Syfte: Syftet var att definiera begreppet närståendestöd och belysa begreppets innebörd inom palliativ hemsjukvårdskontext. Metod: För ändamålet gjordes en begreppsanalys av begreppet närståendestöd enligt en metod i åtta steg utvecklad av Walker och Avant. Resultat: En lexikal och en litterär analys av 12 vetenskapliga artiklar resulterade i tre definierade attribut för begreppet närståendestöd inom en palliativ hemsjukvårdskontext: samverkan i nära relationer; individanpassad information och delaktighet i vården och livskvalitétshöjande åtgärder för de som står patienten närmast. Tre förutsättningar för begreppet närståendestöd framkom: förmedla en varaktig trygg och tillgänglig närvaro; tillgodose individuella behov över tid och lyhörd och öppen kommunikation mellan givare och mottagare. Tre konsekvenser för begreppet närståendestöd framkom: ökat välbefinnande hos inblandade parter; förberedelse inför det okända samt bearbetning av upplevelser och känsla av att bli sedd och bekräftad i situationen. Slutsats: Trots att närståendestöd som begrepp speglas i olika kulturella kontexter tycks likheterna dem emellan väga tyngre än skillnaderna när ett brett och ingående analysförfarande har iakttagits.

Bakgrund: När palliativ vård ges i hemmet är närståendes engagemang och insatser ofta omfattande. Närståendestöd ses som en av hörnstenarna inom den palliativa vården. Under sjukdomen och efter dödsfallet bör de närstående erbjudas att delta i vården och samtidigt själva få stöd. Begreppsutveckling är nödvändig inom sjukvården för att vårdpersonalen ska kunna arbeta utifrån en teoretisk grund som vilar på vårdvetenskapliga begrepp. Dessa begrepp kan uppmärksamma företeelser i vården och vara vägledande i sättet att agera. En förståelse och kännedom om begreppet nätståendestöd kan bidra med ett mer enhetligt arbetssätt avseende närståendestöd inom palliativ hemsjukvård. Syfte: Syftet var att definiera begreppet närståendestöd och belysa begreppets innebörd inom palliativ hemsjukvårdskontext. Metod: För ändamålet gjordes en begreppsanalys av begreppet närståendestöd enligt en metod i åtta steg utvecklad av Walker och Avant. Resultat: En lexikal och en litterär analys av 12 vetenskapliga artiklar resulterade i tre definierade attribut för begreppet närståendestöd inom en palliativ hemsjukvårdskontext: samverkan i nära relationer; individanpassad information och delaktighet i vården och livskvalitétshöjande åtgärder för de som står patienten närmast. Tre förutsättningar för begreppet närståendestöd framkom: förmedla en varaktig trygg och tillgänglig närvaro; tillgodose individuella behov över tid och lyhörd och öppen kommunikation mellan givare och mottagare. Tre konsekvenser för begreppet närståendestöd framkom: ökat välbefinnande hos inblandade parter; förberedelse inför det okända samt bearbetning av upplevelser och känsla av att bli sedd och bekräftad i situationen. Slutsats: Trots att närståendestöd som begrepp speglas i olika kulturella kontexter tycks likheterna dem emellan väga tyngre än skillnaderna när ett brett och ingående analysförfarande har iakttagits.

Bakgrund: Demenssjukdomar finns i olika former. De vanligaste är Alzheimer och lewykroppsdemens. I takt med att medellivslängden ökar, diagnostiseras fler människor med demenssjukdom. Mer än hälften av människor med demenssjukdom lever hemma idag med anhöriga som vårdare. I sjuksköterskans ansvar ingår det att utgå i från en personcentrerad vård där både patienten och anhöriga är inkluderade. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna har blivit analyserade med hjälp av Fribergs analysmodell. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: I resultatet framkom det 4 teman: Från anhörig till vårdare, Förändrade familjerelationer, En stressfylld vardag och En osäker framtid. Sammanfattning: Anhöriga livssituation förändras och livet måste anpassas efter demenssjukdomen. Anhöriga upplever psykisk ohälsa och behöver mer stöd, kunskap och vägledning från vården. / Background: Dementia exists in various forms. The most common are Alzheimer's and Lewy body dementia. As the life expectancy increases, more people are being diagnosed with dementia. More than half of all people with dementia live at home with family members as caregivers. It is the responsibility of the nurse to provide person centered care that includes both the patient and their family members. Aim: The purpose of this literature review was to describe family caregivers experiences of caring for a relative with dementia at home. Method: A literature review based on 10 qualitative scientific articles was conducted. The articles were analyzed with the support of Fribergs analysis model. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete and Pubmed Results: The results revealed four themes: From Family member to caregiver, Altered family relationships, A stressful everday life and An uncertain future. Summary: The life situation for family caregivers changes and life needs to be adjusted according to the dementia diagnosis. Family caregivers experience mental health problems and require increased support knowledge and guidance from the healthcare system.

No description available.

This diploma thesis deals with the topic of informal caregivers. The work is divided into two parts. The theoretical portion will take us through general information about caregivers, quality of life, the complexity of care and the offer of assistance to people caring for a family member or other loved one. The topics of stress, needs and support of informal caregivers are elaborated in more detail, and the topic of social policy and its principles and functions is also further explored. The work emphasizes the importance of systemic support for all caregivers of a loved one. In the research portion, this diploma thesis presents the experiences and situations of individual participants. The author has used the method of qualitative research in this study. In this diploma thesis, the research sample consisted of twelve persons from the Czech Republic and three persons from abroad (from the Federal Republic of Germany, the Republic of Austria and the Slovak Republic). The information obtained from foreign participants serves to illustrate the positions of informal caregivers in neighboring countries. The research sample consisted of persons who were approached by the author on the basis of a random selection and who met the criteria. The information was obtained mainly in the form of interviews and...

Thesis (MPH.) -- University of Limpopo, 2020 / The South African government provides human papillomavirus (HPV) vaccination to public school girls for free. The study aimed to investigate knowledge, attitudes and practices towards HPV vaccination, of caregivers of girls aged ≥9 years in grade 4 to 7 attending private schools in South Africa. Objectives included determining levels of knowledge; describing attitudes; describing practices; and investigating levels of knowledge and attitudes of caregivers associated with HPV vaccination coverage in these girls. Turfloop Research Ethics Committee granted ethical clearance. A link to an online survey (Survey Monkey®, USA) was circulated to caregivers via an email to school principals and a Facebook advert. Epi InfoTM was used for data analysis. While 76.5% of caregivers had good knowledge about cervical cancer and HPV vaccination, 45.3% had positive attitudes towards HPV vaccination and 19.4% of the girls were vaccinated. Caregivers with good knowledge were 3.6 (95% CI: 1.6-8.0; p<0.005) times more likely to have vaccinated their daughters/wards, while caregivers with a positive attitude were 5.2 (95% CI: 2.9-9.2; p<0.05) times more likely. The low HPV vaccination uptake is concerning. Results suggest that a positive attitude towards HPV vaccination is a strong predictor of its uptake. / University of Limpopo, Anova Health Institute and National Research Foundation (NRF)

Caregiver burden results from the stress that parents feel due to their responsibilities as a caregiver. This study was performed to analyze a proposed model of variables that predict caregiver burden of parents raising a child with type 1 diabetes, as well as determine differences in mothers' and fathers' models of caregiver burden. The predictor variables of caregiver burden were based on mothers and fathers perceptions of marital conflict, marital satisfaction, depression, child externalizing behaviors, number of children in the family, and family income. The results showed that for mothers, marital conflict, depression, and child externalizing behaviors had significant direct relationships to caregiver burden. For fathers, marital satisfaction, depression, and income had significant direct relationships to caregiver burden. The gender comparison showed a difference in the relationships of depression, marital conflict, and marital satisfaction with caregiver burden for mothers and fathers. Marital satisfaction had a stronger relationship with fathers' caregiver burden than with mothers', and marital conflict had a stronger relationship with mothers' caregiver burden than fathers' caregiver burden. Depression was significantly related to both mothers' and fathers' caregiver burden with fathers' depression having the stronger association with caregiver burden. These findings provide an increased understanding of the caregiver burden of parents who have a child with diabetes.