Bakgrund: Att vara anhörigvårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet innebär ett stort ansvar med psykisk och fysisk påfrestning. I Sverige förväntas anhörigvårdare ta ett än större ansvar i framtiden.  Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är hämtade från PubMed och Cinahl. Analysen utfördes med inspiration av Popenoe et al. (2021).  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och tio subkategorier. Kategorierna var: “En mångfacetterad roll”, ”Anpassning till förändrad livssituation” och “Relationen till vårdpersonalen”. Konklusion: För att förbättra bemötandet med anhöriga krävs det att sjuksköterskan tidigt etablerar kontakt med anhöriga, är lyhörda för den anhöriges behov och tydlig i sin kommunikation. Sjuksköterskan behöver vara medveten om ansvaret och oron som den anhörige känner och hur detta påverkar den anhöriges vardag. Det är även viktigt att bekräfta och sätta av tid för den anhörige. / Background: Being a family caregiver of a dying relative at home involves a great responsibility with mental and physical strain. In Sweden, family caregivers are expected to take even greater responsibility in the future.  Aim: To describe family caregivers’ experiences of palliative home care.  Methods: A literature study based on eight qualitative studies. The articles were collected from PubMed and Cinahl. The analysis was inspired by Popenoe et al. (2021).  Results: The analysis resulted in three categories and ten subcategories. The categories were: “A multifaceted role”, “Adapting to an altered life situation” and “The relation to healthcare professionals”. Conclusion: To improve the relationship with family caregivers’, the nurse must establish contact early, be attentive to the family caregivers’ needs and use clear communication. The nurse needs to be aware of the responsibility and anxiety felt by the family caregivers’ and how this affects their everyday life. It is also important to confirm and set aside time for the family caregivers.

Bakgrund: Med en åldrande befolkning och ett ökande antal personer som lider av demenssjukdomar i samhället, blir allt fler anhöriga anhörigvårdare. Att vårda en närstående med demenssjukdom är en krävande uppgift och många familjer når en punkt där den närstående med demenssjukdom flyttar till ett vårdboende. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa anhörigvårdares erfarenheter, i samband med att deras närstående med demenssjukdom flyttar till ett vårdboende. Metod: Litteraturstudie med induktiv design. Genom sökningar i Cinahl, PubMed, APA Psycinfo, samt Medline (EBSCO) valdes åtta kvalitativa artiklar ut för analys. Artiklarna analyserades genom innehållsanalys och Meleis transitionsteori. Totalt 121 personer deltog i studierna, 79 var kvinnor. Resultat: Utifrån analysen utformades fyra kategorier: erfarenheter av en ohållbar livssituation, erfarenheter av flytten till vårdboende, erfarenheter av livet efter flytten, och anhörigvårdares känslor och reaktioner genom flyttprocessen. Konklusion: Det behövs mer forskning kring anhörigvårdare till personer med demenssjukdom för att ge bättre stöd i övergången från anhörigvårdare till anhörig. Vårdgivare behöver vidare utbildning för att kunna ge adekvat stöd till anhörigvårdare under transitionen. Vidare studier kanske kan förbättra samhälleliga attityder kring permanent boende. / Background: With an aging population and a rising number of people suffering with dementia in society, more family members become caregivers. Caring for a family member with dementia is a demanding task, and many families reaches a point, whereupon the person with dementia moves to a nursing home. Aim: The aim of this study was to illustrate the family caregivers’ experiences, in connection to when their family member with dementia moves to a nursing home. Methods: Literary study with inductive design. Through searches of databases Cinahl, Pubmed, APA Psycinfo and Medline (EBSCO), eight qualitative studies were chosen for analysis. The studies were analysed through content-analysis and Meleis transition-theory. 121 family caregivers participated, 79 were women. Results: From the analysis, four categories were formed: experiences of an untenable life-situation, experiences of the move to a nursing home, experiences of life after the move, and family caregivers’ emotions and reactions during the moving process. Conclusion: More research about family caregivers of persons with dementia is needed to better support their transition from caregiver to family member. Professional caregivers need further education to give adequate support to family caregivers during the transition. Further studies may improve societal attitudes concerning long-term care homes.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This study was conducted to first evaluate the effects caregivers’ fidelity of the Cool Versus Not Cool (CNC) intervention using remote behavioral skills training (BST) and second, to evaluate subsequent treatment effects when caregivers implement intervention with their child with ASD. The components of behavioral skills training used were instruction, modeling, role-playing, and feedback. Past research has not evaluated the effects of the CNC intervention on children with ASD’s social skills when implemented by their caregivers. Thus, this research was needed to evaluate the effectiveness of remote based BST and the effectiveness of caregiver-implemented CNC intervention. Results suggested that remote-based BST is a useful training strategy to train caregivers and to support caregiver-implemented CNC to improve children with ASD’s social skills. During follow up and generalization conditions across dyads, caregiver and child skills maintained. During generalization, caregiver skills maintained when teaching new social skills for Caregiver 1 and Caregiver 2, but not entirely for Caregiver 3. / Applied Behavioral Analysis