Studien genomfördes med syfte att undersöka användandet av en AI-chatbott för att underlätta registreringen i en social mediaapplikation som ska kunna användas som en resurspool för doktorander och forskare. Studien undersöker hur vi kan förenkla en user onboarding process med hjälp av ChatGPT, detta för att minska belastningen för nya användare och bidra till en väl formulerad användarprofil. Hur en profil bör utformas kan skilja sig beroende på syfte, en användarprofil kan delas in i två kategorier, personlig profil och professionell profil. Denna studie inriktar sig mot den professionella användarprofilen. För att genomföra studien använde vi oss av intervjuer och enkäter för att samla in data, denna data analyserades sedan och utvärderas tematiskt. Studien har formats utifrån de resultat som samlats in via intervjuer och enkäter, dessa resultat och tillvägagångssätt presenteras i denna rapport. Studien genomförde även en analys av tidigare forskning som berör bland annat textsammanfattning för att kunna genomföra studien utifrån en grund som är vedertagen i dagens forskning. Baserat på den data som samlats in kan studien dra slutsatsen att ChatGPT’s förmåga att sammanfatta texter är mycket god och nyttjandet av denna har goda möjligheter att underlätta en registreringsprocess i en applikation. Genom detta kan vi se att en user onboarding process kan förbättras med hjälp av denna teknik. / This study was conducted with the aim of investigating the use of an AI chatbot to facilitate registration in a social media application that can be used as a resource pool for PhD students and researchers. We are investigating how we can simplify a user onboarding process using ChatGPT, this to reduce the burden on a new user and contribute to such a well-formulated user profile. How a profile should be designed can differ depending on the purpose, a user profile can be divided into two categories, personal profile and professional profile. This study focuses on the professional user profile. To conduct the study we used interviews and questionnaires to collect data, this data is then analyzed and evaluated thematically. The study has been shaped based on the results collected via interviews and surveys, these results and approach are presented in this report. We have also carried out an analysis of previous research that concerns, among other things, text summaries in order to be able to carry out the study based on a basis that is accepted in today's research. Based on the data we collected, we conclude that ChatGPT's ability to summarize texts is very good and the use of ChatGPT enables good potential to facilitate a registration process in an application. Through this we can see that a user onboarding process can be improved with the help of this technology.

Since the introduction of Microsoft's Clippy the popularity of conversational agents has been on the rise. Nowadays you can interact with them in your home, on your phone, and even when interviewing for your next job (Mitt i Stockholm, 2019). The popularity is expected to keep on growing and by the year 2024 the chatbot market is predicted to be valued at 1.3 billion dollars (Bhutani & Wadhwani, 2019). This study set out to understand how conversational agents could be used to improve the smart home experience. This was done using the Design thinking methodology, which in this study consists of five phases named empathise, define, ideate, prototype, and test. These phases all contributed to understanding the users goals, problems, and how it might be solved by the implementation of an artifact. The artifact was also user tested which results in various feedback giving insights into the users perspective on the product. The test were evaluated with the System Usability Scale, which is a metric for usability, ranking the product from 0-100, or F to A+. The prototype received an average score of 90.3, which converts to the A+ grade. Even though the grade can be seen as promising the homogeneous and young group of participants makes the results hard to generalize to a broader population. This is an area of improvement for future studies.

Sedan Chat GPT lanserades och tog fäste i skolan har stora förändringar skett. Lärare vittnar om ökat fusk men röster hörs också om förtjänster med artificiell intelligens i undervisningen. Förtjänster som språkstöd och skrivverktyg lyfts fram som två exempel. I debatten om AI och chattbottar har skrivundervisningen också tagit plats. I diskussionen om skrivundervisningen framträder röster om elevers skrivförmågor. Några röster menar att elevers skrivande försämrats över tid, medan andra röster menar att det i stället är samhällets krav på vad som avses med skrivande som ökat.  Digitaliseringen av skolan har pågått under en lång period och idag är det kutym att elever på gymnasiet skriver sina texter digitalt. Digitala verktyg skrivs även fram i kursplanen för svenskämnet på gymnasiet. Svensklärare förväntas utveckla elevers skrivande i ett digitalt skrivklimat, men nu också med chattbotten som ett digitalt responsverktyg. Utvecklande skrivdidaktik i undervisningens bygger på återkoppling, men bara om återkopplingen ges på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att söka kunskap om förtjänster och utmaningar med chattbottar som återkopplande dialogiskt verktyg i skrivundervisning på gymnasiet, utifrån chattbottens egenskaper. Studien har gjorts genom en sökprocess som kännetecknades av teoritriangulering, där två perspektiv använts för att hitta relevant litteratur.  Resultatet av vår litteratursökning gav 19 relevanta avhandlingar, vilka redovisas och har analyserats genom studiens två så kallade huvudrubriker – chattbot och undervisningskontexten. Ett av flera resultat visade på bristen av heltäckande enskilda forskningsstudier för studiens syfte och frågor. Dock gav triangulering resultat som visar att en mängd förtjänster och utmaningar ändå framkommer. Vi visar i studien detta med ett exempel med triangulering av teman som återkoppling och skrivdidaktik, vilka finns indelade under var sin huvudrubrik. Delresultatet visade att det finns utmaningar om chattbottens funktion blir att ersätta lärares olika roller att coacha, rapportera, processa och fostra, eller elevens sociala roll i resonser med andra elever. Utmaningarna är då också att chattbottens funktion blir social istället för lärande, så återkopplingen inte fungerar. Samtidigt visar resultatet att lärarens övertygelser, nya regler, ett tvunget skrivande och att eleven måste ha mycket kunskap är andra utmaningar med chattbotten. Vi balanserar dock detta med förtjänster med chattbotten om rätt förutsättningar råder. Skrivandet kan utvecklas eftersom språkvetare varit med och utvecklat programvaran, vilket gör att den kan hålla en hög metaspråksnivå. Eleven kan också få mycket träning i både snabbhet och självreglering, samt den kanske viktigaste förtjänsten för vår studie – att chattbotten kan påskynda faktisk användning av återkoppling. Avslutningsvis ger vi också förslag på vidare forskning.

The purpose of this study is to examine the impact of chatbots in customer service on customer satisfaction and profitability, based on theories of profitability, customer satisfaction, human interaction, and technology. As digital development progresses, companies and organizations have increasingly implemented chatbots to enhance customer satisfaction and profitability. For customers to be satisfied, chatbots must meet their expectations, placing pressure on the functionality and performance of these systems. If the chatbot fails to meet customer expectations, it can lead to dissatisfaction and reduced profitability. By integrating various theoretical frameworks, a model has been created to understand how chatbots influence these areas. The study adopts an abductive approach and utilized semi-structured interviews as a qualitative method. Respondents included individuals from companies and organizations with insight into the impact of chatbots on customer satisfaction and profitability. The results indicate that chatbots can reduce waiting times and provide immediate responses, enhancing customer satisfaction through 24/7 availability. Additionally, chatbots free up time for employees to handle more complex issues and can manage larger volumes of customer inquiries at a lower cost. This leads to cost savings, time savings, and increased efficiency. Customers expect quick and accurate responses from chatbots, which places high demands on their performance. However, challenges exist in measuring economic profitability and addressing linguistic and security-related barriers. To maximize the benefits of chatbots, strategic implementation and continuous improvement of their functionality are required. The study concludes that chatbot functionality and customer expectations are interdependent. Chatbots must deliver fast and accurate responses to increase customer satisfaction. Increased use of chatbots leads to greater profitability through efficiency, lower costs, and higher customer satisfaction.

Användandet av servicerobotar i olika sammanhang, har under de senare åren stadigt ökat och är idag ett allt vanligare inslag på företag och organisationers webbsidor. Servicerobotar har stor potential att skapa fördelar i kontakten med användare, eftersom de kan tillhandahålla outtröttlig och snabb service på ett kostnadseffektivt sätt. Denna teknik skapar även möjligheten att i viss utsträckning automatisera den viktiga kundkontakten, vilken kan leda till effektivisering av olika affärsprocesser och kostnadsminskningar utan att inskränka på upplevd kvalitet. Den tidigare forskning som utförts inom området för servicerobotar har främst varit inriktad mot att undersöka vilka aspekter ur ett användarperspektiv av en servicerobot som är essentiella för att uppnå god användbarhet och användaracceptans. Man har i tidigare forskning även identifierat att det ur ett organisationsperspektiv saknas ett etablerat och standardiserat tillvägagångssätt för hur man bör hantera design och tillämpning av interaktiva servicerobotar. Denna studie har avsett att undersöka hur design och tillämpning av en servicerobot bör hanteras ur en organisatorisk synvinkel, vilket uppnåtts genom en fallstudie i det Växjö baserade företaget Visma Spcs och deras servicerobot Vera. I fallstudien har en kvalitativ undersökningsmetod tillämpats genom semistrukturerade intervjuer med personer involverade i Vera projektet. Resultatet av fallstudien visade att det finns viktiga aspekter i arbetet med servicerobotar som bör beaktas ur en organisatorisk synvinkel, för att kunna skapa en användbar och accepterad servicerobot. Slutsatsen av studien visade på tre principer: Förstå användaren, Förstå Kontexten, samt Skapande, kontroll och underhåll, som är viktiga delar att beakta vid design och tillämpning av interaktiva servicerobotar ur en organisatorisk synvinkel. Att förstå användaren kommer vara viktigt för att skapa en användarupplevelse som uppfyller användarnas behov. Förstå kontexten kommer vara kritiskt vid val av robottyp, samt vilken typ av mjukvarulösning som ska användas och skapande, kontroll och underhåll kommer vara viktigt för att se till att serviceroboten upprätthåller hög system-, informations- och servicekvalitet. / The use of service robots in various contexts has steadily increased in recent years and has become an increasingly common feature of different companies and organizations' websites. Service robots have been proven to have a great potential to provide important benefits in contact with users, where service robots can provide tireless and fast service to users in a cost-effective manner. This technology enables companies and organizations to a certain extent automate the very important customer contact, which can lead to more efficient business processes and cost minimization without restricting perceived quality. The previous research carried out in the field of service robots has focused primarily on investigating which aspects of a service robot that are essential for achieving good usability and user acceptance from a user perspective. Previous research has also identified that there is no established and standardized approach for how to handle the design and application of interactive service robots from an organizational perspective. This study has intended to investigate how the design and application of a service robot should be managed from an organizational perspective, which was achieved through a case study in the Växjö based company Visma Spcs and their service robot Vera. In the case study, a qualitative survey method has been applied through semi-structured interviews with people involved in the Vera project. The result of the case study showed that there are important aspects in the work with service robots that should be considered from an organizational perspective, in order to be able to create a useful and accepted service robot. The conclusion of the study showed three principles: Understand the user, Understand the context, and Creation, control and maintenance, which are important parts to consider when designing and applying interactive service robots from an organizational perspective. Understanding the user will be important for creating a user experience that meets the users' needs. Understanding the context will be critical when choosing a robot type, and what type of software solution is to be used. Creation, control and maintenance will be important to ensure that the service robot maintains high system, information and service quality.

Artificial Intelligence is one of many technologies that is rapidly growing. There aremany different kinds of AI-tools, such as transcription programs that can convert anaudio or video recording to a transcripted text. One of the most familiar AI-toolsamong people are chatbots, where the idea is for a person to have conversations with achatbot and be able to get a response as if it were a person having the conversation.This has become increasingly common among various companies, where the chatbotcan provide customers with answers to common questions and do it very quickly andinformatively. Most recently, the chatbot Chat Generative Pre-trained Transformer (ChatGPT) wasreleased to the public at the end of november, 2022, which has affected society invarious ways. Users can now ask the chatbot almost anything. From how to solve different tangible problems at home, mathematical equations or to writing an assignment. It is fair to say that you can ask ChatGPT almost anything. But this has raised a lot of questions, especially academically. ChatGPT has raised concerns for Swedish universities, among them are examination forms and if students are writing their own papers or not. In this study, the aim is to gain knowledge about what Swedish university teachers think about ChatGPT and in which way that could affectthe universities. The starting point of this study has been to collect prior literature and research toconduct a qualitative research. The literature study has been the base for both the theoretical framework and the semistructured interview guide. The interviews were conducted via digital Zoom-meetings. Based on the empirical data and collected material, a result has been presented and an analysis has been made. The findings of the study showed that university teachers in Sweden can see both possibilities and concerns with the students' usage of ChatGPT in universities. Thepossibilities that were brought up were that students can understand tasks that areunclear to them and that ChatGPT can work as a handler. Another possibility that was presented was that ChatGPT can provide feedback on exercises and quiz the student.The concerns that were shown in the empirical findings included the risk of increased plagiarism, that critical thinking amongst students might decrease and that bias mightoccur. / Teknologin har utvecklats snabbt och människor blir allt mer bekanta med olika typer av tekniker. Artificiell intelligens (AI) är en av flera tekniker som växer snabbt och därför har allt fler blivit bekanta med det. Det finns många olika typer av AI-verktyg. Ett exempel är transkriptionsprogram som konverterar ljud- eller videoinspelningar till en transkriberad text. Ett välbekant AI-verktyg är chattbotar. Syftet är att en personska kunna hålla konversationer med en chattbot och få så mänskliga svar som möjligt. Användningen av chattbotar har även blivit vanligare bland företag, eftersom chattbotar kan tillföra snabba och informativa svar till kunder som har allmännafrågor. Lanseringen av chattboten Chat Generative Pre-trained Transformer (ChatGPT), som släpptes för allmänheten i slutet av november 2022, har påverkat samhället på många sätt. Användare kan exempelvis ställa frågor till chattboten om allt från konkreta problem om matematiska ekvationer, till att skriva en uppsats. Enkelt sagt kan en användare fråga ChatGPT om nästan vad som helst. Emellertid har detta verktygväckt många frågor, särskilt akademiska. Verktyget har höjt många varningsklockor för de svenska universiteten. Bland dem ställs frågor om huruvida examinationsformer fungerar bra samt om studenter faktiskt skriver sina egnauppsatser eller inte. Syftet med denna studie är att införskaffa kunskap om vad svenska universitetslärare tycker om ChatGPT och hur det kan komma att påverka de svenska universiteten. I syfte att besvara frågeställningen har en kvalitativ undersökning genomförts därtidigare litteratur och forskning samlats in. Litteraturstudien har legat till grund förbåde det teoretiska ramverket och den semistrukturerade intervjuguiden. Intervjuerna har genomförts digitalt via Zoom. Utifrån empirin och det insamlade materialet har ett resultat presenterats och en analys har utförts. Resultatet av studien visade att universitetslärare i Sverige kan se både möjligheter och risker med studenters användning av ChatGPT inom universiteten. Möjligheterna som togs upp var att elever kan förstå uppgifter som är otydliga för dem och att ChatGPT kan fungera som en handledare. Vidare har det lyfts fram att ChatGPT kange feedback på övningar och förhöra elever. En avsaknad av självreflektion och riskför ökad plagiering var bland annat de risker som visades i den empiriska datan. Kritiskt tänkande bland elever kan även minska samt att partiskhet kan uppstå, vilketberörs i det empiriska materialet.

The use of artificial intelligence (AI) has increased in recent years to create more efficient and innovative solutions. One type of AI solution introduced in several different industries is chatbots that customers can interact with by typing, or choosing from a number of options, and get direct responses from the system. Through chatbots, companies can streamline their customer service as well as improve customer relationships. Thus, chatbots can be used in companies' customer service to reduce the workload. In order to study this, the following research question was formulated: How can the introduction of chatbots help businesses to streamline their customer service? To fulfill this purpose, an deductive approach was chosen and as the final result is based on a combination of data and different theories. Data were collected through semi-structured interviews and observations. The data was compiled and then analyzed thematically, which led to the conclusion that the use of chatbots can contribute to streamlining and developing businesses’ customer service. / Användningen av artificiell intelligens (AI) har ökat allt mer de senaste åren för att skapa mer effektiva och innovativa lösningar. En typ av AI-lösning som införts inom flera olika branscher är chattbotar som kunder kan interagera med genom att skriva, eller välja mellan ett antal alternativfrågor, och få direkta svar från systemet. Genom chattbotar kan företag effektivisera sin kundservice samt förbättra sina kundrelationer. Därmed kan chattbotar användas inom verksamheters kundservice för att minska belastningen på den bemannade kundtjänsten. För att undersöka detta närmare ställdes frågeställningen: Kan användandet av chattbotar hjälpa verksamheter att effektivisera sin kundservice?. För att uppfylla detta syfte valdes ett deduktivt angreppssätt och slutgiltiga resultatet baseras då på en kombination av data och olika teorier. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Datan sammanställdes och analyserades tematiskt, vilket ledde fram till slutsatsen att användandet av chattbotar kan bidra till att effektivisera och utveckla verksamheters kundservice.

Digitala kommunikationstjänster som chattbotar och virtuella assistenter blir alltmer förekommande och populärt för företag och organisationer att använda sig av. Chattboten och den virtuella assistenten är besläktade datorsystem uppbyggda med bakomliggande teknik som syftar till att efterlikna mänskliga samtal på ett så realistiskt sätt som möjligt. Företag och organisationer använder dessa digitala kommunikationsverktyg både för interna- och externa bruk som ett kundtjänstalternativ. Vid användning av dessa digitala kommunikationstjänster tillkommer en rad utmaningar. Denna studie ämnar ta reda på de främst förekommande för- och nackdelarna. Studien har genomförts i form av intervjuer med sex svenska storföretag som implementerat chattboten eller den virtuella assistenten på sin webbplats och/eller använder den som ett hjälpmedel internt. En av studiens intervjuade kandidater är utvecklare av virtuell assistans och använder inte verktyget själva. Studiens insamlade resultat från intervjuerna visar att de främst förekommande fördelarna med en chattbot eller virtuell assistent är 1) Tillgängligheten dygnet runt, 2) Den smidiga övergången från chatt till mänsklig handläggare, och 3) Hantering av monotona enkla arbetsuppgifter. De främst förekommande nackdelarna är 1) Systemet tränas med felaktiga data, 2) Olika information når kunden från chattboten och en mänsklig handläggare, och 3) För höga förväntningar på systemet från början. Studiens sammanfattade slutsats är att chattboten och den virtuella assistenten kräver kontinuerligt bakomliggande arbete för att upprätthålla en så god användarupplevelse som möjligt. / Digital communication services such as chatbots and virtual assistants are becoming more common and popular for companies and organizations to use. The chatbot and the virtual assistant are related computer systems built with underlying technology that aims to mimic human conversations in a way as realistic as possible. Companies and organizations use these digital communication tools for both internal and external use as a customer service alternative. When using these digital communication services, several challenges arise. This study intends to find out the main advantages and disadvantages. The study was conducted in the form of interviews with six Swedish companies that have implemented the chatbot or the virtual assistant on their website and/or use it as assistance internally. One of the study's interviewed candidates is a developer of virtual assistance and does not use it themselves within the company. The study's collected results from the interviews show that the main advantages of a chatbot or virtual assistant are 1) Accessibility around the clock, 2) The smooth transition from chat to human administrator, and 3) Handling of monotonous simple tasks. The main disadvantages are 1) The system is trained with incorrect data, 2) Different information reaches the customer from the chatbot and a human administrator, and 3) Too high expectations of the system from the beginning. The study's summary conclusion is that the chatbot and the virtual assistant require continuous underlying work to maintain as good a user experience as possible.

Under de senaste åren har lärosäten genomgått betydande förändringar, med en ökande trend mot distansutbildning, särskilt på grund av Covid-19-pandemins påverkan. I den digitala omställning som blivit, har artificiell intelligens (AI) och särskilt chattbotar börjat spela en allt större roll inom utbildning. Genom att det erbjuder omedelbar tillgång till studiematerial och stöttning. Chattbotar har blivit alltmer populära bland studenter, för deras förmåga att tillhandahålla omedelbar hjälp eller stöd. Särskilt i en tid där distansundervisning har blivit normen. Denna studie belyser den alltmer växande integreringen av chattbotar inom utbildning. Genom inspiration av modeller som Technology Acceptance Model (TAM) och Task Technology Fit (TTF), strävar undersökningen efter att förstå faktorer som påverkar studenternas acceptans och användning av chattbotar. Syftet är att bidra till en djupare förståelse för distansstudenters inställning och syn på chattbotars användning och roll inom högre utbildning. Studien präglas av en semistrukturerad enkätundersökning som skickats ut till en grupp distansstudenter inom högre utbildning i Sverige, det vill säga individer som studerar vid högskola eller universitet. Resultatet visar att respondenterna ser chattbotar som ett värdefullt komplement till traditionella undervisningsmetoder, som effektiviserar studier genom snabb information och stöd, men också på i flera fall, utmaningar. Genom att identifiera både potentialen och utmaningarna med chattbotar öppnar denna studie upp för en bredare dialog om teknologins roll i att främja lärande och pedagogisk utveckling i det digitaliserade samhället. / In recent years, educational institutions have undergone significant changes, with a growing trend towards distance studies, particularly due to the impact of the Covid- 19 pandemic. In the digital transition that has ensued, artificial intelligence (AI), especially chatbots, has begun to play an increasingly prominent role in education by offering immediate access to study materials and support. Chatbots have become increasingly popular among students for their ability to provide immediate assistance or support, especially in a time when distance learning has become the norm. This study highlights the increasingly growing integration of chatbots in education. Drawing inspiration from models such as the Technology Acceptance Model (TAM) and Task Technology Fit (TTF), the study aims to understand the factors influencing students' acceptance and usage of chatbots. The aim is to contribute to a deeper understanding of distance students' attitudes and perceptions regarding the use and role of chatbots in higher education. The study is characterized by a semi-structured survey sent to a group of distance students in higher education in Sweden, that is, individuals studying at colleges or universities. The result shows that the respondents view chatbots as a valuable complement to traditional teaching methods, enhancing studies through quick information and support, but also presenting several challenges. By identifying both the potential and challenges of chatbots, this study opens up a broader dialogue about the role of technology in promoting learning and pedagogical development in the digitized society.

This paper researches how different amounts of data affect different word vector models for classification of dialog system user input. A hypothesis is tested that there is a data threshold for dense vector models to reach the state-of-the-art performance that have been shown with recent research, and that character-level n-gram word-vector classifiers are especially suited for Swedish classifiers–because of compounding and the character-level n-gram model ability to vectorize out-of-vocabulary words. Also, a second hypothesis is put forward that models trained with single statements are more suitable for chat user input classification than models trained with full conversations. The results are not able to support neither of our hypotheses but show that sparse vector models perform very well on the binary classification tasks used. Further, the results show that 799,544 words of data is insufficient for training dense vector models but that training the models with full conversations is sufficient for single statement classification as the single-statement- trained models do not show any improvement in classifying single statements. / Detta arbete undersöker hur olika datamängder påverkar olika slags ordvektormodeller för klassificering av indata till dialogsystem. Hypotesen att det finns ett tröskelvärde för träningsdatamängden där täta ordvektormodeller när den högsta moderna utvecklingsnivån samt att n-gram-ordvektor-klassificerare med bokstavs-noggrannhet lämpar sig särskilt väl för svenska klassificerare söks bevisas med stöd i att sammansättningar är särskilt produktiva i svenskan och att bokstavs-noggrannhet i modellerna gör att tidigare osedda ord kan klassificeras. Dessutom utvärderas hypotesen att klassificerare som tränas med enkla påståenden är bättre lämpade att klassificera indata i chattkonversationer än klassificerare som tränats med hela chattkonversationer. Resultaten stödjer ingendera hypotes utan visar istället att glesa vektormodeller presterar väldigt väl i de genomförda klassificeringstesterna. Utöver detta visar resultaten att datamängden 799 544 ord inte räcker till för att träna täta ordvektormodeller väl men att konversationer räcker gott och väl för att träna modeller för klassificering av frågor och påståenden i chattkonversationer, detta eftersom de modeller som tränats med användarindata, påstående för påstående, snarare än hela chattkonversationer, inte resulterar i bättre klassificerare för chattpåståenden.