<p>This report is a study of information quality that has been carried out at Nils Hanssons Åkeri Ltd. The objective was to focus on the information flow at the firm. This was done by three case studies where two departments, the market department and the traffic management department, were studied. These departments were chosen because there is a natural flow of information between them that has not been evident for everybody involved before.</p><p>Today, the information flow has a difficulty to contribute to the value creation process. The case studies were analyzed by means of an information quality model where the flaws were made visible. A scale model was designed in order to visualise the balance between the material and the immaterial flow. The scale model visualized that the current focus is the material part. The importance of a well functioning information flow is not prioritized. This makes the scale unbalanced and it weighs over to the material side. In order to restore the balance, it is required that everyone concerned sees the information as a product and not as a by-product.</p><p>The case studies led to three improvement suggestions. The first is that NHAB should designate one person that is responsible for the whole information quality process. The next suggestion is to have annual meetings involving the two departments. The third suggestion is to have a central place were the departments can share information. It was also required to have a checklist that can increase the information quality.</p>

<p>Kirurgiska ingrepp ökar då antalet sjukdomar och befolkningens livslängd ökar. Fler operationer utförs i världen och högre krav ställs på hälso- och sjukvården. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsäkerheten sker internationellt och nationellt.</p><p>Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbättra patientsäkerheten för att säkerställa kvaliteten på vården genom att använda en beprövad mall. Europarådet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frågor kring patientsäkerheten. En litteraturstudie utfördes med syfte att undersöka om och på vilket sätt en checklista kan påverka patientsäkerheten perioperativt. Resultatet visar att en checklista reducerar komplikationer och dödsfall för patienter i den perioperativa vården, är effektiv och inte tidskrävande. Det visar också att kommunikation, samarbete och utbildning i operationslaget blir bättre genom en checklistediskussion. Alla komplikationer går inte att förhindra men med en checklista kan onödiga misstag undvikas med ett strukturerat och säkert arbetssätt. Framtida studier bör undersöka implementering av en checklista och anpassas lokalt efter operationsavdelningens förutsättningar. En standardmall behöver utvecklas, införas, och utvärderas. Forskning kring hygieniska aspekter som hur luften i en operationssal påverkas när checklistan diskuteras hade varit intressant för framtiden.</p>

<p>Trafikmiljön är ett problem vid många skolor i landet. Det beror i många fall på att skolorna inte är planerade och byggda för att så många föräldrar lämnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvägen upplevs som osäker, att det är för långt till skolan, att föräldrarna lämnar barnen på väg till arbetet eller helt enkelt bekvämlighet.</p><p> </p><p>Syftet med denna studie är att bidra med förståelse till att öka trafiksäkerheten för barn, och att utifrån barnens perspektiv få fram underlag till förbättringar av trafiksäkerheten i en skolas närområde. Målet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan använda i detta arbete. Baserat på en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista. För att verifiera dessa metoder och det underlag de ger till en checklista har en studie utförts på två skolor i Gävle kommun, Brynässkolan och Hagaströms skola.</p><p> </p><p>Resultatet av studien har sammanfattats i en checklista där delar av de använda metoderna som visade sig lämpliga för att arbeta med att förbättra trafiksäkerhet kring skolor ur ett barnperspektiv har listats:</p><p> </p><ul><li><em>Inventering av fysisk miljö </em><em>och observationer</em> – inventering av fysisk miljö med en modifierad klassificeringsmodell utformad av SWECO, mätning av trafikflöde och observationer vid barns ankomst till skolan.</li><li><em>Barns färd till skolan </em>– enkät till barn om deras färd till skolan.<em></em></li><li><em>Trafikarbetet vid skolan </em>– fysiska förändringar i samråd, beteendepåverkande åtgärder för såväl vuxna som barn.<em></em></li></ul><p> </p><p>Denna studie har påvisat att det finns flera aspekter att ta hänsyn till vid skapandet av en säker trafikmiljö vid ankomst till skolan. Det behövs både beteendepåverkande och fysiska åtgärder för att uppnå bästa resultat. Det arbetet görs bäst när alla (skola, barn, föräldrar och kommun) tillsammans är delaktiga och jobbar mot samma mål; att barnen ska ha en bra och trygg trafikmiljö vid skolan. I arbetet med trafiksäkerhet vid skolor är den framtagna checklistan ett bra stöd för att ta fram rätt underlag och för att säkerställa att barnens perspektiv tas med i analysen.</p> / <p>The traffic environment is a problem at many schools in Sweden. The reason can in many cases be that the schools are not planned and built for the amount of traffic caused by parents who take their children to school by car today. There can be several reasons for parents to bring their children to school by car, such as: the road to the school is considered unsafe; the way to the school is too long for walking; the parents leave their children at the school on their way to work; or simply because it is practical.</p><p> </p><p>The purpose of this study is to contribute to the understanding of increased traffic safety for children, and from a child’s perspective, collect basic data of the traffic environment to be used when working with improvements of the traffic safety around schools. The aim of the study is to produce a checklist which can be used by municipalities in their work. A number of methods have been chosen based on literature studies. These methods were applied to two schools in the municipality of Gävle, Brynässkolan and Hagaströms skola, in order to verify the methods and the basic data that they produce to a check list.</p><p> </p><p>The methods used are:</p><p> </p><ul><li><em>Stocktaking of physical environment and observations</em> - stocktaking of physical environment with SWECO’S classification model, measuring the flow of traffic and observations at children’s arrival at school.</li><li><em>Children’s journey to school</em> - questionnaire to children about their travelling to the school.</li><li><em>Traffic work at the school</em> - physical changes in consultation, behavior affecting measures for both adults and children.</li></ul><p>This study has shown that there were several aspects to take into consideration when creating a safe traffic environment for children arriving to school. To achieve the best result both actions to improve behavior and physical measures are needed. This work is best carried out when all involved (school, children, parents and municipality) cooperate and work towards same objective, the objective that the children shall have a good and safe traffic environment at school. In the work with traffic safety at schools the produced check list is a good tool to get the correct basic data and to make sure that the children’s perspective are included in the analysis.</p>

Trafikmiljön är ett problem vid många skolor i landet. Det beror i många fall på att skolorna inte är planerade och byggda för att så många föräldrar lämnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvägen upplevs som osäker, att det är för långt till skolan, att föräldrarna lämnar barnen på väg till arbetet eller helt enkelt bekvämlighet.   Syftet med denna studie är att bidra med förståelse till att öka trafiksäkerheten för barn, och att utifrån barnens perspektiv få fram underlag till förbättringar av trafiksäkerheten i en skolas närområde. Målet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan använda i detta arbete. Baserat på en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista. För att verifiera dessa metoder och det underlag de ger till en checklista har en studie utförts på två skolor i Gävle kommun, Brynässkolan och Hagaströms skola.   Resultatet av studien har sammanfattats i en checklista där delar av de använda metoderna som visade sig lämpliga för att arbeta med att förbättra trafiksäkerhet kring skolor ur ett barnperspektiv har listats:   Inventering av fysisk miljö och observationer – inventering av fysisk miljö med en modifierad klassificeringsmodell utformad av SWECO, mätning av trafikflöde och observationer vid barns ankomst till skolan. Barns färd till skolan – enkät till barn om deras färd till skolan. Trafikarbetet vid skolan – fysiska förändringar i samråd, beteendepåverkande åtgärder för såväl vuxna som barn.   Denna studie har påvisat att det finns flera aspekter att ta hänsyn till vid skapandet av en säker trafikmiljö vid ankomst till skolan. Det behövs både beteendepåverkande och fysiska åtgärder för att uppnå bästa resultat. Det arbetet görs bäst när alla (skola, barn, föräldrar och kommun) tillsammans är delaktiga och jobbar mot samma mål; att barnen ska ha en bra och trygg trafikmiljö vid skolan. I arbetet med trafiksäkerhet vid skolor är den framtagna checklistan ett bra stöd för att ta fram rätt underlag och för att säkerställa att barnens perspektiv tas med i analysen. / The traffic environment is a problem at many schools in Sweden. The reason can in many cases be that the schools are not planned and built for the amount of traffic caused by parents who take their children to school by car today. There can be several reasons for parents to bring their children to school by car, such as: the road to the school is considered unsafe; the way to the school is too long for walking; the parents leave their children at the school on their way to work; or simply because it is practical.   The purpose of this study is to contribute to the understanding of increased traffic safety for children, and from a child’s perspective, collect basic data of the traffic environment to be used when working with improvements of the traffic safety around schools. The aim of the study is to produce a checklist which can be used by municipalities in their work. A number of methods have been chosen based on literature studies. These methods were applied to two schools in the municipality of Gävle, Brynässkolan and Hagaströms skola, in order to verify the methods and the basic data that they produce to a check list.   The methods used are:   Stocktaking of physical environment and observations - stocktaking of physical environment with SWECO’S classification model, measuring the flow of traffic and observations at children’s arrival at school. Children’s journey to school - questionnaire to children about their travelling to the school. Traffic work at the school - physical changes in consultation, behavior affecting measures for both adults and children. This study has shown that there were several aspects to take into consideration when creating a safe traffic environment for children arriving to school. To achieve the best result both actions to improve behavior and physical measures are needed. This work is best carried out when all involved (school, children, parents and municipality) cooperate and work towards same objective, the objective that the children shall have a good and safe traffic environment at school. In the work with traffic safety at schools the produced check list is a good tool to get the correct basic data and to make sure that the children’s perspective are included in the analysis.

This report is a study of information quality that has been carried out at Nils Hanssons Åkeri Ltd. The objective was to focus on the information flow at the firm. This was done by three case studies where two departments, the market department and the traffic management department, were studied. These departments were chosen because there is a natural flow of information between them that has not been evident for everybody involved before. Today, the information flow has a difficulty to contribute to the value creation process. The case studies were analyzed by means of an information quality model where the flaws were made visible. A scale model was designed in order to visualise the balance between the material and the immaterial flow. The scale model visualized that the current focus is the material part. The importance of a well functioning information flow is not prioritized. This makes the scale unbalanced and it weighs over to the material side. In order to restore the balance, it is required that everyone concerned sees the information as a product and not as a by-product. The case studies led to three improvement suggestions. The first is that NHAB should designate one person that is responsible for the whole information quality process. The next suggestion is to have annual meetings involving the two departments. The third suggestion is to have a central place were the departments can share information. It was also required to have a checklist that can increase the information quality.

Kirurgiska ingrepp ökar då antalet sjukdomar och befolkningens livslängd ökar. Fler operationer utförs i världen och högre krav ställs på hälso- och sjukvården. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsäkerheten sker internationellt och nationellt. Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbättra patientsäkerheten för att säkerställa kvaliteten på vården genom att använda en beprövad mall. Europarådet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frågor kring patientsäkerheten. En litteraturstudie utfördes med syfte att undersöka om och på vilket sätt en checklista kan påverka patientsäkerheten perioperativt. Resultatet visar att en checklista reducerar komplikationer och dödsfall för patienter i den perioperativa vården, är effektiv och inte tidskrävande. Det visar också att kommunikation, samarbete och utbildning i operationslaget blir bättre genom en checklistediskussion. Alla komplikationer går inte att förhindra men med en checklista kan onödiga misstag undvikas med ett strukturerat och säkert arbetssätt. Framtida studier bör undersöka implementering av en checklista och anpassas lokalt efter operationsavdelningens förutsättningar. En standardmall behöver utvecklas, införas, och utvärderas. Forskning kring hygieniska aspekter som hur luften i en operationssal påverkas när checklistan diskuteras hade varit intressant för framtiden.

Detta arbete är ett samarbete med Markbygg Construction AB. I byggbranschen finns det en problematik med låssystem. På grund av olika faktorer, som bristfälliga föreskrifter och brist på kunskap inom ämnet, kan extra resurser behövas i slutet av projektet för olika korrektioner.Syftet med det här projektet är att skapa ett system för att hantera låssystem under entreprenad, så att komplikationer kan undvikas. Målsättningen är att skapa en checklista som visar att funktionskraven för ett låssystem i en byggnad uppfylls. Checklistan ska förhindra att extra arbeten uppstår i slutet av projektet. Det behövs en avgränsning eftersom det inte är relevant om ett lås öppnas med kortläsare, bricka, kod eller via porttelefon. Det som är viktigt är att låset i sig är kapabelt att ta emot en elektrisk signal som berättar för låset att det ska öppna sig. Projektet inleddes med en inläsningsperiod i ämnet för att kunna konstruera ett teoretiskt underlag som checklistan ska baseras på. Teorin består av fyra olika delar som behövs för att konstruera checklistan. Brand &amp; UtrymningInbrottsskydd Funktioner Utformning av checklista Efter teorin var färdigställd så utformades checklistan från koncept till ifyllbart PDF-dokument. Efteråt kompletterades checklistan enligt Markbyggs önskemål. Resultatet blev en enkel och lättförståelig checklista som kommer att användas som hjälpmedel under projektering och produktion. Det finns utvecklingspotential för checklistan och många områden som den skulle kunna utvecklas i, exempelvis integration med CAD-program. Förhoppningen med checklistan är att den ska kunna vara med och bidra till en hållbar utveckling genom att undvika fel under entreprenad. Ambitionen är att på det sättet spara in på både transport-, arbets- och materialkostnader.

Bakgrund: WHO:s checklista är ett hjälpmedel avsett för att reducera komplikationer i samband med kirurgiska ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbättrar patientsäkerheten utan också bidrar till bättre kommunikation och teamarbete. Syfte: Syftet denna studie var att undersöka vad operationssjuksköterskan anser om användningen av WHO:s checklista på operation och om de anser att den påverkar patientsäkerheten och teamarbetet. Metod: Deskriptiv enkätstudie med kvantitativ ansats. Genomförd vid ett sjukhus i mellansverige som en totalundersökning. Enkäten delades ut till 102 operationssjuksköterskor. Totala svarsfrekvensen blev 59,8% (n=61). Resultat: Visade på en bättre följsamhet av användandet av checklistan vid planerade ingrepp jämfört med det akuta. Sjuttiofem procent upplevde att checklistan förbättrade säkerheten för patienten och femtio procent instämde helt på att den även förbättrar teamarbetet. Checklistan ansågs av sjuttio procent inte heller fördröja arbetet på operationssalen. Oklarheter belystes i form av vem som ansvarar för genomförandet av checklistan då femtiofem procent upplevde att detta var oklart. Slutsats: Resultaten pekar mot att det finns en god följsamhet vad det gäller ”time out” vid planerade ingrepp och att det ofta är ”avslutet” som inte genomförs. Något som också belystes var att det inte var självklart vem som bär ansvaret för användandet av checklistan. / Background: WHO's checklist is a tool intended to reduce complications associated with surgical procedures. Studies have shown that the checklist not only improves patient safety, but also contribute to better communication and teamwork. Aim: The purpose of this study was to examine theatre nurse consider about the use of WHO's checklist for surgery and if they think it affects patient safety and teamwork. Method: Descriptive survey study with quantitative data. Completed at a hospital in central Sweden as a census survey. The questionnaire was distributed to 102 theatre nurses. Overall response rate was 59.8% (n = 61). Result: Showed a better compliance of the use of the checklist in elective surgery compared to the acute. Seventy-five per cent felt that the checklist improved safety for the patient and fifty per cent agreed completely that it also improves teamwork. The checklist was considered by seventy percent do not delay work on the operating room. Uncertainties were highlighted in terms of who is responsible for execution of the checklist, then fifty-five percent felt that this was unclear. Conclusions: The results suggest that there is a good compliance in terms of "time out" in elective surgery and that it is often "sign out" that are not implemented. Another factor, which also was highlighted, was that it was not clear who is responsible for the use of the checklist.

Examenarbetet handlar om hur entreprenörer med hjälp av en checklista ska kunna identifiera, analysera och minimera risker som uppstår när ett förfrågningsunderlag börjar studeras till att ett eventuellt anbud lämnas. Syftet med examensarbetet är att entreprenörerna ska känna sig säkra när de lämnar anbud på ett förfrågningsunderlag. För att uppnå målet har tre stycken intervjuer genomförts och fem förfrågningsunderlag samt litteratur studerats. Resultatet av examensarbetet presenteras i form av en checklista som entreprenörerna kan använda sig av för att medvetandegöra risker vid anbudslämning och att entreprenören ska kunna använda den för att öka chansen att vinna anbudet.

<p>För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier.</p><p>Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget. Fördelarna tycks klart överväga nackdelarna. Dessutom analyseras vad en påverkansbedömning bör innehålla och ett förslag på en checklista presenteras. Det framkom bl a att även andra aspekter än de i MKB-förordningen framhållna bedömningskriterierna bör ingå samt att andra hållbarhetsprinciper än ekologiska och fysiska</p><p>t ex folkhälsa och samhällsekonomi är viktiga. För att utforma ett förslag på en checklista användes även goda exempel från befintliga checklistor från kommunerna Gävle och Norrköping.</p> / <p>To reach a good built environment, it is important to integrate environmental concerns early in the societal planning processes. The insight of this led to a new EC-directive, a k a the SEA- directive, on the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment, which aims to promote a sustainable development. The directive has been implemented into the Swedish legislation and involves, for municipal detail planning, in particularly that an introductory impact assessment has to be made in order to determine whether a plan can be assumed to cause a significant environmental impact. In that case an entire environmental assessment has to be done. New procedures for municipals have to be developed due to the changes in legislation, which for example implies that the projects must be assessed from established environmental criteria.</p><p>This present study investigates which type of environmental restrictions and criteria that is required from a methodology used to decide whether an early impact assessment is needed. The potential use of checklists is especially analysed. The study suggests that checklists are suitable in this context. The advantages clearly seem to overweigh the disadvantages.</p><p>Furthermore an analysis of what impact assessment should include is made and a proposal of a checklist is presented. It was obvious that aspects other than those in the Swedish EIA-regulation should be included and also that other than ecological and physical principles of sustainability are important, for example economy and public health. To create a new proposal for a checklist, good examples were also used from already existing checklists. Those were from the municipals of Gävle and Norrköping.</p>