This study explored the low retention rates of childcare workers at a military child development center in the northeast United States. The purpose of this case study was to explore the work experiences of childcare employees during their first year of employment at a child development center to discover the factors that influenced their decision to resign. The conceptual framework that guided this study was a 2-factor approach of motivator and hygiene factors associated with experiences and perceptions. Transcripts from interviews with 15 current and prior childcare workers and management team members were coded, triangulated, and thematically analyzed. The themes developed from the interview data revealed key factors that contributed to childcare workers' positive and negative work experiences, such as pay and benefits, professional development and training requirements, and lack of support for novice childcare workers. The results of this study led to a position paper recommending that stakeholders implement a 3-day mentoring program to address the issue of resignation among first-year childcare workers. The mentoring program could lead to social change by increasing positive work experiences, knowledge base of first-year childcare workers, and worker retention rates at military child development centers.

This surveys purpose is to find out how educators work with science and technology in preschool, what effects occur if the teaching does not take place and if there’s any difference with the science and technology class in preschool depending on what education the staff has. Four preschool teachers and three childcare workers in six preschools in a small municipality has been interviewed by qualitative interviews. The result shows that the interviewed used activities, experiments, theme work and the free game to teach the children science and technology. Biology is the topic in science that is being worked the most with. Lack of knowledge, interest, time and staff are factors that are seen as obstacles to the work of science and technology. My conclusion is that all educators working with science and technology in preschool but in different ways. One can see the difference between childcare workers and preschool teachers because of their knowledge of the subject. More knowledge results in better teaching.

This essay is about the development process I have undergone during my experience-based preschool teacher education. I write about my internal process, about how I as a childcare worker go from assertiveness and believing in myself into fighting doubts, thoughts and feelings as a preschool teacher. The purpose with this essay is to make the difficulties with managing new knowledge and practicing it in real life visible, and at the same time overcome your uncertainty in a new professional role. The essay is based on two stories from my professional life where I, in the first one portray my actions and behavior as a childcare worker and in the second one as a preschool teacher. Based on my stories I try to answer questions as what does the individual learning process look like when going from one professional role to another in the same profession? What impact does theoretical knowledge have on practical knowledge? I have used reflection and writing as methods for my paper. I have reflected through dialogues together with fellow students and colleagues, but I have also reflected in my thoughts by having an internal dialogue. I base my essay on phenomenology and hermeneutic theory which both are experience based and evolve from interpretations and understandings of phenomena that arise in one`s mind. To be able to visualize my thinking the reflection has been an important part of my writing and also for being able to take different perspectives and examine myself critically. In this essay I discuss different kinds of knowledge and I base it on Aristotle´s three forms of knowledge. I begin my paper with describing my non doubting period and by using scientific theories I try to deepen my knowledge about why I go from being confident to having doubts.  The core of the story is the part about my doubting period where I discuss the importance of theoretical knowledge. I reflect upon and highlight different dilemmas in which a person`s knowledge is invisible and I discuss whether a uniform would make any difference to what knowledge you possess in the eyes of a beholder. / Den här essän handlar om min utvecklingsprocess jag har genomgått under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning. Jag skriver om min inre process, om hur jag som barnskötare går från självsäkerhet och att tro på mig själv till att kämpa med tvivel, tankar och känslor som förskollärare. Syftet med denna essä är att synliggöra svårigheterna med att förvalta vetenskaplig kunskap och praktisera den i verkligheten, och samtidigt övervinna sin osäkerhet i en ny yrkesroll. Essän bygger på två berättelser utifrån min verksamhet där jag i den första delen gestaltar mitt handlande och agerande som barnskötare och i den andra delen som blivande förskollärare. Utifrån mina berättelser försöker jag att svara på frågor som, hur kan den individuella lärprocessen se ut när man går från en yrkesroll till en annan inom samma verksamhet? Vilken betydelse har teoretisk kunskap för det praktiska kunnandet?    Jag har använt mig av reflektion och skrivande som metod. Tillsammans med klasskamrater och kollegor har jag reflekterat genom dialog, men jag har också haft en inre dialog då jag har reflekterat i tankarna. I min essä utgår jag från teorier som fenomenologi och hermeneutik vilka utgår från erfarenheten och som bygger på tolkningar och förståelse av fenomen som uppstår i ens medvetande. Reflektionen har varit en viktig del i mitt arbete för att synliggöra mina tankegångar och för att kunna inta olika perspektiv och granska mig själv kritiskt. I essän diskuterar jag olika sorters kunskap och utgår ifrån Aristoteles tre kunskapsformer. Jag börjar med att beskriva min icke tvivlande period och med hjälp av teorier försöker jag fördjupa min kunskap genom att bli medveten om varför jag går från självsäkerhet till att börja tvivla. I den tvivlande perioden finns essäns kärna, där jag ingående diskuterar vikten av kunskap. Jag reflekterar över och belyser olika dilemman då kunskapen inte syns, och funderar över om en uniform har någon avgörande betydelse för vilken kunskap man besitter, i en betraktares ögon.

I denna studie är syftet att synliggöra, och på så sätt bidra med mer kunskap kring, vilka uppfattningar vårdnadshavare till barn i förskolan har kring yrkesrollerna barnskötare och förskollärares olika ansvar och innebörder, samt hur dessa relaterar till de mål och riktlinjer kring ansvar och arbetsfördelning som skrivs fram i förskolans läroplan. Fem vårdnadshavare från tre olika kommuner i västra Sverige har deltagit i den kvalitativa studien där metodansatsen är diskursanalys. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och en diskursanalys vid analysering av materialet. Resultatet visar att det finns en diskurs som handlar om att vårdnadshavare uppfattar att barnskötare innefattas av arbetet med barnen och ansvarar för deras omsorg, och en annan diskurs som handlar om att förskollärare uppfattas som den av rollerna som ansvarar för barnens utbildning och organisering av förskolans verksamhet. Det framkommer även att vårdnadshavarna i studien visar sig ha lite kännedom om hur förskolans läroplan relaterar till yrkesrollernas ansvar och arbetsuppgifter. Den uppgift som förskolans personal har ålagts gällande att upplysa vårdnadshavare om dess innehåll verkar därav inte prioriteras i den dagliga kommunikationen. Detta då studien visar att vårdnadshavares uppfattningar om förskolans yrkesroller skiljer sig åt från hur barnskötare och förskollärare beskrivs utifrån Skolverket (2018), vilket kan ge konsekvenser för samverkan mellan förskola och hem. / The purpose of this study is to visualize what perceptions parents of children in preschool have about the professional role’s childcare workers and preschool teacher’s different responsibilities and meanings, and how these relate to the goals and guidelines regarding responsibility and division of work that are written in the preschool curriculum. Five parents from three different municipalities in western Sweden have participated in the qualitative study where the method approach is a discourse analysis. Qualitative semi-structured interviews were used to collect data and a discourse analysis for analyzing the material. The results show that there is a discourse regarding to how parents perceive childcare workers as included in the work with the children and are responsible for their care, and another discourse about how preschool teachers are perceived as those responsible for the children’s education and the organization of the preschool. It also emerges that the parents in the study appear to have little knowledge of how the preschool curriculum relates to the professional role’s responsibilities and tasks. The assignment that are required by the preschool staff as to inform parents about its content, do therefore not seem to be prioritized in the daily communication. This as the study shows that parent’s perceptions of the professional roles in preschool are different from Skolverket’s (2018) description of childcare workers and preschool teachers, which can have consequences for the collaboration between preschool and home.