Vi har gjort en hermeneutisk studie vars syfte var att få en förståelse för hur det är att leva som romsk kvinnlig tiggare i Sverige, och hur situationen i Rumänien ser ut för dessa kvinnor. Materialet har vi samlat in främst genom djupintervjuer med romska tiggande kvinnor, men också med deltagande observationer på stödcenter för utsatta EU-migranter. Materialet i studien har vi utifrån den hermeneutiska spiralen analyserat i tre steg, som innebär att gå från en materialnära tolkning mot en allt mer abstrakt tolkning. Till grund för vår tolkning har vi använt Bourdieus teori om kapital, som visat på vilka resurser eller brister kvinnorna har. Putnams teori om sammanbindande och överbryggande kapital, som gav oss möjlighet att se innebörden av kontakter innanför och utanför sin grupp. Goffmans stigmateori kunde vi koppla till hur kvinnorna upplever att samhället tar emot dem. Beckers avvikarteori användes för att tolka val som några kvinnor gjort. Vår sluttolkning av resultatet blev att kvinnorna ser tiggandet som ett jobb som de utstår på grund av ansvaret de har och känner gentemot familjen. Hur individen samtidigt styrs av sin grupp tolkade vi från betydelsen Putnam ger till sitt begrepp sammanbindande kapital. De kvinnor som har lämnat livet som tiggare bakom sig har fått en anställning. Genom kontakter utanför sin grupp möjliggörs social mobilitet vilket vi tolkade från betydelsen Putnam ger till sitt begrepp överbryggande kapital .

<p>This thesis investigates the preconditions for a new type of migration among the highly skilled between Senegal and the EU, namely <em>circular migration</em>. The three most prominent actors in the shaping of the future migration pattern –the EU (administration), the Senegalese government and the future highly skilled migrants i.e. Senegalese university students –are studied by a combination of <em>social constructivism</em> and <em>critical discourse analysis</em>. The discourses are derived from official EU and Senegalese documents and from a survey as well as from semi-structured interviews with students at the two largest universities in Senegal. The analysis of the discourses shows three factors that point towards a change of the migration practice in favour of circular migration: first, an <em>interdiscursivity</em> between the migration, development and economic growth discourses; second, a <em>resemblance</em> between the three actors discourses on migration; and third, a <em>willingness</em> among all three actors to act for a mobility of knowledge and experience. Consequently, there are preconditions for circular migration between Senegal and the EU.</p>

This thesis investigates the preconditions for a new type of migration among the highly skilled between Senegal and the EU, namely circular migration. The three most prominent actors in the shaping of the future migration pattern –the EU (administration), the Senegalese government and the future highly skilled migrants i.e. Senegalese university students –are studied by a combination of social constructivism and critical discourse analysis. The discourses are derived from official EU and Senegalese documents and from a survey as well as from semi-structured interviews with students at the two largest universities in Senegal. The analysis of the discourses shows three factors that point towards a change of the migration practice in favour of circular migration: first, an interdiscursivity between the migration, development and economic growth discourses; second, a resemblance between the three actors discourses on migration; and third, a willingness among all three actors to act for a mobility of knowledge and experience. Consequently, there are preconditions for circular migration between Senegal and the EU.