The current study examined the influence of classroom age composition (the variability in ages of children in the classroom) on low-income preschool children's rates of change in multiple domains of school readiness. The sample consisted of 4,417 preschool children enrolled in 207 classrooms in a large, diverse Head Start program. Children were assessed throughout the year on four school readiness domains: emergent literacy, emergent numeracy, social and emotional skills, and approaches to learning. Multilevel modeling was employed to examine the main effect of classroom age composition as well as the interaction between classroom age composition and child's age as predictors of children's rates of change in these school readiness domains. Results showed that classroom age composition did not uniformly influence rates of change in school readiness for all children. Instead, a significant interaction between child's age and classroom age composition indicated that younger children developed skills in the domain of approaches to learning at an increased rate when placed in classrooms with a large age composition (i.e., in classrooms with a greater degree of age-mixing). This study extends literature focused on identifying classroom structures that promote positive development of school readiness skills, particularly for at-risk children.

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2006. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 328-341).

Vi har under vår verksamhetsförlagda del av vår lärarutbildning observerat att många lärare haft stora problem med att komma tillrätta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lärare, mentorer, elever men också med människor utanför skolan har vi blivit uppmärksammade på det faktum att samtliga önskar att skolans lärandemiljö skall präglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger på ett gemensamt socialt förhållningssätt. Denna internationella dokumentstudie har på ett komparativt sätt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgångspunkt från elever motsvarande år 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter när det gäller skolornas arbete med disciplinära frågor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive länders styrdokument och de etablerade lärteorier som finns. Inom respektive skola i studien är det rektorn som har ansvaret för att upprätta och säkerställa efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl. a. skiljer sig i uppdraget är att en rektor i en svensk skola får sina direktiv från det svenska Skolverket, i förlängningen kommunens barn- och ungdomsnämnd medan en engelsk rektor får sina direktiv från The Governing body – skolstyrelsen. De båda ländernas styrdokument vilar på en demokratisk grund och skall förmedla gemensamma grundläggande värden för respektive land. I de styrdokument vi analyserat kan vi se att uppbyggandet av ett gemensamt förhållningssätt har sin utgångspunkt i olika former av belönings- och bestraffningssystem i England medan det i Sverige har sin utgångspunkt i föreställningen om utveckling och lärande i interaktion.

No description available.

The purpose of this study is to investigate some of the conditions for teaching based on questions asked by the students. Special attention is given to the possibilities inherent in students' questions and to the limitations in the classroom. Two classes in each of the grades 3, 6 and 9 in six different schools were visited and the teaching was tape-recorded and observed. Complete descriptions of the lessons could be written down on the basis of these recordings and the observer's notes. 1024 questions that students asked were extracted and analysed on the basis of these descriptions. It appeared that boys asked almost twice as many questions as girls in almost all categories of questions with the exception of questions that the teacher invited the students to ask, orally or in writing, at the beginning of a new content area. Girls also asked comparatively more questions that opened the perspective by putting things into a wider context. In the visited classes 55 students were randomly selected for interviews. In the interviews the students were told to ask questions about six different objects. Altogether the students produced 1345 questions, girls slightly more than boys. The questions had to be systematized in order to be described in a suitable way. From the systematizing activity both content-oriented themes and cognitive categories emerged. The content-oriented themes were different for different objects, but certain similarities were observed. The themes could be organized along two lines, one stretching from the history or origin through actual appearance to future use and the other from details through appearance to relations to the surroundings. The cognitive categories that were found remained the same for all objects. It is worth emphasizing that the identification and description of the themes and categories of the content of the pupils' questions, within as well as outside the classroom, are to be seen as a main result of this study. Both concerning content-oriented themes and cognitive categories it was found that boys, working class students and students in grade 3 favoured the different categories in much the same way. The same applies to girls, upper middle class students and students in grade 6. In interviews teachers claimed that students were allowed to influence the teaching content by asking questions. Questions were said to be welcomed, noticed and answered. At the same time some of the teachers expressed strong ideas about what the students should know and what was expected of them. The analysis of the teachers' handling of the students' questions clearly demonstrated how teachers used certain strategies in order to adjust the questions to suit their purpose of stressing or repeating things that they considered to be important. All in the interest of being efficient and not wasting time. / digitalisering@umu

Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell.

The purpose of this study was to observe pre-kindergarten through fifth-grade public school classrooms to examine differences among instructional practices and technology use by teachers, students and the overall classroom. The current study differed from and built upon previous classroom observational research in a number of major ways. First, the observational data examined both student and teacher technology use and the availability of technology in the classroom. Second, authentic classroom behaviors were examined in relation to technology use; specifically, behaviors related to the impact of technology use on student engagement as well as differences among technology use in classrooms and differences by student socio-economic status. Finally, unlike previous studies, this study focused specifically on pre-kindergarten through fifth-grade classrooms from the same large public school district that was diverse by both socio-economic status (SES) and by student ethnicity. Overall, the results of this study suggest that technology has not been adequately implemented into the observed classrooms. Technology was available but was not used to a great extent. When technology was implemented, teachers were primarily observed using it to present material and students were observed using it almost exclusively for basic skills activities. This low-level of technology integration occurred in elementary schools of a high performing school district which had a technology plan in place, a low student to computer ratio, and 100 percent of the classrooms had Internet access. Furthermore, only 15 percent of teachers were observed integrating technology to a great extent; however, students in these classrooms were observed on task significantly more frequently than students in classrooms where technology was observed less or not at all. On the other hand, students were observed off task significantly more in classrooms where either no technology integration was observed or where it was only observed a moderate amount. These findings support and build upon previous observational studies. There is still a need, however, for strong, empirical research to be conducted to further examine the use of technology in elementary classrooms.

Drawing on a Norwegian empirical study of girls’ and boys’ teacher-led classroom conversation participation, this paper focuses on how students attending an upper secondary school vocational programs, participate in classroom discussion when observed in homogenous groups. This quantitative study has shown that gender identities associated with heterogeneous conversational patterns as exaggerated when observing homogenous classroom participation. The discussion describes not only the influences of class and peer group pressure to explain this phenomenon, in addition clarifies the contextual difference in quality when girls take the floor in a homogenous classroom setting.

Detta examensarbetes syfte är att klarlägga de formella krav som ställs på lärares klassrumsledarskap, att belysa sådana faktorer som lärare själva kan påverka för att uppnå ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer är förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lärare kan påverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet är en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehållsanalys av läroplanstexter genomförts för att klarlägga styrdokumentens krav på lärares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt beträffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med målsättningen att åstadkomma allmängiltiga generalisationer och söka praktiska tillämpningar inom området. Slutligen har en jämförelse mellan styrdokumentens krav och forskningsöversiktens resultat gjorts som underlag för en diskussion kring huruvida dessa är förenliga med varandra. Jämförelsen visar att en sådan förenlighet i allt väsentligt föreligger. Diskussionen lyfter bland annat fram vikten av en större medvetenhet avseende gruppdynamiska processer och att skolan i större utsträckning borde använda sig av konjunktiva grupparbeten som arbetsform.

Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessen Syftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap. Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning. Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka.