Tidigare studier har visat att negativa känslomässiga effekter på empatisören avtar med tiden. Denna studies syfte var att, med ett starkare mätinstrument samt en bredare population än tidigare, undersöka området ytterligare för att försöka få mer generaliserbara resultat. Deltagarna var 196 studenter varav 31 män. Genom en mellangruppsdesign besvarades en enkät där respondenterna beskrev en empatisituation och därefter fick bedöma hur denna påverkat dem. Slumpvis fick en tredjedel skatta hur effekter av empati ser ut direkt efteråt, en tredjedel hur det är nu och en tredjedel hur det är på lång sikt. Resultatet visade i linje med tidigare studier att negativa känslomässiga effekter på empatisören avtar med tiden. Det konstaterades även skillnader där kvinnor och yngre påverkas mer av empatisituationer än män och äldre. En möjlig förklaring till tidsperspektivets betydelse är att empatiska emotioner precis som alla emotioner avtar med tidsdistans från en specifik empatisituation.

Bakgrund: Compassion fatigue har beskrivits som ett tillstånd som främst drabbar hälso- och sjukvårdspersonal som kontinuerligt exponeras för andras lidande. Arbete inom den palliativa vården kan medföra arbetsrelaterad stress kopplad till olika faktorer såsom bristande kompetens, patienter som hastigt försämras i sitt hälsotillstånd samt organisatoriska faktorer såsom arbetsmiljö. De etiska riktlinjerna för sjuksköterskans profession belyser specifikt empati som en central del i mötet med patienten. Sjuksköterskor inom palliativ vård har beskrivits som särskilt utsatta för psykologisk stress som kan leda till compassion fatigue. Syfte: Syftet var att undersöka innebörden av begreppet compassion fatigue med inriktning på hälso- och sjukvårdspersonal inom palliativ vård. Metod: En begreppsanalys har genomförts i enlighet med metoden för begreppsanalys av Walker och Avant (2019). Resultat: Tre definierande attribut till compassion fatigue framkom: emotionell börda, minskad förmåga att visa empati samt fysisk och psykisk utmattning. Förutsättningar för compassion fatigue var upprepad exponering för andras lidande eller trauma, utövande av empati, brist på egenvård samt bristfälligt stöd (på arbetsplatsen och/eller socialt). Konsekvenserna för begreppet compassion fatigue var förminskad tilltro till sin kompetens, försämrad kvalitet på vården samt risk för att säga upp sig. Slutsats: Inom palliativ vård exponeras hälso- och sjukvårdspersonalen kontinuerligt av lidande vilket gör dessa till en riskgrupp för utvecklandet av compassion fatigue. Denna begreppsanalys bidrar till ökad kunskap om begreppet compassion fatigue inom specialistområdet palliativ vård, dess orsaker och konsekvenser vilket i sin tur kan öka medvetenheten kring begreppets förekomst.

Compassion fatigue har beskrivits som ett tillstånd som främst drabbar hälso- och sjukvårdspersonal som kontinuerligt exponeras för andras lidande. Arbete inom den palliativa vården kan medföra arbetsrelaterad stress kopplad till olika faktorer såsom bristande kompetens, patienter som hastigt försämras i sitt hälsotillstånd samt organisatoriska faktorer såsom arbetsmiljö. De etiska riktlinjerna för sjuksköterskans profession belyser specifikt empati som en central del i mötet med patienten. Sjuksköterskor inom palliativ vård har beskrivits som särskilt utsatta för psykologisk stress som kan leda till compassion fatigue. Syftet var att undersöka innebörden av begreppet compassion fatigue med inriktning på hälso- och sjukvårdspersonal inom palliativ vård. En begreppsanalys har genomförts i enlighet med metoden för begreppsanalys av Walker och Avant (2019). Tre definierande attribut till compassion fatigue framkom: emotionell börda, minskad förmåga att visa empati samt fysisk och psykisk utmattning. Förutsättningar för compassion fatigue var upprepad exponering för andras lidande eller trauma, utövande av empati, brist på egenvård samt bristfälligt stöd (på arbetsplatsen och/eller socialt). Konsekvenserna för begreppet compassion fatigue var förminskad tilltro till sin kompetens, försämrad kvalitet på vården samt risk för att säga upp sig.   Inom palliativ vård exponeras hälso- och sjukvårdspersonalen kontinuerligt av lidande vilket gör dessa till en riskgrupp för utvecklandet av compassion fatigue. Denna begreppsanalys bidrar till ökad kunskap om begreppet compassion fatigue inom specialistområdet palliativ vård, dess orsaker och konsekvenser vilket i sin tur kan öka medvetenheten kring begreppets förekomst.

No description available.

Counselor wellness is an important concept that can be taught in counselor education programs. Nonetheless, counseling interns tend to be at a higher risk for impairment issues due to stressors related to being novice counselors. The stress of engaging in therapeutic relationships with clients, lack of clinical experience, idealistic expectations of the profession, and personal issues can hinder their wellness. It is the responsibility of CACREP programs to incorporate wellness education into counselor training, which includes impairment topics such as compassion fatigue and burnout. The lack of this essential education can impede counseling interns' professional growth; create barriers within the therapeutic relationship, and raises questions about programs' gatekeeping policies. This study surveyed 68 counseling interns of 20 CACREP programs to determine: a) their levels of compassion satisfaction, compassion fatigue, and burnout as measured by the Professional Quality of Life (ProQOL) and, b) their perceptions of their programs' wellness curriculum and their knowledge of programs' nonacademic and retention policies as measured by The Counseling Interns' Perceptions of Wellness Survey (CIPW). Furthermore, this study examined the relationship between interns' perceptions of wellness and their levels of compassion satisfaction, compassion fatigue, and burnout. Descriptive and correlational statistics, and a MANOVA analysis were conducted to answer the research questions. The results demonstrate that a percentage of counseling interns were at a risk for compassion fatigue and burnout while providing therapeutic services to clients. Also, there were interns with low levels of compassion satisfaction. Additionally, there were interns who believed their programs were not educating them about counselor wellness and who were not knowledgeable of their programs' gatekeeping policies. There were positive relationships between interns' perceptions of their programs' wellness education and compassion satisfaction, and between compassion fatigue and burnout. There were negative relationships between wellness education and burnout, and compassion satisfaction and burnout. The results of this study suggest that counselor impairment occurs during training. Likewise, this study has reinforced the need to educate counseling students about impairment topics and wellness strategies. Further results suggest that counselor education programs need to strengthen and restructure gatekeeping policies during counselor training. / Ph. D.

Yes / The nursing profession is being threatened by staff shortages. Catherine Best explains why building resilience from within the profession is vital to safeguarding its future, by keeping newly qualified nurses in the job and preventing emotional ‘burnout’ across disciplines Resilience in nursing has been critiqued and challenged throughout the nursing literature. Trends in nursing have led to many nurses leaving the profession early in their career, often due to the immense pressures that they work under. There are many opinions on how nurses can develop the resilience needed to maintain professional integrity and continue to provide safe and effective care, while attempting to shoulder the considerable impact of political and professional drivers. This not only leaves nurses exhausted but often without hope. By taking collective action, this article argues that nurses may benefit from sharing ideas and learning from others, and in so doing rekindle hope and a belief that things can change.

The study focused on claims workers in the short-term insurance industry and on whether their working conditions, such as dealing with traumatised clients and traumatic materials, are affecting them adversely. Equivalent attention fell on underwriting clerks, the comparison group, to ascertain whether they differ significantly from claims workers along the dimensions of compassion satisfaction, burnout, secondary traumatic stress as well as self-esteem and optimism/pessimism. These constructs were measured by the ProQOL-RIII - , the Mehrabian MSE – and MOP Scales, after which the scores were analysed. These scores were then compared across the two groups and also in terms of mode of interaction, using parametric statistical procedures. Although no significant differences were found between the two study groups, interesting interaction effects and other findings were nevertheless revealed that shed valuable light on these groups of workers.

BAKGRUND: Det råder idag brist på sjuksköterskor i Sverige, denna brist förväntas öka under de kommande åren till följd av en ökad befolkning i landet. Enligt en undersökning av Statistiska Centralbyrånstatistik från 2014 arbetar en av tio legitimerade sjuksköterskor inte inom vården och en av de största anledningarna till detta är stress. Ett tämligen nbytt begrepp i Sverige, Compassion Fatigue, är ett tillstånd av sekundär traumatisk stress som drabbar personer i vårdgivande roller. Detta tillstånd är relativt outforskat inom svensk sjukvård. SYFTE: Syftet var att belysa faktorer som kan bidra till utvecklandet av compassion fatigue bland sjuksköterskor. METOD: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod som baserades på sju studier av kvantitativ metod, två studier av kvalitativ metod och en studie som använt mixad metod. RESULTAT: Resultatet presenteras utifrån fem huvudkategorier: Demografiska faktorer (ålder, kön och civilstånd); Miljörelaterade faktorer (betydelsen av ledarskap, arbetsbelastning och personalomsättning); Yrkesrelaterade faktorer (utbildningsnivå, yrkeserfarenhet, arbetstid och avdelning); Coping (hälsosamma och ohälsosamma hanteringsstrategier); Bekräftelse och stöd (från kollegor, ledning och anhöriga). DISKUSSION:I diskussionen uppmärksammasidentifieras bristen av kunskap om compassion fatigue, bland såväl sjuksköterskor som ledning, som ett betydelsefullt bifynd vilket kan vara en bakomliggande orsak till utvecklandet. Utbildning och stödjande åtgärder kan utformas baserade på Watsons teori om mänsklig omsorg för att förebygga utvecklandet av Compassion Fatigue. / BACKGROUND: There is currently a shortage of nursing staff in Sweden. Following on from a population increase, this shortage is expected to increase in upcoming years. According to 2014 statistics, one out of ten licensed nurses do not work within a healthcare setting, and one of the main contributing factors to this is stress. Stress is also the main reason for sick leave among nurses. A fairly new concept in Sweden, Compassion Fatigue, is a condition of secondary traumatic stress, which affects healthcare professionals. This condition is relatively unexplored in Sweden. AIM: The aim of this literature review was to shed light onhighlight factors that may impact on the development of compassion fatigue among nurses. METHOD: A literature review according to Friberg’s method which was based on seven quantitative studies, two qualitative studies and one study of mixed methods. RESULTS: The results are presented based on five main categories: Demographic factors (age, gender and marital status); Environmental factors (importance of leadership, work load and staff turnover); Occupational factors (level of education, professional experience, working hours and department); Coping (healthy and unhealthy management strategies); Acknowledgement and support (from colleagues, management and relatives). DISCUSSION: A lack of knowledge about Compassion Fatigue among nurses as well as management is the main reason for its developtment. Education and supportive measures, based on Watson’s theory of human caring, can be used to prevent Compassion Fatigue.

Bakgrund: För att sjuksköterskor ska kunna tillhandahålla en god personcentrerad vård krävs ett empatiskt förhållningssätt, vilket kan äventyras om sjuksköterskorna drabbas av compassion fatigue. Compassion fatigue är ett relativt nybildat begrepp som handlar om ett tillstånd i form av att vara för trött för att bry sig samt behöva avstå från att bry sig för att skydda sig själv. Detta kan uppkomma hos sjuksköterskor till följd av att vårda svårt sjuka patienter. Inom vård och omsorg är det vanligt med långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar uppkomst av compassion fatigue hos sjuksköterskor samt även beskriva hur sjuksköterskor upplever att drabbas av compassion fatigue. Metod: En litteraturöversikt där resultatet är baserat på 16 artiklar. Resultat: Resultatet delades upp i två huvudkategorier: faktorer som påverkar uppkomst av compassion fatigue samt sjuksköterskors upplevelse av att drabbas av compassion fatigue. Dessa delades sedan upp i subkategorier där de olika faktorerna och upplevelserna presenterades. Slutsats: Sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt studenter bör erbjudas utbildning för att bredda kunskapen om compassion fatigue. Det skulle kunna leda till ett lyckat preventivt arbete, vilket i sin tur skulle resultera i färre sjukskrivningar. / Background: For nurses to be able to provide a high quality personcentered care it takes an empathetic approach., which can be jeopardized as a consequence of compassion fatigue among nurses. Compassion fatigue is a relatively new term which is about a condition of being too tired to care and needing to abstain from caring to protect oneself. This condition can develop among nurses due to caring for critically ill patients. In healthcare it is common with long term sick leave from psychological illness. Aim: The purpose of this literature review was to describe the factors that can influence the occurance of compassion fatigue among nurses, and to further describe how nurses experience the suffering from compassion fatigue. Method: A literature review where the result is based on 16 articles. Result: The result was divided in to two major categories: factors that influence the occurance of compassion fatigue and nurses experiences of suffering from compassion fatigue. These were then divided in to subcategories where the factors and experiences were presented. Conclusion: Nurses, other healthcare providers and students should be offered education to widen their knowledge about compassion fatigue. This could lead to a successful preventive work, which in turn could result in less sick leaves.

Compassion fatigue (CF) is defined as a sudden onset of the inability to experience feelings or compassion for others that is triggered by a nurse's inability to separate his/her feelings of stress and anxiety associated with caring for patients who have suffered from a traumatic event. The practice problem addressed in this doctoral project was the lack of knowledge of emergency department nurses (EDNs) related to CF in the work setting, resulting in a negative impact on a nurse's ability to provide quality care to patients. The purpose of the project was to present an educational program on how to recognize, prevent, and manage CF. Framed within Stamm's theoretical model of compassion satisfaction and CF, the project was guided by the steps within the Walden University Manual for Staff Education Project and the practice question addressed whether the literature would support an evidence-based educational program on CF for EDNs. The evaluation/validation for the project included an evaluation of the curriculum by the three content experts (in which learning objectives were deemed met), content validation of the pre-/post-test items by the content experts (all test items were deemed relevant to the learning objectives, with the validity index scale analysis at 1.00), and finally, a paired t test to determine knowledge gained from pre- to post-test that resulted in a significant (p < 0.0001) improvement in knowledge. A potential positive social change resulting from the project is a healthy work environment where EDNs understand and reduce their risks for CF, which may ultimately promote optimal patient care and improved health outcomes.