Bakgrund: Pandemins utbrott resulterade till att arbetet sjuksköterskor utförde blev högintensivt. Sjuksköterskor arbetade efter sin profession genom att ta ansvar och främja omvårdnadsarbetet. Tidigare forskning visar att pandemin påverkade sjuksköterskor på olika sätt. Sjuksköterskor önskade klara direktiv och riktlinjer samt adekvat skyddsutrustning. En annan sida av pandemin beskrivs genom närstående och patienters perspektiv, hur isolering och restriktioner påverkat dem. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av psykisk ohälsa vid vård av patienter med covid-19. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017), där fyra kvalitativa och sju kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: I temat patientnära arbete som orsak till psykisk ohälsa upptäcktes att sjuksköterskor erfor PTSD, stress, ångest, depression, ensamhet, sömnlöshet, rädsla och utbrändhet. I temat rädsla för smitta som orsak till psykisk ohälsa upptäcktes att sjuksköterskor erfor oro, rädsla, dödsångest, stress, skuldkänslor, samvetskval, ensamhet, isolering, sömnsvårigheter och moraliska dilemman. I temat ett ökat välbefinnande upptäcktes att sjuksköterskor erfor tacksamhet, uppmuntran, plikt och ansvar. I temat en bevarad hälsa genom hälsofrämjande strategier upptäcktes att sjuksköterskor erfor hjälpsamhet, omhändertagande, stöttning och uppmuntran gentemot arbetskamrater. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av psykisk ohälsa orsakade ett psykiskt och fysiskt lidande. Det framkom också att positiva känslor och tillväxt som individer i sin yrkeserfarenhet kunde erfaras.

Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskor inom akutsjukvård möter dagligen patienters lidande, trauma och död och bör därför ha ett empatiskt förhållningssätt. Sjuksköterskor arbetar i en miljö som både är fysiskt och psykiskt krävande, vilket kan innebära en ökad risk att utveckla Compassion fatigue. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors strategier vid akutsjukvårdsutlöst Compassion fatigue. Metod: Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit och Beck nio steg (2017). Databassökning genomfördes i CINAHL, PsycInfo och Pubmed. Databearbetning och analys skedde med innehållsanalys utifrån ett induktivt förhållningssätt. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmall och 14 artiklar inkluderades i studien, sex kvalitativ metod, fem kvantitativ metod och tre mixad metod. Resultat: Det sammanställda resultatet bildade fyra teman: ”Kunskap- och stödstrategier”, ”Arbetsstrategier och gränssättning”, ”Undvikande- och negativa strategier”, ”Egenvårds- och hälsostrategier” med sammanställda 14 tillhörande subteman. Slutsats: Sjuksköterskorna som hanterade sin upplevda Compassion fatigue utifrån strategier kunde öka sitt välbefinnande och finna balans i sitt yrkesliv och privatliv. Majoriteten av sjuksköterskor inom akutsjukvård sökte stöd hos kollegor, familj och vänner som en strategi att minska Compassion Fatigue och främja deras empatiska förmåga. Sjuksköterskor som ventilerade och bearbetade sina känslor vid svåra händelser som skett på arbetsplatsen kunde snabbare komma till avslut, vilket minskade Compassion fatigue hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskor som deltog i fritidsaktiviteter, paddlade kajak eller tränade fick utlopp för sin emotionella påverkan, minskade sin Compassion Fatigue och ökade deras välbefinnande.

Arbetet som socionom innebär att gång på gång exponeras för andra människor starka känslor och kan i förlängningen leda till att den yrkesverksamma blir känslomässigt dränerad. Denna studie syftar till att undersöka hur socionomer, verksamma klientnära och behandlande, inom barn och familj, upplever att de påverkas av att arbeta med tunga ärenden. Studien är en kvalitativ studie, där empiriinsamlingen bygger på ett snöbollsurval och ett bekvämlighetsurval samt åtta stycken intervjuer. Studien visar att arbetet påverkar informanterna på så vis att de, på fritiden, drar sig undan social kontakt och minskar tiden till egna intressen, som ger konsekvenser för sociala relationer. Arbetets påverkan yttrar sig också som fysiska åkommor i form av huvudvärk, trötthet och spänningssmärtor. För att hantera arbetets påverkan använder sig studiens informanter av en del medvetna, samt omedvetna copingstrategier. Studien visar även att socialt stöd är en viktig komponent för att hantera ett arbete som kan innebära en psykisk påfrestning. Rädslan över att få ett dåligt bemötande från kollegor samt från chefer leder många gånger till att den yrkesverksamma behåller sina känslor inom sig. Studien har också undersökt huruvida informanterna har kunskap om begreppet compassion fatigue. Resultatet av detta visar att informanterna inte känner till begreppet, men väl kan identifiera sig i beskrivningen. Resultatet visar också att det finns en önskan om utbildning om compassion fatigue på arbetsplatsen. / The work as a social worker means continuously being exposed to other people's strong feelings, which in the long run can lead to the professional being emotionally drained. This study aims to examine how social workers who work within treatment and close to their clients, experience that they are affected by working with heavy cases. The study is a qualitative study, and the empirical basis is based on a snowball selection, convenience sampling and interviews with eight social workers. Our findings seem to suggest that the work affecting the informants in such a way that they, in their free time, withdraw from social contact and reduce time from their own interests, which have consequences in their social life. The impact of their work is also expressed as physical disorders such as headache, tiredness and tension pain. To handle the impact of their work, the study's informants use both conscious and unconscious coping strategies. Furthermore, our findings seem to suggest that social support has proved to be an important component for managing a work that can be a mental strain. The fear of getting a negative response from colleagues as well as from managers often leads to the fact that the professionals keep their feelings within themselves. The study has also examined whether the informants have knowledge of the concept of compassion fatigue. The result shows that the informants do not know the concept, but they can relate to the symptoms being described of compassion fatigue. The result of the study also shows that there is a desire for education about compassion fatigue in the workplace.

Figley’s (1995; 2002a) model of compassion stress/fatigue was used as a reference-point to re-examine the role of therapist/counsellor empathy in predicting therapist/counsellor compassion fatigue (CF) and compassion satisfaction (CS). The therapeutic alliance was also examined as a predictor of therapist/counsellor CF and CS. Participants included 146 female-identifying Canadian therapists/counsellors, aged 24-73 years. The Empathy Assessment Index (EAI), a social cognitive neuroscience-based empathy scale, gauged therapist/counsellor empathy; and the Working Alliance Inventory – Short therapist version (WAI-S) gauged therapist/counsellor perceptions of the strength of the therapeutic alliance. The Professional Quality of Life scale – Fifth edition (ProQOL-V) was the outcome measure for therapist/counsellor CF and CS. Contrary to Figley’s model, partial least squares path analyses determined that therapist/counsellor empathy was a significant inverse predictor of therapist/counsellor CF (R2 = .40 for total empathy-based CF model) and a significant positive predictor of therapist/counsellor CS (R2 = .16 for total empathy-based CS model). The therapeutic alliance likewise proved to be a significant inverse predictor of therapist/counsellor CF (R2 = .37 for total therapeutic alliance-based CF model) and a significant positive predictor of therapist/counsellor CS (R2 = .29 for total therapeutic alliance-based CS model). Personal Characteristics including age and years of clinical experience, and Workplace/Organizational factors including supervision and peer support, and percentage of non-distressing clients on therapist/counsellor caseloads, predicted less risk for therapist/counsellor CF and greater likelihood for therapist/counsellor CS. Additional analyses revealed that the therapeutic bond was equivalent to empathy in predicting therapist/counsellor CF, and stronger than empathy in predicting therapist/counsellor CS. / Graduate

The concept of compassion fatigue (CF) emerged in the early 1990s in North America to explain a phenomenon observed in nurses employed in emergency departments. A precursor to burnout, CF is a well-known phenomenon associated with emotional exhaustion, depersonalization, and an inability to work effectively. In nurses, CF has been shown to reduce productivity, increase staff turnover and sick days, and lead to patient dissatisfaction and risks to patient safety. The aim of this study was to determine if the use of a Watson Room designated as a 'quiet zone' with warm colors on the wall, massage chair, and soothing sounds in the workplace environment, reduced CF in clinical nurses at the bedside in acute care settings. The data came from a survey of nurses (n = 19) working in a level 1 trauma center in an acute care setting. This quantitative study was conducted over a two week period. A single-group of nurses completed both a pre and post professional quality of life (ProQol) survey, a 30 item self-measurement of positive and negative aspects of caring. The ProQol operationalizes in three subcategories: compassion satisfaction (10 items), burnout (10 items), and CF (10 items). The ProQOL survey results showed statistically significant differences in the mean scores in all three categories. Paired samples t tests indicate the Watson Room proved to be successful in increasing compassion satisfaction (p = .009), decreasing burnout (p = .002), and decreasing secondary trauma/CF respectively (p = .02). This study shows the importance of nurses taking care of themselves while taking care of others. Understanding CF and devising and implementing interventions to address the subject are important for nurses and patients.

Nursing is a stressful occupation, which can often lead to compassion fatigue (CF) and turnover intention (TI). When their basic psychological needs (BPN) of competence, relatedness, and autonomy are not met, registered nurses (RNs) may develop a higher propensity to experience CF and TI. Amid projected nursing shortages, the loss of these health care providers may threaten the quality of patient care. Although there is research on BPN and their relationship with well-being and functioning, research is lacking on the relationship between BPN satisfaction, CF and TI among RNs. Researchers have also not examined whether RNs' BPN satisfaction moderates the relationship between CF and TI. To examine these relationships, a quantitative study based on self-determination theory was conducted. A convenience sample of 99 RNs from a nursing association in southern Arizona completed 3 online instruments: Basic Need Satisfaction at Work Scale, Turnover Intention Scale, and Professional Quality of Life Scale Version 5. Linear, correlational, multiple, and step-wise regression analyses were used for testing the study's four hypotheses. Results showed that the BPN of autonomy and competence were related to CF, and all three BPN were related to TI. Additional analysis showed that CF and TI were only marginally related. Results from multiple regression analysis revealed that only 2 predictors, competence and autonomy, significantly predicted TI. Social change implications include the potential to recognize the significance of meeting RNs' BPN, and a consequent reduction of both CF and TI, thus potentially contributing to improved patient care as well as increased productivity and morale.

Compassion fatigue and work-related burnout are harmful reactions to patient situations and work environments that negatively affect nurses' well-being and ability to provide safe, effective patient care. However, research is needed to understand how reflection as a self-care response to patient situations is related to nurses' development of work burnout, compassion fatigue, and secondary traumatic stress, a type of compassion fatigue. The purpose of this correlational, cross-sectional quantitative study was to determine the relationship between hospital-based acute care nurses' levels of reflection and their levels of compassion fatigue, secondary traumatic stress, and work burnout. The study was based on Hentz and Lauterbach's model for reflective practice and Kearney, Weininger, Vachon, Harrison, and Mount's self-awareness-based model of self-care. Internet-based surveys consisting of demographic items, the Groningen Reflective Ability Scale, and the Compassion Fatigue-Short Scale were distributed to a randomly selected sample of 2,000 registered nurses in the southeastern United States. Spearman correlation, Pearson correlation, and binary linear regression analyses revealed no significant relationship between the variable of reflection and the variables of compassion fatigue, secondary traumatic stress, and work burnout among hospital-based acute care nurses. Incidental findings revealed significant positive correlations among compassion fatigue, secondary traumatic stress, and work burnout. The study findings can be used to effect positive social change and inform future research within the nursing profession by highlighting reflective nursing practice and providing awareness of the positive relationships among compassion fatigue, secondary traumatic stress, and work burnout in nurses.

Health care complexities have limited the understanding of nursing care and have jeopardized the "soft skills" or foundation of caring as the art of nursing. Hospice nurses provide a deeper, more spiritual and complex type of care for critically ill and end-of-life (EOL) patients, which place them at a high risk for compassion fatigue. Using Reed's middle range theory of self-transcendence, the purpose of this project was to examine the relationship between compassion fatigue and self-transcendence among inpatient hospice nurses. A descriptive, correlational research methodology guided this inquiry surveying a convenience sample of 42 inpatient hospice nurses at 4 hospice locations. The Professional Quality of Life Scale assessment and Reed's Self-Transcendence Scale were used to survey inpatient hospice nurses. According to study results, although self-transcendence was not significantly associated with fatigue, there was a positive correlation between self- transcendence and compassion satisfaction and between affect and self-transcendence. This study leads to positive social change by providing hospice nurses strategies on how to cope with grief and trauma experienced on-the-job, leading to improved hospice care.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att sjuksköterskan i sitt arbete behöver vårda patienten med medkänsla och empati. Det behöver även finnas motivation och energi för att sjuksköterskan ska orka ge patienten den vård som patienten är i behov av. Samtidigt ska sjuksköterskan i enlighet med författningarna skapa en trygg och säker miljö för patienten för att undvika att patienten skadas. Syfte: Syftet är att kartlägga erfarenheter av compassion fatigue utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Allmän litteraturöversikt där sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar analyseras och presenteras i resultatet. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre teman: komplexa vård-möten, sjuksköterskans mående samt yttre faktorer. Det som resultatet visade var att compassion fatigue kunde utvecklas genom olika faktorer såsom stress, brist på personal, konflikter mellan andra professioner, brist på stöttning av kollegor och komplexa vård-möten. Sjuksköterskans brist på återhämtning och reflektion tillsammans med kollegor var även det påverkande faktorer till att sjuksköterskan drabbades av compassion fatigue. Slutsats: Sjuksköterskan är i behov av en balans mellan andra professioner och patienten för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Samtidigt finns ett behov av återhämtning generellt hos sjuksköterskan vilket minskar risken för sjuksköterskan att drabbas av compassion fatigue. / Background: Previous research shows that the nurse in her work needs to care for the patient with compassion and empathy. There also needs to be motivation and energy for the nurse to be able to give the patient the care that the patient needs. At the same time, the nurse must, in accordance with the regulations, create a safe and secure environment fot the patient to avoid injuring the patient. Aim: The aim is to map experiences of compassion fatigue from the nurses perspective. Method: General literature review where six qualitative and four quantitative articles were analyzed and presented in the results. Result: The analysis of the articles resulted in three themes: complex care meetings, the nurse's mood and external factors. What emerged was that compassion fatigue could be developed through various factors such as stress, lack of staff, conflicts between other professions, lack of support from colleagues and complex care meetings. The nurse's lack of recovery and reflection together with colleagues were also influencing factors in the nurse's suffering from compassion fatigue. Conclusion: The nurse was in need of a balance between other professions and the patient in order to perform her duties. At the same time, there was a need for recovery in general in the nurse, which reduced the risk of developing compassion fatigue.

The purpose of the study was to shed light on how socialworkers in children- and youth units in Stockholm related to compassion fatigue and how they felt that their education has conveyed knowledge about it and how this can be understood from a workplace perspective. The study is based on six semi-structured interviews, the empiricism laid the foundation for themes that have created the theoretical frame of reference, which in turn is our primary analysis tool. The study concludes that there needs to be a greater understanding of compassion fatigue, that there needs to be a coherence between expectations and demands placed on socialworkers and more room for recovery to prevent the risk of compassion fatigue. The results showed that empathy and compassion are necessary for social workers, but these qualities also increase the risk of compassion fatigue. There were many factors in the work environment that can either cause or prevent compassion fatigue, such as high workload. The socialworkers themselves have come up with different coping strategies to use to deal with challenges at work. Other factors that can affect according to the socialworkers are lack of self-compassion and reflection, professional attitudes, room for maneuver and knowledge within the education. / Syftet med studien ve att belysa hur socialsekreterare inom barn - och ungdomsenheter i Stockholm förhöll sig till empatitrötthet samt hur dem upplever att socionomutbildningen har förmedlat kunskap om empatitrötthet. Vi har även undersökt hur detta kan förstås utifrån ett arbetsplats-perspektiv. Studien är kvalitativ och grundar sig på sex semistrukturerade intervjuer. Empirin la grunden för de teman som har skapat den teoretiska referensramen, som i sin tur använts som det primära analysverktyget. Studiens diskussion landar i att det behöver finnas en större förståelse för empatitrötthet, att det behöver finnas en samstämmighet mellan de förväntningar och krav som ställs på socialsekreterare samt att det behöver finnas mer utrymme för återhämtning och reflektion för att förebygga risken för empatitrötthet. Resultatet visade att empati och medkänsla är nödvändigt för socialsekreterare, däremot kan dessa egenskaper medföra en större risk för empatitrötthet Det fanns många faktorer i arbetsmiljön som antingen kan orsaka eller förebygga empatitrötthet, såsom hög arbetsbelastning. Socialsekreterarna hade kommit fram till olika copingstrategier att använda för att hantera utmaningar i arbetet. Andra faktorer som kunde påverka empatitrötthet är avsaknad av självmedkänsla och reflektion, professionellt förhållningssätt, handlingsutrymme samt kunskap inom utbildningen.