Bakgrund: Compassion Fatigue (CF) är ett fenomen som erkändes på 50-talet när man undersökte sjukvårdspersonal som arbetade med traumatiserade patienter i kombination med hög arbetsbelastning. Compassion Fatigue kallas även för empatisk utmattning och är ett tillstånd som kan uppstå när sjuksköterskan hänger sig empatiskt åt patienter utan chans till återhämtning. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av CF Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med induktiv ansats då denna metod ansågs ge största möjligheten att utforska individers upplevelser. En kvalitativ innehållsanalys enligt Bengtsson (2016) genomfördes och baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier: “Förlorad arbetsglädje på grund av utmattning”, “Etisk stress och emotionell utmattning”, “Motvilja och emotionella barriärer”, “Negativ inverkan på privatliv och relationer” och “Skyddsfaktorer och förebyggande åtgärder”. Slutsats: Resultatet visade att stress, hög arbetsbelastning, för lite återhämtning, höga förväntningar och svårt sjuka patienter var starka riskfaktorer för att drabbas av CF. De skyddsfaktorer som identifierades var jobb-fritid-balans, en hälsosam livsstil, bra sömnrutiner och värdefulla sociala relationer. Sjuksköterskor som drabbats av CF påverkas starkt av både psykiska och fysiska symtom som har en negativ inverkan på deras arbete och deras privatliv. Det går att förebygga och att återhämta sig från CF men det krävs interventioner  på arbetsmiljö- och individnivå. Nyckelord: Compassion Fatigue, empatisk utmattning, sjuksköterskor, upplevelser, kvalitativt, litteraturstudie, omvårdnad.

Bakgrund: Compassion fatigue beskrivs som en utbrändhet bland vårdpersonal på grund av stress från att arbeta med utsatta människor. I sjuksköterskans fall patienter som drabbats av sjukdom och lidande och dennes anhöriga. Detta begrepp är relativt nytt och outforskat i den svenska vårdmiljön. Utmattningssyndrom och stressrelaterade tillstånd är vanliga orsaker till sjukskrivningar, vilket i sjuksköterskans fall drabbar såväl dennes välbefinnande som kvaliteten på vården. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue. Metod: En systematisk litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarnas resultat tematiserades baserat på likheter i sjuksköterskornas erfarenheter. Resultatet diskuteras utifrån Watsons teori om mänsklig omsorg samt tidigare forskning inom ämnet. Resultat: Tre teman identifierades; känslomässig distansering, arbetsmiljö, stress och egenvård och compassion fatigue och privatlivet. Sjuksköterskorna beskriver hur den ständiga exponeringen till lidande, döden och smärta från patienter och dennes anhöriga gör att de stänger av sina egna känslor för att orka med. Egenvård och finna tid för återhämtning är viktiga faktorer för att hantera compassion fatigue. Arbetsplatsens förutsättningar var även en viktig faktor för om sjuksköterskorna utvecklade compassion fatigue samt för deras möjlighet att hantera det. Sjuksköterskorna beskriver även hur compassion fatigue var något drabbade dem privat då de upplevde att de på sin fritid hade mindre ork samt att de var känslomässigt avstängda även mot sina nära och kära. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att compassion fatigue påverkar sjuksköterskors välbefinnande i såväl arbetslivet som privatlivet. Compassion fatigue påverkar även sjuksköterskors möjlighet att bedriva etisk och personcentrerad vård. Sjuksköterskorna beskrev ett ökat behov av återhämtning och egenvård utanför arbetet för att hantera compassion fatigue. Arbetsmiljöfaktorer som arbetsbörda, tillgång till professionellt stöd och adekvat bemanning var avgörande för att hantera compassion fatigue. Resultatet, i linje med tidigare forskning, indikerar att compassion fatigue riskerar att minska sjuksköterskors förmåga till empatisk vård och kan till och få dem att överväga att byta yrke. Litteraturöversikten betonar vikten av arbetsplatsens roll i att hantera och förebygga compassion fatigue hos sjuksköterskor. / Background: Compassion fatigue is described as burnout among healthcare professionals due to the stress of working with vulnerable individuals. In the case of nurses, this includes patients affected by illness and suffering, as well as their relatives. This concept is relatively new and unexplored in the Swedish healthcare environment. Exhaustion syndrome and stress-related conditions are common causes of sick leave, affecting both the nurse's well-being and the quality of care. Aim: Describe nurses' experiences of compassion fatigue. Method: A systematic literature review comprising ten scholarly articles of qualitative design. The findings of the articles were thematically analyzed, focusing on similarities in nurses' experiences. The results are discussed based on Watson's theory of human caring and previous research in the field. Results Three themes were identified: emotional distancing, work environment, stress and self-care, and compassion fatigue and private life. Nurses described how continuous exposure to suffering, death, and pain from patients and their families leads them to detach from their own emotions in order to cope. Self-care and finding time for recovery were crucial factors in managing compassion fatigue. Workplace conditions were also pivotal in determining whether nurses developed compassion fatigue and their ability to cope with it. Nurses also described how compassion fatigue affected them personally, feeling less energy during their leisure time and emotionally detached even from their loved ones. Conclusions: This literature review demonstrated that compassion fatigue impacts nurses' well-being both professionally and personally. It also affects nurses' ability to provide ethical and patient-centered care. Nurses expressed an increased need for recovery and self-care outside of work to cope with compassion fatigue. Workplace factors such as workload, access to professional support, and adequate staffing were crucial in managing compassion fatigue. The findings, consistent with prior research, suggest that compassion fatigue might diminish nurses' capacity for empathetic care and could prompt them to consider changing professions. The review emphasizes the workplaces significance in addressing and preventing compassion fatigue among nurses.

Bakgrund: God vård kännetecknades av medlidande. Sjuksköterskors yrke innebar möten med både glädje och sorg. Flertalet faktorer kunde leda till att sjuksköterskor drabbades av compassion fatigue. Patienters välbefinnande främjades av sjuksköterskors medlidande. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor finner kraft till att vårda. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Tolv artiklar valdes, varav nio kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Närvarande chefer och kollegor var en viktig faktor för att sjuksköterskor fann kraft till att vårda. Det var viktigt för sjuksköterskor att få chans till kompetensutveckling och möta utmaningar på arbetet. Arbetserfarenhet visade sig ha en positiv påverkan på hur sjuksköterskor fann kraft till att vårda. Många sjuksköterskor upplevde ett kall och en inneboende vilja att vårda som en bidragande faktor som ökade kraften till att vårda. Det var viktigt med återhämtning samt att värna om sig själv för att sjuksköterskor skulle behålla kraften till att vårda. Slutsats: Genom en arbetsplats med närvarande och förstående chefer där kunskap och samarbete fungerade bra främjades sjuksköterskors kompetensutveckling. Detta i kombination med inre vilja att vårda, arbetserfarenhet och återhämtning bidrog till kraft att vårda. Genom att sjuksköterskor hade kraft till att vårda kunde en vård präglad av medlidande ges. / Background: Good care should be recognized as compassion. The nursing profession involved encounters with both joy and sorrow. Many factors could lead nurses to experience compassion fatigue. Patients’ well-being was enchanted by nurses’ compassion. Aim: To describe how nurses find strength to provide care. Method: A general literature review was performed. Twelve articles were chosen, nine qualitative and three quantitative. Result: Present supervisors and colleagues were important factors for nurses’ strength to care. It was important for nurses to get the opportunity for knowledge and competence development and to meet challenges at work. Work experience was found to have a positive influence on how nurses found strength to care. Many nurses experienced a vocation and an inherent will to care as a contributive factor that increased the strength to care. It was important with self-care and recovery for the nurses to keep the strength to care. Conclusion: Trough a workplace with present and understanding supervisors and where knowledge and collegial cooperation worked well, nurses’ competence development was promoted. This in combination with inherent will to care, work experience and recovery contributed to the strength to care. Because nurses had the strength to care, care characterized by compassion could be given.

Social media is an important channel for charitable organisations to reach potential donors and volunteers by communicating who and what requires their aid. This thesis aims to explain how a charitable organization can use these channels to its advantage through creating more reactions from their readers in the form of likes, comments and shares. This subject is explored under the following main research question:  Which aspects of a charity’s communication in social media creates the most and the least amount of reactions from those who receive the communication?  The research question is answered using an abductive approach in a netnographic observation of posts and comments on the Swedish Red Cross Facebook-wall during the months of September 2012 and September 2016. Data from two months with four years in between was observed in order to create further understanding of how this phenomenon has changed over time. Additionally, an interview was conducted with two employees at the Swedish Red Cross to supplement the netnographic observation.  The results of the study indicate that four overarching themes were essential in determining the reaction a post receives: Drama, a connection to news and sharing values led to more reactions, whilst urging the readers to take action led to fewer reactions. The results also show that whilst the Swedish Red Cross’ use of Facebook has become more professional since 2012, the themes determining how many reactions a post receives remain the same. The results were analysed using the theories of compassion fatigue, clicktivism and intertextuality.  Lastly, this thesis offers a discussion about how progressing towards increasingly striking messages in social media may result in people caring less. And furthermore, how the underlying mechanisms affecting people’s choices on social media may have consequences for society as a whole. / Sociala medier är viktiga kanaler för välgörenhetsorganisationer att nå ut till potentiella givare och volontärer med budskap om vem och vad som behöver deras hjälp. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur en välgörenhetsorganisation kan nyttja dessa kanaler till sin fördel genom att framkalla fler reaktioner från sina läsare i form av gilla-markeringar, kommentarer och delningar. För att ta reda på detta har en övergripande forskningsfråga utformats:  Vilka aspekter av en välgörenhetsorganisations kommunikation i sociala medier leder till den största respektive minsta mängden reaktioner från dem som mottar kommunikationen?  Frågan besvaras med hjälp av en abduktiv studie som baseras på en netnografisk observation av inlägg och kommentarer i Svenska Röda Korsets Facebook-flöde under september 2012 och september 2016. Material från två månader med fyra års mellanrum har observerats för att skapa förståelse för hur fenomenet har ändrats över tid. Den netnografiska observationen kompletteras med en intervju med två anställda på Svenska Röda Korset.  Det sammantagna resultatet delas in i fyra övergripande teman som enligt studien varit avgörande för hur mycket reaktioner ett inlägg får, där dramatik, nyhetskoppling och värderingar leder till fler reaktioner medan uppmaningar leder till färre. Resultatet visade även att trots att Svenska Röda Korsets användning av Facebook har blivit mer professionell sedan år 2012, så var de teman som avgjorde antalet reaktioner desamma. Resultatet analyseras med hjälp av teorierna compassion fatigue, clicktivism och intertextualitet.  Slutligen diskuterar uppsatsen hur en utveckling mot alltmer slående budskap i sociala medier kan leda till att människor bryr sig mindre. Samt hur de underliggande mekanismerna som styr människors val på sociala medier kan innebära konsekvenser för samhället i stort.

The purpose of this study was to investigate perceptions and experiences of compassion fatigue that exist among social workers who work with the investigative work of unaccompanied children and adolescents. The study further investigated their experiences of preventive and counteracting actions. In this qualitative study, interviews were conducted with six social workers who worked with unaccompanied children and adolescents. The results show that social workers have experiences of compassion fatigue. There are many descriptions of burnout syndrome, and a few descriptions of secondary traumatic stress. The results also show that social workers have many ideas about how to prevent or counteract compassion fatigue, both with ideas in the form of self-care or ideas about organizational changes. / Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter av compassion fatigue som finns bland socialsekreterare som arbetar med utredningsarbete av ensamkommande barn och ungdomar. I studien undersöktes också deras upplevelser av förebyggande eller motverkande åtgärder. Studien är kvalitativ och sex socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn och ungdomar intervjuades. Resultatet visar att socialsekreterarna har upplevelser och erfarenheter av compassion fatigue. Det finns många beskrivningar av utmattningssyndrom, och ett fåtal beskrivningar av sekundär traumatisk stress. Resultatet visar också att socialsekreterarna har många tankar om hur man förebygger eller motverkar compassion fatigue, både i form av egenvård eller idéer om organisatoriska förändringar.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka risken för Compassion Fatique hos sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Compassion Fatigue är då en person som konsekvens av sitt empatiska engagemang gentemot en annan person blir emotionellt utmattad. En enkätstudie bland psykiatrisjuksköterskor och sjuksköterskor inom den somatiska vården gjordes, dessa jämfördes i avseende på Compassion Fatique-risk. Huvudresultatet tyder på att nästan en fjärdedel av sjuksköterskorna som grupp är i riskzonen för att utveckla Compassion Fatique och att närmare 40 % av alla deltagare var i riskzonen för att utveckla utbrändhet. 21,9 % låg under referensvärdet för Compassion Satisfaction, vilket innebär att man ej känner sig tillfredställd med sin arbetssituation.  Risken för Compassion Fatigue och utbrändhet var lika för de båda grupperna, men värdet på Compassion Satisfaction skilde sig och var lägst bland psykiatrisjuksköterskorna. Det finns dock ingen signifikant skillnad mellan psykiatrisjuksköterskorna eller de sjuksköterskor som arbetade inom somatiken gällande risk för Compassion Fatique, risk för utbrändhet eller Compassion Satisfaction. Både sjuksköterskor inom den somatiska och psykiatriska vården vid Akademiska universitessjukhuset i Uppsala visar tecken på Compassion Fatique och utbrändhet. I studien kunde även ett samband mellan utbrändhet och Compassion Fatigue påvisas.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka risken för Compassion Fatique hos sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Compassion Fatigue är då en person som konsekvens av sitt empatiska engagemang gentemot en annan person blir emotionellt utmattad. En enkätstudie bland psykiatrisjuksköterskor och sjuksköterskor inom den somatiska vården gjordes, dessa jämfördes i avseende på Compassion Fatique-risk. Huvudresultatet tyder på att nästan en fjärdedel av sjuksköterskorna som grupp är i riskzonen för att utveckla Compassion Fatique och att närmare 40 % av alla deltagare var i riskzonen för att utveckla utbrändhet. 21,9 % låg under referensvärdet för Compassion Satisfaction, vilket innebär att man ej känner sig tillfredställd med sin arbetssituation.  Risken för Compassion Fatigue och utbrändhet var lika för de båda grupperna, men värdet på Compassion Satisfaction skilde sig och var lägst bland psykiatrisjuksköterskorna. Det finns dock ingen signifikant skillnad mellan psykiatrisjuksköterskorna eller de sjuksköterskor som arbetade inom somatiken gällande risk för Compassion Fatique, risk för utbrändhet eller Compassion Satisfaction. Både sjuksköterskor inom den somatiska och psykiatriska vården vid Akademiska universitessjukhuset i Uppsala visar tecken på Compassion Fatique och utbrändhet. I studien kunde även ett samband mellan utbrändhet och Compassion Fatigue påvisas.

Terapeuter ingår i riskgruppen för utvecklandet av psykisk ohälsa. Det finns både risk- och skyddsfaktorer som påverkar compassion fatigue (CF) - empatitrötthet - och sekundär traumatisk stress (STS) hos terapeuter. Forskningen visar att traumaarbete upplevs såväl positivt som negativt. Syftet i föreliggande studie var att beskriva terapeuters upplevelser om CF och STS. Därtill att ta reda på om detta kunde relateras till terapeuten själv och arbetsvillkoren samt vad som tycktes ha betydelse för att undvika CF och STS. En litteraturstudie gjordes där artiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet innehåller ett huvudtema; Att arbeta med människors trauma är ett privilegium, samtidigt har det sitt pris och sju subteman. I studien diskuteras CF och STS utifrån att det som terapeut i traumaarbete är oundvikligt att drabbas samt att dessa fenomen behöver vara pratbara. Dessutom framkom källor till resiliens. / Therapists are at risk of developing mental illness. Research shows that working with traumatreatment gives both positive and negative experiences. There are both risk and protective factors that affect Compassion Fatigue (CF) and Secondary Traumatic Stress (STS). The aim of this study was to describe therapists' experiences of CS and STS. Furthermore finding out if they could be related to the therapist in person and working conditions as well as if certain elements were important to avoid CF and STS. A literature study was carried out where articles were analyzed using a qualitative content approach. The result includes a main theme; “Working with people ́s trauma is a privilege, at the same time it has its price” and seven subthemes. CF and STS are thereafter discussed based on the idea of the importance that these phenomena are known and that as a traumatherapist it is inevitable to be affected. In addition sources of resilience emerged.

Bakgrund: Sjuksköterskor som är medkännande till patienter och samtidigt utsätts för stress och press beskriver att de kan drabbas av compassion fatigue. Compassion fatigue påverkar sjuksköterskors hälsa negativt vilket kan orsaka att vissa lämnar professionen samt att patienter beskriver en sämre personcentrerad vård. Den personcentrerade vården påverkas av sjuksköterskornas mående, det är av vikt att lyfta fram vad som kan bidra till att få compassion energy. Compassion energy ger sjuksköterskorna kraften till att orka vara medmänniska till patienten och erfara välbefinnande i professionen. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av vad som kan bidra till compassion energy i omvårdnaden av patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes. Datainsamling resulterade i 13 artiklar från databaserna Cinahl Plus och PubMed som analyserades. Resultat: Teman identifierades i resultatet som kunde bidra till sjuksköterskors compassion energy; Socialt stöd, Kunskap och erfarenhet och Egenvård. Slutsats: Examensarbetet lyfter fram betydelsen av socialt stöd, kunskap och erfarenhet samt egenvård som strategier för sjuksköterskan att få compassion energy. Sjuksköterskan kan uppnå compassion energy genom self-compassion, att ta hand om sig själv. När sjuksköterskor beskriver att de har välbefinnande kan det bidra det till en bättre personcentrerad vård. / Background: Nurses who are compassionate to patients and at the same time exposed to stress and pressure describes that they may suffer from compassion fatigue. Compassion fatigue has a negative effect on nurses’ health, which can cause some to leave the profession and patients to describes poorer person centered care. Person-centered care is affected by the nurses' health, it is important to illustrate what can contribute to find compassion energy. Compassion energy gives nurses the power to be a fellow human being to the patient and experience satisfaction in the profession. Aim: To create an overview of nurses’ experiences of what can contribute to compassion energy in the care of patients. Method: A General literature review. Data resulted in 13 articles from the databeses Cinahl Plus and Pubmed that were analyzed. Results: Themes were identified in the results that could contribute to nurses' compassion energy; Social support, Knowledge and experience and Self-care. Conclusion: The thesis highlights the importance of social support, knowledge and experience, and self-care as strategies for the nurse to receive compassion energy. The nurse can achieve compassion energy through self-compassion, taking care of oneself. When nurses describes having wellbeing, it may contributes to better person-centered care.

Abstrakt   Bakgrund: Akutsjuksköterskan förväntas bedriva en personcentrerad vård där vårdtagarens emotionella, medicinska och existentiella krav tillgodoses. Vid hög arbetsbelastning tvingas personal prioritera medicinska aspekter vilket leder till att etiska och psykosociala aspekter får vänta. Compassion fatigue är ett fenomen som uppstår i vårdanden yrken genom en långvarig exponering av empatiska påfrestningar. Compassion fatigue leder till beteende-, känslomässiga och fysiska förändringar hos sjuksköterskan vilket kan medföra svårigheter att identifiera vårdtagares upplevelser, eller reaktioner, både fysiskt, mentalt, socialt och existentiellt. Detta kan leda till en osäker och otrygg vårdmiljö och riskera att hota patientsäkerheten.  Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva faktorer som bidrar till compassion fatigue hos sjuksköterskor på akutmottagningen.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt med inspiration från en systematisk litteraturöversikt och en kvantitativ ansats. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo vilket resulterade i 17 inkluderade artiklar. Dataanalys har genomförts utefter Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra kategorier och presenteras i Demografiska faktorer, Arbetsrelaterade faktorer, Arbetsrelaterade känslor som faktor samt Yttre faktorer. Resultatet visar flertalet faktorer som bidrar till compassion fatigue bland annat att upplevd fysisk och psykisk hälsa inom demografiska faktorer minskade utfallet av compassion fatigue.  Inom yttre faktorer påvisas det att psykosocialt stöd från chefer och kollegor minskar förekomsten av compassion fatigue.   Slutsats: Litteraturöversikten identifierar och beskriver flertalet faktorer som statistiskt signifikant påverkar CF både negativt och positivt. Vidare forskning krävs då resultatet ger en spridd bild med betydande faktorer samt bristen av studier utförda på akutmottagningar i Sverige. / Abstract   Background: Emergency nurses are expected to provide person-centered care that meets the emotional, medical, and existential needs of patients. During times of high workload, staff members are forced to prioritize medical aspects, which results in ethical and psychosocial aspects being put on hold. Compassion fatigue is a phenomenon that occurs in caregiving professions due to prolonged exposure to empathic stressors. Compassion fatigue leads to behavioral, emotional, and physical changes in nurses, which can make it difficult to identify patients' experiences or reactions, both physically, mentally, socially, and existentially. This can lead to an insecure and unsafe care environment and pose a risk to patient safety. Purpose: The purpose was to identify and describe factors contributing to compassion fatigue in nurses in the emergency department.Method: A structured literature review inspired by a systematic literature review and a quantitative approach was conducted. Searches were conducted in the CINAHL, PubMed, and PsychInfo databases, resulting in 17 included articles. Data analysis was carried out according to Bettany-Saltikov and McSherry. Results: The results were compiled into four categories and presented as Demographic factors, Work-related factors, Work-related emotions as factors, and External factors. The results show several factors contributing to compassion fatigue, including perceived physical and mental health within demographic factors, which reduced the outcome of compassion fatigue.In the external factors category, it was found that psychosocial support from managers and colleagues reduces the incidence of compassion fatigue. Conclusion: The literature review identifies and describes several factors that statistically significantly affect CF both negatively and positively. Further research is needed as the results provide a scattered picture with significant factors, as well as the lack of studies conducted in emergency departments in Sweden.