Bakgrund: Cancer är en av de främsta dödsorsakerna i världen. Att bli diagnostiserad beskrivs som en traumatisk händelse och risken att uppleva ångest och depression är stor. För att hantera livsförändringar använder sig personer av copingstrategier. De kan användas för att minska lidandet samt för att omvärdera innebörden av situationen. Sjuksköterskan har ansvar att bidra med stöd och arbeta utifrån en personcentrerad omvårdnad för att patienter enklare ska kunna bearbeta sin sjukdomssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters copingstrategier vid en nydiagnostiserad cancer.Metod: Litteraturstudien metodik utformades med inspiration från Rosén (2023) granskningsprocess. Kvalitetsgranskningen utgick från Forsberg och Wengström (2016) granskningsmallar och en induktiv ansats användes vid databearbetning och analys. Resultatet baserades på tio artiklar. Resultatet: Litteraturstudien identifierade totalt fyra huvudkategorier gällande patienters copingstrategier vid nydiagnostiserad cancer. Dessa var problemfokuserad coping, emotionsfokuserad coping, socialt stöd och meningsbaserad coping. Följande subkategorier tillkom, vilka var problemlösning, planering och aktiv hantering, informationssökande, acceptans och emotionell bearbetning, undvikande coping, omprioritera och omvärdera livsmål, religiösa värderingar och tro, emotionellt socialt stöd samt praktiskt socialt stöd. Slutsats: Patienter med en nydiagnostiserad cancer använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin diagnos. Valet av copingstrategi spelar en avgörande roll för patientens sjukdomshantering och välbefinnande.

Antalet personer som får diagnosen epilepsi ökar för varje år. Med sjukdomen uppkommer problem som varje person ställs inför. För att vuxna personer med diagnosen epilepsi ska kunna hantera sina problem kan de ta hjälp av copingstrategier. Syftet med studien var att undersöka copingstrategier hos vuxna personer med diagnosen epilepsi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artikelsökning, granskning och urval genomfördes på ett strukturerat och systematiskt tillvägagångsätt. Resultatet grundades på åtta vetenskapliga artiklar. Efter analys av artiklarna framkom tre huvudkategorier: Inre copingstrategier, Yttre copingstrategier och Fördelning och användning av copingstrategier. Inre copingstrategier utmynnade i ytterligare två underkategorier: Kontroll över situationen och Kontroll över känslorna. Resultatet visar att de vanligaste copingstrategierna är anpassning, förnekelse och religion. Resultatet visar även på att liknande copingstrategier används i många olika länder och att skillnader går att finna kring olika användning av copingstrategier hos kvinnor respektive män. Ytterligare forskning kring copingstrategier behövs för att förståelsen kring olika copingstrategier i sin tur ska kunna utmynna i bättre omvårdnad för vuxna personer med diagnosen epilepsi. Detta genom att sjuksköterskan lättare ska kunna vägleda och förstå vuxna personer med diagnosen epilepsi. / The number of people who are diagnosed with epilepsy increases each year and what is more each person stricken by the disease also experiences different issues all related to the illness. To be able handle the problems generated from epilepsy they can use different coping strategies. The aim of this study was to examine coping strategies among adults diagnosed with epilepsy and it was made as a literary study where article search, examination and selection was done according to a structural and methodical approach. The result was based upon eight scholarly articles. After an analysis of the articles three main categories emerged: Internalized coping strategy, external coping strategy and allocation and use of coping strategies. Internalized coping strategy gave rise to two additional lower categories: situation-focused coping and emotion-focused coping. The result shows that the most common coping strategies are adaption, denial and religion. Furthermore it is also shown that similar strategies are used among many countries, whereas there is a difference between men and women. Additional research is needed within this field to increase the knowledge about coping strategies among people with epilepsy. The effect of this knowledge is that it will be easier for nurses to guide and understand people diagnosed with epilepsy.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård utsätts för emotionell påverkan. Det kan finnas svårigheter att balansera mellan närhet och distans, sympati och empati. Arbetet med patienter i palliativt skede utmanar sjuksköterskan professionellt och personligt. Det finns en risk för känslomässig påverkan men trots de svåra stunderna i arbetet finns motivationen till att stanna kvar. Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En intervjustudie baserat på åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades i sex steg enligt Kristensson (2014) analysmetod. Resultat: Resultatet visar att arbetet ger både positiv och negativ påverkan på hälsan. Ändå verkar det som att det var mer positiv inverkan än negativ belastning. Det krävdes adekvata copingstrategier för att orka arbetet med palliativ vård och samtal med kollegor var den viktigaste strategin. Arbetslivserfarenhet var det som möjliggjorde för sjuksköterskorna att inte, i allt för hög grad, påverkas av arbetet. Slutsats: Det kan vara svårt att balansera mellan det egna jaget och professionen. Arbetet med palliativ vård påverkar hälsan men kollegerna och erfarenhet gjorde att arbetet upplevdes enklare. Erfarenhet stärker och gör sjuksköterskorna mer säkra på sina uppgifter. Enda sättet att erhålla erfarenhet är genom att utsätta sig för situationer som inte erfarits förut, därför börjar vägen till kunskap med mod.

Titel: Hantering av arbetsrelaterad stress; En väg för att främja hälsa Bakgrund: Den arbetsrelaterade stressen är förekommande inom hälso-sjukvården och har en inverkan på vårdpersonalen. Ur ett patientsäkert perspektiv har sjukvården ett ansvar för patienterna och den arbetsrelaterade stressen utgör ett problem i att säkerställa den. I relation till stress förekommer strategier i att hantera stressen. Syfte: Att beskriva hur vårdpersonal hanterar arbetsrelaterad stress på arbetet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Data har samlats in, tolkats, analyserats och sammanställts. Resultat: Vårdpersonal har visat flera metoder i att hantera arbetsrelaterad stress. Resultatet är uppdelat inom externa resurser; strategier i att anpassa och ta vara på externa resurser för att hantera den arbetsrelaterade stressen och interna strategier; metoder och strategier hur individen själv förhåller och anpassar sig själv för att hantera den arbetsrelaterade stressen. Konklusion: Hantering av arbetsrelaterad stress är en komplex och en ständig dynamisk process som sällan innefattar endast en strategi. Stöd och främjande förutsättningar behövs identifieras samt stärkas för både vårdpersonalens hälsa men också för att säkerställa en patientsäker och god vård.

No description available.

No description available.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Introduktion: Irritable bowel syndrome [IBS] är den vanligaste kroniska sjukdomen som uppträder i gastrointestinal-kanalen. Sjukdomen förekommer hos 10–20% av världsbefolkningen och kan upptäckas hos både barn och vuxna. Etiologin för IBS är mycket komplex och ännu inte helt klarlagd då det saknas fullständig förståelse för den patofysiologiska processen. IBS kännetecknas ofta av buksmärtor, magkramper, uppblåsthet, förstoppning och diarré. Definitionen av coping är en konstant kognitiv och beteendemässig förändring i syfte om att kunna hantera yttre och inre påfrestningar, som överstiger personens förmåga att hantera dem. Där det finns olika copingstrategier att tillämpa för att hantera en viss situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa copingstrategier vid IBS.   Metod: Litteraturstudie genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2017) nio steg. Litteraturstudiens resultat grundas på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet delades in i kategorier, första kategorin var Copingstrategier i sociala sammanhang där underkategorierna som identifierades var Söka stöd och information som copingstrategi och Utforska personliga copingstrategier. Den andra kategorin var Copingstrategier för att anpassa sig till det dagliga livet, där underkategorierna som identifierades var Rutiner och vanor som copingstrategi, Kosthantering som copingstrategi och Fysisk aktivitet som copingstrategi. Den sista kategorin var Psykologiska copingstrategier, där underkategorierna som identifierades var Inställning och kontroll som copingstrategi och Undvikande och anpassade copingstrategier i sociala sammanhang. Slutsats: Personer med IBS upplever att copingstrategier är nödvändiga för att kunna hantera sjukdomen. Det är därför viktigt att personen utforskar strategier som passar personen bäst, genom att prova olika strategier och se vilka som fungerar kort- och långsiktigt. En förutsättning för att kunna tillämpa copingstrategierna är att ha kunskap om vikten av individualiserade copingstrategier, samt att en kombination av flera strategier är nödvändigt för att kunna kontrollera situationen.

<p>Gunnarsson, A & Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki & Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva & Joekes, 2003; och Markham, 2000). En enkät om stress och stresshantering lämnades ut till slumpmässigt utvalda lärare på två institutioner, varav tretton stycken lärare deltog i undersökningen. Resultatet visade att passiv coping var den vanligaste copingstrategin för de deltagande lärarna och lärarna angav sina olika stressymptom som var bland annat oro, magsmärtor och trötthet. Det kom även fram att lärarna upplevde att undervisningen påverkades av deras stress. På frågan gällande huruvida lärarna upplevde att de presterade bättre eller sämre under stress, upplevde majoriteten att de presterar sämre. Nyckelord: Stress; lärare; copingstrategier; aktiv coping; passiv coping.</p>