No description available.

I det svenska samhället idag är det vanligt att mammor delar med sig av sitt liv på sociala medier. En av dessa mammor är Isabella Löwengrip som är en välkänd person i Sverige och har över 1,5 miljoner följare på sin blogg. Isabella bloggar om sitt vardagsliv och hur det är att vara ensamstående med två barn. Något som blivit ett återkommande mönster i Isabellas kommentarsfält på bloggen är att det publiceras kritik riktat mot hur hon uppfostrar sina barn. Denna typ av diskriminering har fått benämningen “momshaming”.   Denna kvalitativa studie undersöker hur momshaming utspelar sig i Isabella Löwengrips blogg. Det görs utifrån ett feministiskt perspektiv med hjälp av CDA och normteori. Metoden som används är kritisk diskursanalys där sju analysverktyg använts. Fem inlägg har valts ut där kommentarerna och inläggen studeras för att kunna ta reda på vad läsarna reagerar på och hur momshaming utspelar sig i kommentarsfältet.   Studien identifierar fyra olika teman inom momshaming kommentarerna: ironi, tid, ”de är ju bara barn” och jämförande med sig själv. Studien visar på att momshaming uppstår när läsaren anser att Isabella bryter mot normen för hur en “bra” mamma ska vara. Momshaming utspelar sig genom att läsarna kommenterar negativa kommentarer. Det vanligaste temat är kritik mot att Isabella inte spenderar tillräckligt med tid med sina barn och att barnen inte behandlas som barn. / For mothers to share their family life on social media has become a trend in the Swedish society. Isabella Löwengrip is one mother who does this. Isabella is a well known person in Sweden and has over 1,5 million followers on her blog. Isabella blogs about her everyday life and how it’s to live alone with two kids. A recurring pattern on the comments posted to Isabella’s blog are comments that criticize her way of taking care of her kids. This type of criticism is called ”momshaming”.   This qualitative study analyzes how momshaming takes place on Isabella Löwengrip’s blog. The theoretical framework of the study is CDA and norms theory from a feminist perspective. The data analyzed are the comments posted to five selected posts from Isabella’s blog and we analyze them using the method CDA and seven analytical tools. The analytical tools helped us see what the readers reacted on and how momshaming are showed in comments.   The study identifies four different themes in the momshaming comments; irony, time, ”they are just kids” and comparative with himself (the ones posting the comments). The study shows that momshaming takes place when the reader thinks that Isabella is going against the norm for a ”good” mother. Momshaming shows in the blog as negative comments about how Isabella raises her children. The most common theme is that Isabella doesn't spend much time with her kids and that she doesn’t treat them like they are kids.

Starkt historiskt och kulturellt rotade normer kan vara problematiska eftersom personer som avviker från dem riskerar att bli utsatta för hat. Mom-shaming är ett begrepp som beskriver fenomenet när kvinnor får kritik för sitt sätt att vara i sin roll som mamma. En mamma som har blivit utsatt för mom- shaming är influencern Ida Warg. Syftet med studien är att genom ett genusperspektiv, kvalitativt och semiotiskt analysera influencern Ida Wargs bildkommunikation på Instagram för att se om hon framställer sin roll som mamma på ett normativt sätt. Genom att redogöra för vad bilden vill göra med betraktaren – påverka och engagera, eller erbjuda – fastställs vilken betydelse genus har för skapandet av mammarollen. Tio utvalda bilder analyseras utifrån sju kategorier som är kopplade till kvinnans roll som mamma: Moderskap, Omsorg och uppfostran, Traditionell kärnfamilj, Betalt arbete, Fritid, Miljö, samt Skönhet. Resultatet visar att historiska normer kopplade till mammarollen är ett faktum även i dagens samhälle. Ida Warg bekräftar flera förlegade normer i sin bildkommunikation samtidigt som hon diskret utmanar andra. Studien redovisar att normer är underliggande strukturer som påverkar vårt samhälle. Genom att problematisera mom-shaming belyses därmed vikten av medvetandegörandet och ifrågasättandet av normer. Avslutningsvis diskuteras hur sociala mediers makt kan både vara orsak till och lösning på problemet med mom-shaming. Lösningen kan förslagsvis ske genom uppmaning av användandet av hashtaggen #stopmomshaming. / Historically and culturally norms are socially acceptable and can be problematic for people who behave in nonconformity with them because of risk of garner hatred. Mom-shaming is a term that describes the phenomenon when women get criticism and hatred for their act in their role of mother. A woman whom has been subject to this shaming, is mother and influencer Ida Warg. With the purpose of studying norms associated with female role as mother, this paper analyzes the visual design and composition of ten photographs posted by Ida Warg to her Instagram. Theories of gender and semiotics are used as frameworks, for qualitatively study if Ida Warg mediates her role as a mother normatively on her Instagram. The photographs are analyzed according to seven categories associated with mothering: Motherhood, Care and raise of child, Traditional nuclear family, Paid work, Leisure time, Entourage and Beauty. Considering the female role as mother, the result shows that historically rooted norms are still a fact. This paper argues for Ida Warg both certifying and challenging the social norms associated with mothering. Finally, this paper discusses how obsolete norm associated with the female role as mother, as a result of cyberhate such as mom-shaming, lingers and prevents gender equality. Henceforth, this paper also discusses the power of social media, being both reason why and solution to mom-shaming. One solution may be the exhortation of the hashtag #stopmomshaming.

No description available.