Dagvatten behöver planeras tidigt när ett nytt bostadsområde ska byggas. Det finns flera anledningar till att hantera dagvatten, bland annat för att minska belastningen på kommunens ledningsnät, minska föroreningar på vattendrag och för att minska risken för översvämningar. Ansvaret för hantering av dagvatten ligger både hos fastighetsägaren och kommunen. Oftast anlitar beställaren ett konsultföretag som får i uppgift att planera för dagvatten inom ett bostadsområde. WSP är ett världsledande konsultbolag med inriktning på samhällsutveckling, företaget finns i totalt 40 olika länder och har ca 66 300 medarbetare. Det är vid ett tidigt skede som markprojektören sätts in i projektet för att projektera ett bostadsområde. Markprojektörens främsta arbetsuppgift är att ta fram markritningar i form av 2D och 3D-modeller i ett CAD-program, exempelvis i AutoCAD. Det är viktigt att markprojektören tar hänsyn till de dagvatten som kommer att uppstå när bygget är klart för att förhindra framtida problem. I detta examensarbete har de vanligaste dagvattenanläggningarna sammanställts samt vilka som är de vanligaste vid ett bostadsområde. Arbetets syfte har även varit att få en inblick i Skellefteå kommuns dagvattenstrategier. Detta för att kunna få en grundläggande kunskap för att kunna projektera utifrån de mål och krav som finns för kommunen. Vidare har ett projekt som projekterats av WSP granskas för att kunna få en djupare förståelse för hur företaget arbetar med dagvattenhantering och detaljplaner. Examensarbetes resultat redovisar de frågeställningar som togs fram, där de vanligaste dagvattenanläggningarna vid bostadsområden presenteras. Resultatet visar även vad som är viktigast att tänka på när ett nytt bostadsområde ska projekteras kopplat till dagvattnet. Intervjuerna gav en fördjupning i hur WSP arbetar med dagvattenhantering men även en förståelse till varför torra dagvattendammar användes i bostadsområdet Västra Eriksberg. Slutsatsen som arbetet har genererat är att det finns flera anledningar till att markprojektören har en viss kunskap inom dagvatten. Både för att kunna samordna med VA – ingenjörerna och för att kunna projektera rätt med lutningar anpassat till mängden dagvatten som kan tänkas uppstå.

The purpose of the thesis was to map the hydraulic load on the Knivsta river from stormwater runoff, and build a platform for further studies of pollution loads on the rivers ecosystems. New residential areas are planned to be built in Knivsta municipality and it will have an impact on stormwater flows to Knivsta river. To examine the impact this will have, simulations were made in the area as it stands today and after expansion work. The work includes calculation of flows from the populated areas but also from the catchment area around it consisting of woodlands and fields. Because of expected climatic changes which may affect rainfall, the simulations have been performed with different return periods for rainfall data. Return periods of 1, 2, 10 and 50 years were chosen to get a result that reflects the current situation but also a possible climate change that would give rise to much greater rainfall.Simulation results showed that stormwater runoff would increase by 11 percent if new residential areas were built in the drainage area. Return times of rain had profound implications for the amount of runoff. A 50-year rainfall generated 7.6 times as much stormwater runoff for 1 hour as a 1-year rainfall and the amount of flooded water increased significantly as more and more pipes were flooded.In the simulations no consideration was taken to water already present in the system, only to water which is supplied through the storm water runoff. To get a better picture of flood risk and flows in the pipe system, additional analyses of flows and cross-sectional area of Knivsta river and flowing ditches are required. An analysis of the pipeline system in the detailed plans for the new areas should be done when these plans are available. Without these detailed plans, it is difficult to determine how the newly built areas will affect the pipes and ditches in the vicinity that the water must pass on the way to the recipient.

Rapporten behandlar projekteringen och genomförandet kring det lokala omhändertagandet av dagvatten för de fyra nybyggda arenorna på Arenastaden i Växjö. Granskningen behandlar framförallt underjordiska fördröjningsmagasin men även alternativa lösningar. Arbetet har genomförts med hjälp av intervjuer och studier kring olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Förändringsförslagen som presenteras bottnar i mer tid för projektering, förbättrad kommunikation och större användande av mer genomsläppliga ytor.

Storm water is rain and melted snow that runs off, primarily from impervious surfaces.Future storm water management is facing the challenges of increased precipitation, asclimate changes, and increased areas of impervious surfaces due to the expansion anddensification of the cities. Impervious surfaces reduce the potential for water to infiltratein the ground leading to increased surface runoff and higher peak discharge.The runoff coefficient is closely related to the percentage of impervious surfaces andrepresents the maximum percentage of a catchment that can contribute to runoff. In thisstudy, the objective was to evaluate the weighted runoff coefficient for three differenturban types; apartment buildings, townhouses and residential areas and a comparisonbetween today and the 1970`s was made.The runoff coefficient was determined by manual mapping of the different surface typesin each area based on data in the form of orthophotos and aerial photographs. The surfacetypes that were mapped were asphalt, permeable areas, tiles, sand/gravel and roof.Tiles and sand/gravel were the most difficult surface types to map. In order to see towhat extent these categories influenced the weighted runoff coefficient a sensitivityanalysis was carried out and the runoff coefficient based on surface type was changed indifferent scenarios.The results of the sensitivity analysis showed that the surface types tiles and sand/gravelhad little impact on the weighted runoff coefficient which in mainly due to the fact thatthe percentage of these surfaces types of the total area is small.The result of the study showed that the largest change in the runoff coefficient occurredin residential areas where the increase in the percentage of impervious surfaces causedby new roofs in the form of porches and garages and from paved or tiled driveways. Forapartment buildings and townhouses the change in the runoff coefficient was small andprobably within the margin of error. The calculated runoff coefficient for the residentialareas is higher than what is recommended from de organization Svenskt Vatten and theconclusion was that it is necessary to adjust the recommended values. The calculatedrunoff coefficient for the apartment building areas and townhouse areas coincide withthe recommended values.

Stormwater is a source of pollution to water bodies but can also cause flooding. To treat stomwater locally is an issue of emerging importance due to a changing climate with an increased frequency of heavy rains, but also as a result of more strict guidelines concerning pollution to water bodies. Densification of cities is also a contributing factor. Several methods for sustainable stormwater treatment are used today but the state of knowledge regarding function and capacity is in need of improvement. This thesis aimed to evaluate two ground-based stormwater treatment methods, a filter strip and a retention tank. This was done through both literature review and field studies. The field study of the retention tank was limited due to insufficient outflow volumes from the tank. Oil from the filter strip was sampled and analysed for the heavy metals arsenic (As), barium (Ba), cadmium (Cd), cobalt (Co), chromium (Cr), copper (Cu), nickel (Ni), lead (Pb), vanadium (V), and zinc (Zn). According to the study, the filter strip had an elevated concentration of metals in the first 20 meters. Of the total load of heavy metals 20 % of As, 21 % of Cr, 4 % of Cu, 23 % of Ni, 16 % of Pb and 19 % of Zn was retained in the strip. The remaining portion of the heavy metals was assumed to settle in the level spreader before the filter strip or transported past the filter strip. Potential leachability for the metals was analysed with two types of extraction solutions, 1 mM CaCl2 and 0.1 M HNO3. The leaching potential for the studied metals was relatively low, averaging 31% of geochemically active metals. Obtained Kd -values showed the lowest mobility for Pb and Co and the largest mobility for As and Ni. Retrieved mobility for arsenic may be overrated when HNO3 is inefficient for extraction of arsenic. Zinc and cobolt were the limiting metals that can first exceed the limits for sensitive land use; however, this is expected to take place after about 50-60 years. / Dagvatten är en diffus källa av föroreningar till sjöar och vattendrag men kan även ge upphov till översvämningar. Att omhänderta dagvatten där det skapas är av stor vikt på grund av förändrat klimat med mer intensiva nederbördstillfällen, stramare riktlinjer för utsläpp av föroreningar till recipienter samt förtätning av städer. Flera typer av hållbara metoder för omhändertagande av dagvatten finns att tillgå men kunskapsläget om vissa metoder är begränsat. Det här examensarbetet syftade till att utvärdera två markbaserade reningsmetoder, en översilningsyta och ett utjämningsmagasin, både genom litteraturstudie och provtagning. Provtagning av utjämningsmagasinet uteblev då inget utflöde skedde från magasinet under mätperioden (sannolikt infiltrerade allt dagvatten i botten av magasinet). Översilningsytan provtogs och analyserades för att undersöka fastläggning av tungmetallerna arsenik (As), barium (Ba), kadmium, (Cd), kobolt (Co), krom (Cr), koppar, (Cu), nickel (Ni), bly (Pb), vanadin (V) och zink (Zn). Studien visade att översilningsytan har fastlagt metaller från dagvattnet, med högst fastläggning direkt efter fördelningsdiket och sedan med avtagande fastläggning vid större avstånd från fördelningsdiket. Efter 20 m var påverkan på översilningsytan från dagvatten mycket låg. Fastläggningen utgjorde uppskattningsvis 20 % för As, 21 % för Cr, 4 % för Cu, 23 % för Ni, 16 % för Pb och 19 % för Zn av de tungmetallmängder som genererades i avrinningsområdet. Resterande del av tungmetallerna kan ha fastlagts innan de nått översilningsytan, sedimenterats i fördelningsdiket innan ytan, ha perkolerat ner i marken eller transporterats förbi ytan. Metallernas potentiella lakbarhet analyserades med skaktest med två typer av extraktionsvätska, 1 mM CaCl2 samt 0,1 M HNO3. Utlakningspotentialen för metallerna var relativt låg, i medeltal var cirka 30 % av tungmetallerna geokemiskt aktiva. Erhållna Kd-värden visade på minst rörlighet för Pb och Co och högst rörlighet för As och Ni. Arseniks rörlighet kan dock antas vara överskattad då HNO3 är ett ineffektivt extraktionsmedel för arsenik. Zink och kobolt var de begränsande metallerna som först kommer överskrida gränsvärden för känslig markanvändning, dock förväntas detta ske först efter ungefär 50­-60 år med nuvarande belastning.

Då naturlig mark görs om till hårdgjord yta i samband med bygge av vägar och bostadsområden ökar flödesbelastningen till närliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer från trafiken eller från verksamheter som till exempel industrier eller djurhållning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan åtgärder sättas in för att rena vattnet innan utsläpp till recipienten. Detta kan åstadkommas med hjälp av till exempel så kallade dagvattendammar.   Den främsta processen för rening i dagvattendammar är sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mängder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel näringsämnen och metaller, kan fästa. Dagvattendammarnas dämmande funktion ser till att vattnet har tillräckligt lång uppehållstid i dammen för att det suspenderade materialet ska hinna sedimentera och föroreningarna avskiljs på så sätt till dammarnas bottensediment.   Två stycken dammar på Lidingö, en dagvattendamm och en kombinerad dag- och lakvattendamm, har valts ut för undersökningar och provtagningar har gjorts av föroreningshalterna i inkommande och utgående vatten och jämförts mot provtagningar av föroreningshalterna i dammarnas sediment. Vid provtagning av sedimentet har en uppsamlingsanordning använts så att så gott som möjligt endast det material som sedimenterat under den tidsperiod vattenproverna har tagits har undersökts, vilket betyder att vatten- och sedimentproverna är jämförbara mot varandra. För att jämföra värdena har beräkningar gjorts av det inkommande flödet till dammen och av sedimentens volym i dammarna.   Resultaten av sedimentets beräknade massa visade att fanns stora skillnader mellan beräkningarna baserade på sedimentprovtagningarna och från den uppskattade sedimentavskiljningen som beräknats baserat på vattenproverna, vilket visade på att metoden innehöll många osäkerheter. Att det ändå fanns en massa av varje förorening i sedimenten visade dock på att de hade skett en avskiljning i dammen, vilket inte alltid visades av vattenproverna. Det var dock mycket svårt att säga hur stor andel av de inkommande föroreningarna som hade avskilts i dammarna eftersom både flödesberäkningarna och volymsberäkningarna var mycket osäkra. Resultaten av vattenproverna visade att halterna av det suspenderade materialet var högre i utgående vatten än inkommande, vilket skulle kunna vara ett tecken på att reningen i dammarna inte fungerade tillräckligt väl, men skulle också kunna vara ett väntat resultat med tanke på årstiden. Dammarna kan troligtvis vara fyllda med sediment, vilket minskar den tillgängliga volymen och försämrar reningsfunktionen. Sedimenten måste därför troligast tömmas för att upprätthålla en tillräcklig reningsfunktion.

Storm water management has become a more important matter as urban areas are expanding and natural areas are being exploited. As nature landscapes are being converted into hard surface areas storm water flow is affected both in terms of velocity and size. A flow increase can easily result in a flooding if the dimensions of the pipeline system are inadequate. Considering predicted upcoming climate changes, flooding’s may become more common in urban areas in the future. A storm water model can be used to investigate the flooding risk in an area. A model, however, is always a simplification of reality. The models ability to describe a real system is determined by the quality of input data and model design. This thesis aim was to demonstrate how a combined storm water and surface flow model can be used when planning solutions for storm water management in an area subjected to exploitation and climate change. The report also intends to investigate which model parameter and what input data that gives raise to the greatest uncertainty in the model. By building a storm water model in the computer program Mike Flood, the risk of flooding in the area investigated, Västra Länna, could be examined. A sensitivity analysis was performed on the constructed model to identify sensitive input data and model parameters that may affect results due to their fluctuation. With the method used in this study the scale and volume of a flood can be calculated at the same time as wells in which the water level reaches the ground level can be identified. Such information can be used to determine where there is a need for new storm water solutions and for estimating new dimensions. The study has shown that the use of Mike Flood is suitable in urban areas where the water infiltration is limited and the storm water system is dominated by pipelines. The results show that exploitation and climate change may have huge impact on a storm water system designed to handle a 10-year rain. In the simulation with future climate changes the number of flooded wells increased by 30 percent, being the scenario with greatest impact on the storm water system in Västra Länna. The volume of flooding water increased 1.8 times in the exploitation scenario and 2.3 times when climate change was simulated. Based on the sensitivity analysis performed, it could be concluded that when modeling in Mike Flood, certain parameters need to be treated with greater accuracy than others. In the hydraulic model it is important that the imperviousness area used is thoroughly investigated. The parameters in the surface flow model that need to be handled with great accuracy are flooding/drying and damping factor. The construction of ditches and CDS-rain in the model also played an important part when obtaining results concerning the flooding magnitude.

This paper aims at examining Swedish municipalities and companies' conditions for conducting maintenance at stormwater pond, as well as investigating its role in municipal stormwater treatment. The principal focus in this study discuss municipalities experience with stormwater ponds after commissioning, and whether the handling is influenced by the size of the municipalities. Furthermore, the function and content of management plans are examined, and the extent to which these are used in the municipal administrations. Two methods have been used, survey method and written document analysis. The survey was primarily used to get an overview of urban runoff, stormwater pond and the functions of management program among the persons responsible. Today documents have a governing role within many organizations, therefore stormwater management programs have been analysed and interpreted. A text and document analysis has been made of five municipalities stormwater management programs. The intension was to investigate similarities and differences between different programs and how the management actions relates to the scientific literature. The study shows that the type and size of the municipality has an impact on how the stormwater issue is perceived and the extent to which maintenance is carried out and management programs are established. The results show that maintenance is done to some extent, but a majority still lacks management programs. Respondents consider that stormwater management programs have a major role for ponds function. Further, respondents see stormwater ponds as one of several steps in the urban runoff removal process.

Dagens klimatförändringar innebär varmare temperaturer och årsmedelnederbörden förväntas öka med 20–60 %. Den ökade nederbörden innebär mer dagvatten på markytan. Detta dagvatten måste tas om hand på ett långsiktigt hållbart sätt annars kan det leda till problem. Därför måste samhället anpassa sig efter de klimatförändringar som sker. Studien syftar till att undersöka vem som har ansvaret för att ta hand om dagvattnet samt precisera de rättsliga förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD. Studien undersöker även hur dagvattenhantering ser ut i detaljplanerna i Västra Götalands län. Studien inriktar sig mot att se om och hur ansvaret för dagvatten fördelas i detaljplanehandlingarna samt vilka planbestämmelser som används för dagvattenhantering. De undersökningssätt som vi använt är en kombination av en kvalitativ och kvantitativ samt en juridisk metod. Studien besvarar följande frågeställningar: o Vem bär ansvaret för omhändertagandet av dagvatten på kvartersmark? o Hur fördelar kommunerna ansvaret av dagvatten i detaljplanerna? o Används planbestämmelser för reglering av dagvatten, vilka? o Hur ser ansvarsfördelningen ut i planbeskrivningarna? o Har kommunerna laglig grund för användningen av lokalt omhändertagande av dagvatten, hur ser de rättsliga förutsättningarna ut? Studiens resultat visar att 28 % av kommunernas planbestämmelser om dagvatten handlar om LOD som är en olaglig planbestämmelse. LOD har nämligen inte det stöd från 4 kap. PBL som krävs för att en planbestämmelse ska få användas. Slutsatsen är att kommunerna ska ta ansvaret för bortledande av dagvatten om det är inom kommunens verksamhetsområde. Trots detta är det enbart i 16 % av planerna som fastigheter ansluts till dagvattennätet. / Today's climate change means warmer temperatures and annual precipitation is expected to increase by 20-60 %. The increased rainfall means more stormwater on the ground. This water must be taken care of in a long-term sustainable manner, otherwise it can lead to problems. Therefore, society must adapt to the climate change that occurs. The study aims at investigating who is responsible for handling the water and clarifying the legal conditions for local stormwater treatment. The study also examines how water management looks like in the detailed plans in Västra Götaland County. The study focuses on looking at and how responsibility for stormwater is distributed in the detailed plan documents as well as the planning rules that are used for water treatment. The method we used is a combination of a qualitative and quantitative as well as a legal method.The study answers the following questions: o Who is responsible for the disposal of stormwater? o How does the municipalities distribute the responsibility of stormwater in the detailed plans? o Are there any plans for regulation of stormwater, which? o What is the distribution of responsibility in the plan descriptions? o Do municipalities have a legal basis for the use of local stormwater treatment, how do legal conditions look? The study results show that 28 % of municipal plans for stormwater are about local stormwater treatment, which is an illegal plan. Local stormwater treatment does not have the support from Chapter 4 Planning and Building Act required for a plan regulation to be used. The conclusion is that the municipalities should take responsibility for the discharge of stromwater if it is within the municipality's area of activity. Nevertheless, only in 16 % of the plans that the real estates are connected to the stormwater network.

Inom de närmsta åren kommer klimatet här i Sverige att förändras. I och med att temperaturen höjs, så kommer vi i Sverige att behöva förbereda oss på torrare somrar och mer nederbörd, bestående av regn, under resten av året. Så hur ska vi förhålla oss till regnet i framtiden och hur kan regn blir en del av designprocessen?  Att samla regnvatten är outforskat inne i staden. Staden är utformad för att försöka få bort regnvattnet så fort som möjligt. Vattnet åker ned i rännstensbrunnar och försvinner bort i något vattendrag. Regnet är en resurs och istället för att låta den resursen rinna bort, kan det finnas sätt att använda regnet.  Genom att lyssna på barnens upplevelser av regn, kan vi lära oss hur vi kan uppskatta regnet i staden. Barn räds inte regn, tvärtom, det kan till och med vara efterlängtat. Regna då! är en regnsamlade lekprodukt för barn. Samlaren ska stå i offentlig miljö i parker eller på skolgårdar. Samlaren fylls på när det regnar och barnen kan använda det samlade regnvattnet till lek. I detta fall blir regnet en resurs för barnens fantasi och lek. Barn och vuxna återkommer flera gånger till platsen med olika inställning och frågeställningar. Med fokus på barn så skapas intresse och kunskap med lek, för en chans att komma närmare vår närmiljö med förståelse.