Bakgrund. Bedömningsmaterialet Ordracet är ett konfrontationsbenämningstest på tidsom används för att undersöka ordmobiliseringsförmåga. Testet består av 80 svartvita teck-ningar föreställande högfrekventa substantiv och används främst som del i dyslexibedöm-ning. År 2002 utvecklades en datoriserad version av testet innehållande samma bild-material. I dag finns normativa data för enspråkiga svenska sju- och tioåringar för original-versionen av Ordracet. Syfte. Syftet med studien var att testa Ordracets två versioner på svenskspråkiga högstadi-eelever i årskurs 7 respektive 9, för att ta fram ett referensmaterial. Metod. I studien deltog 128 högstadieelever; 62 i årskurs 7 och 66 i årskurs 9. Hälften avdeltagarna testades med originalversionen av testet och den andra hälften med den datori-serade versionen. Eleverna inkluderades endast om de hade gått i svensk grundskola sedanårskurs 1 och inte hade känd språkstörning och/eller kända läs- och skrivsvårigheter. Medelvärden och standardavvikelser för årskurs, kön och testversion beräknades med avse-ende på testtid och antal fel. En sammanställning av samtliga deltagares svarsresponsergjordes för att få en uppfattning om fördelningen av feltyper. Resultat. Inga resultat visade sig vara signifikanta beroende av årskurs. Pojkarna var sig-nifikant långsammare i sin benämning och hade signifikant fler fel i jämförelse med flick-orna. Testtiden var signifikant längre för de elever som testades med datorversionen jämförtmed de som testades med originalversionen. Feltypen fel inom kategori (FIK) utgjordenästintill 50 % av samtliga felsvar och var därmed den främst förekommande feltypen. Slutsats. Då inga signifikanta skillnader framkom årskurserna emellan drogs slutsatsen atthögstadieelever kan ses som en gemensam grupp. Eftersom resultaten visade att testtidenblev längre för de elever som testades med datorversionen är det viktigt för logopeder i klinisk verksamhet att ta detta i beaktning vid jämförelse av en patients testresultat mot norm-värden. Nyckelord. ordmobiliseringssvårigheter, konfrontationsbenämning, Ordracet, datorise-rad version, referensmaterial, logoped

<p>I denna magisteruppsats har författarna valt att studera Åbro Bryggeri AB: s distribution och belysa skillnader mellan olika metoder att planera transporterna på. Valet av ämne är intressant för oss som logistikstudenter, transporter och varudistribution är ett område som liksom övrig logistik är under ständig förändring.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera Åbro Bryggeri AB: s manuella metod för ruttplanering som används idag, och sedan jämföra detta mot effekterna av ett datoriserat</p><p>ruttplaneringsprogram. Uppgiften är avgränsad till att undersöka uppläggning och planering av rutter från Åbro Bryggeri AB:s terminal i Årsta, Stockholm.</p><p>Undersökningen har gjorts genom en fallstudie som innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativ forskning har använts för att beskriva exempelvis distributionssystemet vid Åbro Bryggeri. Kvantitativ forskning har använts där stora mängder</p><p>data samlats in, exempel på detta är jämförelsen mellan dagens ruttplaneringssystem vid Åbro och simulerade lösningar i ett datoriserat ruttplaneringsprogram. Teorier inom området för</p><p>ruttplanering har valts ut, för att sedan analyseras mot insamlade fakta.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av denna studie visar att Åbro är mycket beroende av distributionsledarnas kompetens och informella kunskaper för att den operativa ruttplaneringen skall fungera väl.</p><p>Den strategiska och taktiska ruttplaneringen är med dagens metoder ett mycket tidskrävande samt tungarbetat planeringsarbete. Effekterna av ett datoriserat ruttplaneringsprogram visar på</p><p>sänkta distributionskostnader, på grund av färre körda mil och mindre arbetad tid hos Åbro.</p><p>Denna studie har visat på minskade distributionskostnader i intervallet 14,8 % till 22,9 %.</p><p>Informell kunskap kan dokumenteras, vilket minskar beroendet av tidigare nyckelpersoner.</p><p>Det datoriserade ruttplaneringsprogrammet förenklar analyser och utvärderingar av</p><p>simuleringar för alla tänkbara strategiska, taktiska samt operativa scenarion i distributionen.</p><p>Resultatet av denna studie visar vidare på att en implementering av ett datoriserat ruttplaneringsprogram medför en stor omställning för berörd personal. Det är viktigt att beakta den mänskliga faktorn för att undvika icke-produktiva reaktioner hos personalen.</p>

I denna magisteruppsats har författarna valt att studera Åbro Bryggeri AB: s distribution och belysa skillnader mellan olika metoder att planera transporterna på. Valet av ämne är intressant för oss som logistikstudenter, transporter och varudistribution är ett område som liksom övrig logistik är under ständig förändring. Syfte Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera Åbro Bryggeri AB: s manuella metod för ruttplanering som används idag, och sedan jämföra detta mot effekterna av ett datoriserat ruttplaneringsprogram. Uppgiften är avgränsad till att undersöka uppläggning och planering av rutter från Åbro Bryggeri AB:s terminal i Årsta, Stockholm. Undersökningen har gjorts genom en fallstudie som innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativ forskning har använts för att beskriva exempelvis distributionssystemet vid Åbro Bryggeri. Kvantitativ forskning har använts där stora mängder data samlats in, exempel på detta är jämförelsen mellan dagens ruttplaneringssystem vid Åbro och simulerade lösningar i ett datoriserat ruttplaneringsprogram. Teorier inom området för ruttplanering har valts ut, för att sedan analyseras mot insamlade fakta. Resultat Resultatet av denna studie visar att Åbro är mycket beroende av distributionsledarnas kompetens och informella kunskaper för att den operativa ruttplaneringen skall fungera väl. Den strategiska och taktiska ruttplaneringen är med dagens metoder ett mycket tidskrävande samt tungarbetat planeringsarbete. Effekterna av ett datoriserat ruttplaneringsprogram visar på sänkta distributionskostnader, på grund av färre körda mil och mindre arbetad tid hos Åbro. Denna studie har visat på minskade distributionskostnader i intervallet 14,8 % till 22,9 %. Informell kunskap kan dokumenteras, vilket minskar beroendet av tidigare nyckelpersoner. Det datoriserade ruttplaneringsprogrammet förenklar analyser och utvärderingar av simuleringar för alla tänkbara strategiska, taktiska samt operativa scenarion i distributionen. Resultatet av denna studie visar vidare på att en implementering av ett datoriserat ruttplaneringsprogram medför en stor omställning för berörd personal. Det är viktigt att beakta den mänskliga faktorn för att undvika icke-produktiva reaktioner hos personalen.

No description available.

No description available.

<p>Syftet är att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbättras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet från läkare. Detta är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på rapporteringssystemets databas samt enkätundersökning.</p><p> </p><p>Biverkningarna trötthet, smärta och nervpåverkan rapporterades mest frekvent. Tidsåtgången för rapportering ansågs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formuläret upplevdes av majoriteten vara ganska lätt till mycket lätt att använda oberoende av datorvana. Läkaren ansågs från hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av två tredjedelar av respondenterna. Hälften ansåg att rapporterade biverkningar och symtom uppmärksammades av läkaren i hög grad till mycket hög grad.</p><p> </p><p>Undersökningen bekräftar det tidigare forskning visat om datoriserade rapporteringssystem i vården, att de är funktionella oavsett ålder samt att intresse finns för att använda dessa i större utsträckning. På grund av litet urval och relativt stort bortfall i enkätstudien kan dock inga direkta slutsatser dras men undersökningen antyder att behov finns att vidareutveckla rapporteringssystemet.</p> / <p>The aim of the study is to describe symptoms and side effects that women with advanced breast cancer and chemotherapy reported in an adverse drug reporting system before seeing their oncologist; examine the satisfaction with this system; if there are any differences between older and younger women; the women’s opinion of what improvements could be done in the follow-up of the symptoms/side effects and the support from the oncologist. This is a quantitative, descriptive cross-sectional study based on the database of the adverse drug reporting system and the questionnaire survey.</p><p> </p><p>The side effects fatigue, pain and peripheral neuropathy were most frequently reported. The time consumption for reporting was considered short or very short and the majority thought that the questionnaire was fairly easy to very easy to use independent of computer habits. The oncologists where considered from a high extent to a very high extent being a support in handling the symptoms/side effects by two thirds of the respondents. Two fourths felt that the oncologists attended reported symptoms/side effects from a high extent to a very high extent.</p><p>Because of a small sample and a relatively large drop-out no real conclusions can be drawn except the need for further development of the system.</p>

Syftet är att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbättras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet från läkare. Detta är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på rapporteringssystemets databas samt enkätundersökning.   Biverkningarna trötthet, smärta och nervpåverkan rapporterades mest frekvent. Tidsåtgången för rapportering ansågs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formuläret upplevdes av majoriteten vara ganska lätt till mycket lätt att använda oberoende av datorvana. Läkaren ansågs från hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av två tredjedelar av respondenterna. Hälften ansåg att rapporterade biverkningar och symtom uppmärksammades av läkaren i hög grad till mycket hög grad.   Undersökningen bekräftar det tidigare forskning visat om datoriserade rapporteringssystem i vården, att de är funktionella oavsett ålder samt att intresse finns för att använda dessa i större utsträckning. På grund av litet urval och relativt stort bortfall i enkätstudien kan dock inga direkta slutsatser dras men undersökningen antyder att behov finns att vidareutveckla rapporteringssystemet. / The aim of the study is to describe symptoms and side effects that women with advanced breast cancer and chemotherapy reported in an adverse drug reporting system before seeing their oncologist; examine the satisfaction with this system; if there are any differences between older and younger women; the women’s opinion of what improvements could be done in the follow-up of the symptoms/side effects and the support from the oncologist. This is a quantitative, descriptive cross-sectional study based on the database of the adverse drug reporting system and the questionnaire survey.   The side effects fatigue, pain and peripheral neuropathy were most frequently reported. The time consumption for reporting was considered short or very short and the majority thought that the questionnaire was fairly easy to very easy to use independent of computer habits. The oncologists where considered from a high extent to a very high extent being a support in handling the symptoms/side effects by two thirds of the respondents. Two fourths felt that the oncologists attended reported symptoms/side effects from a high extent to a very high extent. Because of a small sample and a relatively large drop-out no real conclusions can be drawn except the need for further development of the system.

This report is the final part within our education, Industrial Organization and Economy focusing on Logistics and Management at Jönköping School of Engineering. The aim with this report is to coordinate recycle drives for deposited aluminum-cans and bottles collected from grocery stores within Jönköping county and locality. In the present situation both aluminum cans and bottles filled with drinks are distributed to the grocery stores by the brewery’s own distributers. At the same time as they supply the drinks they also discharge the grocery stores units with restored aluminumcans and bottles. To make it easier for the grocery stores to handle the goods in the future, all distribution of drinks ought to be directly delivered to the grocery stores own separate central warehouse. This means every brewery ought to instead supply their drinks to the grocery stores central warehouse instead of taking them directly to the grocery stores. The drinks will then be distributed from the central warehouse to the grocery stores in connection with their orders of provisions. Due to hygienic reasons it is not possible that the deposited units are transported together with the provision.Therefore a kind of recycle drive needs to be organized. By using computer-aided route planning systems every transport are optimized, which means the transportation and labour costs will be reduced. At the same time the strain on the environment will also be a reduced. The company, DPS Europe, an international supplier of professional designed route planning systems. They have assisted with computer software and support during the study. The software PlanLogix build optimized drive routes based on different presumptions, restrictions and parameters which is based on information given by Returpack, responsible for the Swedish bottle refund system. A week’s work requires 19 shifts, three shifts on every work day and two shifts on the weekends. How many times the deposited units need to be collected varies between each grocery store. It differs from seven times a week to one time every forth week. This will lead to a four-week schedule with 76 routes. The total cost for the bottle refund system is 603 459 SEK/four weeks, and the filling degree on the vehicles will be approximately 50 percent. If a bottle refund system is to be implemented it needs to be profitable for the environment, meaning the positive effects need to exceed the negative effects, which the transports cause. To implement deposit drives, the units of aluminum-cans and bottles needs to be higher so the filling degree increases. A proposal to increase the filling degree could be to decrease the number of times each grocery store gets their deposits collected. This will increase the filling degree since at every occasion there will be more units to collect and at the same time decrease the transportation. / Rapporten är det avslutande momentet av utbildningen Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning Logistik och Ledning vid Jönköpings Tekniska Högskola. Målet med examensarbetet är att planera och utforma rutter utifrån förutbestämda kriterier, för returkörningar av pantade PET-flaskor och aluminiumburkar från livsmedelsbutiker i Jönköpings län med omnejd. I dagsläget distribueras konsumtionsfärdig dryck i aluminiumburkar och PET-flaskor till butiker med bryggeriernas egna distributörer som i samband med leveransen tömmer butikernas lager av pantade enheter. Men för att underlätta godshanteringen hos handlarna ska i framtiden distributionen istället ske till livsmedelskedjornas olika centrallager och därifrån distribueras tillsammans med butikens beställning av livsmedel. På grund av hygieniska skäl kan butikens pantade enheter inte samköras medlivsmedel vilket kräver att någon form av returkörning samordnas. Genom att använda datorstödd ruttplanering optimeras transporterna vilket betyder att transportkostnader och arbetskostnader minimeras samtidigt som miljöpåverkan reduceras. Företaget DPS Europe är en internationell leverantör av professionella ruttplaneringssystem som bistått med programvara och support. Med hjälp av programmet PlanLogix, från DPS Europe, har optimala körrutter byggts upp utifrån olika förutsättningar, begränsningar och parametrar baserade på information från Returpack, som ansvarar för det svenska pantsystemet. Det krävs 19 arbetsskift i veckan, tre skift på vardagar och två skift på helger, för att samtliga butiker ska få sina lager av pantade enheter tömda. Hämtningsfrekvensen hos butikerna varierar från sju gånger i veckan till en gång var fjärde vecka, vilket resulterar i att ett fyraveckorsschema med totalt 76 rutter skapas. Totalkostnaden är 603 459 kronor/fyra veckor och den använda lastkapaciteten på fordonen är 50 procent. Om ett retursystem ska användas måste det vara miljölönsamt, det vill säga att de positiva effekterna med retursystemet måste vara fler än de negativa konsekvenserna som ökade transporter medför. För att det ska bli försvarbart och lönsamt att utföra returkörningar för PET-flaskor och aluminiumburkar krävs en högt utnyttjande av lastkapacitet. Ett förslag som ökar utnyttjandet av lastkapaciteten är att minska butikernas hämtningsfrekvens så att det vid varje hämtningstillfälle finns mer pantande enheter att hämta. På så sätt ökar den använda lastkapaciteten samtidigt som transportsträckan reduceras.

<p>This report is the final part within our education, Industrial Organization and Economy focusing on Logistics and Management at Jönköping School of Engineering. The aim with this report is to coordinate recycle drives for deposited aluminum-cans and bottles collected from grocery stores within Jönköping county and locality.</p><p>In the present situation both aluminum cans and bottles filled with drinks are distributed to the grocery stores by the brewery’s own distributers. At the same time as they supply the drinks they also discharge the grocery stores units with restored aluminumcans and bottles. To make it easier for the grocery stores to handle the goods in the future, all distribution of drinks ought to be directly delivered to the grocery stores own separate central warehouse. This means every brewery ought to instead supply their drinks to the grocery stores central warehouse instead of taking them directly to the grocery stores. The drinks will then be distributed from the central warehouse to the grocery stores in connection with their orders of provisions. Due to hygienic reasons it is not possible that the deposited units are transported together with the provision.Therefore a kind of recycle drive needs to be organized.</p><p>By using computer-aided route planning systems every transport are optimized, which means the transportation and labour costs will be reduced. At the same time the strain on the environment will also be a reduced. The company, DPS Europe, an international supplier of professional designed route planning systems. They have assisted with computer software and support during the study. The software PlanLogix build optimized drive routes based on different presumptions, restrictions and parameters which is based on information given by Returpack, responsible for the Swedish bottle refund system.</p><p>A week’s work requires 19 shifts, three shifts on every work day and two shifts on the weekends. How many times the deposited units need to be collected varies between each grocery store. It differs from seven times a week to one time every forth week. This will lead to a four-week schedule with 76 routes. The total cost for the bottle refund system is 603 459 SEK/four weeks, and the filling degree on the vehicles will be approximately 50 percent.</p><p>If a bottle refund system is to be implemented it needs to be profitable for the environment, meaning the positive effects need to exceed the negative effects, which the transports cause. To implement deposit drives, the units of aluminum-cans and bottles needs to be higher so the filling degree increases. A proposal to increase the filling degree could be to decrease the number of times each grocery store gets their deposits collected. This will increase the filling degree since at every occasion there will be more units to collect and at the same time decrease the transportation.</p> / <p>Rapporten är det avslutande momentet av utbildningen Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning Logistik och Ledning vid Jönköpings Tekniska Högskola. Målet med examensarbetet är att planera och utforma rutter utifrån förutbestämda kriterier, för returkörningar av pantade PET-flaskor och aluminiumburkar från livsmedelsbutiker i Jönköpings län med omnejd.</p><p>I dagsläget distribueras konsumtionsfärdig dryck i aluminiumburkar och PET-flaskor till butiker med bryggeriernas egna distributörer som i samband med leveransen tömmer butikernas lager av pantade enheter. Men för att underlätta godshanteringen hos handlarna ska i framtiden distributionen istället ske till livsmedelskedjornas olika centrallager och därifrån distribueras tillsammans med butikens beställning av livsmedel. På grund av hygieniska skäl kan butikens pantade enheter inte samköras medlivsmedel vilket kräver att någon form av returkörning samordnas.</p><p>Genom att använda datorstödd ruttplanering optimeras transporterna vilket betyder att transportkostnader och arbetskostnader minimeras samtidigt som miljöpåverkan reduceras. Företaget DPS Europe är en internationell leverantör av professionella ruttplaneringssystem som bistått med programvara och support. Med hjälp av programmet PlanLogix, från DPS Europe, har optimala körrutter byggts upp utifrån olika förutsättningar, begränsningar och parametrar baserade på information från Returpack, som ansvarar för det svenska pantsystemet.</p><p>Det krävs 19 arbetsskift i veckan, tre skift på vardagar och två skift på helger, för att samtliga butiker ska få sina lager av pantade enheter tömda. Hämtningsfrekvensen hos butikerna varierar från sju gånger i veckan till en gång var fjärde vecka, vilket resulterar i att ett fyraveckorsschema med totalt 76 rutter skapas. Totalkostnaden är 603 459 kronor/fyra veckor och den använda lastkapaciteten på fordonen är 50 procent.</p><p>Om ett retursystem ska användas måste det vara miljölönsamt, det vill säga att de positiva effekterna med retursystemet måste vara fler än de negativa konsekvenserna som ökade transporter medför. För att det ska bli försvarbart och lönsamt att utföra returkörningar för PET-flaskor och aluminiumburkar krävs en högt utnyttjande av lastkapacitet. Ett förslag som ökar utnyttjandet av lastkapaciteten är att minska butikernas hämtningsfrekvens så att det vid varje hämtningstillfälle finns mer pantande enheter att hämta. På så sätt ökar den använda lastkapaciteten samtidigt som transportsträckan reduceras.</p>

Bakgrund och problem: Finanskrisen hemsökte företag, och påverkade även företags CSR-kommunikationer världen över. Studien har etablerat att det finns alternativa utgångar för företag som kommunicerade ut CSR under finanskrisen. Den ena stigen skildrar CSR-kommunikation i dystert manér, på så sätt att åtagandet bortprioriterades under finanskrisen, medan en annan stig skildrar att CSR-kommunikation användes som ett sätt att dra ekonomiska fördelar. Det kan därmed poneras att finanskrisen har påverkat svenska företags CSR-kommunikationer. En ytterligare annan stig skildrar dock att finanskrisen inte påverkade företags CSR-kommunikationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur och varför eller varför inte finanskrisen har påverkat CSR-kommunikationer i Sverige, genom att fokusera på indikatorer för CSR och ställa frågor till företagsansvariga. Metod: Studien utgår från en kvantitativ undersökningsmetod, därvid data samlades in genom datoriserad innehållsanalys och webbenkäter. Ett populationsurval med 126 företag verkandes i Stockholmsbörsens Large Cap och Mid Cap studerades. Hypoteser skapades utifrån etablerade teorier, med avsikt att besvara studiens ställda syfte. Slutsatser: Svenska företags CSR-kommunikationer förhöll sig desamma, alternativt ökade smått under finanskrisen. Däremot påverkades inte svenska företags CSR-kommunikationer signifikant av finanskrisen. Webbenkäterna svarade särskilt på varför inte finanskrisen påverkade CSR-kommunikationer i Sverige. Svaren visade tendenser på att svenska företag erfor att det inte fanns affärsmöjligheter att inhämta under finanskrisen. Svenska företag visade dessutom tendenser på att ha CSR-kommunikation som en långsiktig strategisk fråga. Detta kan förklara varför svenska företags CSR-kommunikationer inte bortprioriterades under finanskrisen.