Som en konsekvens av covid-19 har fysiska möten blivit ersatta med digitala möten. Företag har insett stora fördelar med digitala möten och distansarbete kan därmed fortsätta till viss del efter pandemin. Digitala möten innebär att människor interagerar bakom en skärm, där andra beteenden kan uppstå i jämförelse med fysiska möten. Vidare har tidigare forskning visat att personlighetsdrag är en god prediktor för beteenden. Det fanns begränsad forskning inom området, därför hade studien ett explorativt syfte att undersöka förhållandet mellan personlighetsdrag och individens beteende vid digitala möten. En kvantitativ metod användes, där studien bestod av totalt 167 deltagare (M = 41 år, SD = 13 år; 131 kvinnor). För att samla in data gjordes en internetbaserad enkät med självskattade påståenden. Enkäten byggde på påståenden utifrån personlighetstestet IPIP-30 och egna utformade påståenden. De avsåg att mäta personlighetsdragen i femfaktormodellen och en individs beteende vid digitala möten. Materialet analyserades genom en korrelationsanalys och multipla regressionsanalyser. Vår studie visade att det fanns ett förhållande mellan personlighetsdrag och beteenden vid digitala möten. Resultatet bidrog därav till en ökad förståelse om individuella skillnader vid digitala möten. Vidare för en mer ingående beskrivning av förhållandet rekommenderas att fler studier utförs och mätinstrument vidareutvecklas. Personlighetsdraget samvetsgrannhet hade störst betydelse för specifika beteenden vid digitala möten och uppvisade positiva samband till ett flertal beteenden. Det innebär att ju högre grad av personlighetsdraget samvetsgrannhet individer har, desto mer tenderar individer att hålla med om specifika beteenden vid digitala möten. / Because of covid-19 physical meetings have been replaced with digital meetings. Companies have perceived great advantage with digital meetings and teleworking may therefore continue partially after the pandemic. At digital meetings peoplecommunicate behind a screen and other behaviors may arise in comparison with physical meetings. Previous research has shown that personality traits are a good predictor for behaviors. There was limited research in the field, therefore the study had an exploratory purpose where the relationship between personality traits and individual behaviors at digital meetings were investigated. A quantitative method was used, and a total of 167 people participated in the study (M = 41 years, SD = 13; 131 women). To collect data an internet-based survey was made with self-rated questionnaires. The survey was based on the personality test IPIP-30 and self-designed statements, intended to measure the personality traits in The Big Five and individual behaviors at digital meetings. The data collection was analyzed through a correlation analysis and multiple regression analysis. Our study showed that there was a relationship between personality traits and behaviors at digital meetings and contributed to an increased knowledge of individual differences. For a deeper understanding of the relationship, more studies need to be accomplished and the instrument needs further development. The personality trait conscientiousness had the most meaningful impact of specific behaviors at digital meetings and showed positive correlation with several behaviors. This means that the higher value the individuals have of the personality trait conscientiousness, the more they tend to agree with specific behaviors at digital meetings.

Den tekniska utvecklingen bidrar till nya möjligheteter och sätt att kommunicera på nätet. Grafikoner introduceras successivt i Facebook och andra sociala medier och erbjuder nya funktioner för användare. I denna studie görs en jämförande analys av grafikoners användning och pragmatiska funktioner i en Facebookgrupp mellan 2012 och 2022. Syftet är att undersöka och diskutera grafikoners utveckling i en svensk kontext. Analysen är avgränsad till följande grafikontyper: emotikoner, emojier och dekaler. Grafikoner i inlägg och kommentarer analyseras med utgångspunkt i tidigare forskning om grafikoners funktioner. Funktionerna som identifieras i denna studie är: dekoration, benämning, handling/gest, reaktion och modifikation av ton. Studiens resultat visar att emotikoner endast förekommer i enstaka fall i materialet från 2012 och inte alls i materialet från 2022. Användningen av emojier har däremot ökat avsevärt mellan 2012 och 2022. I materialet från 2012 fyller emotikoner och emojier liknande funktioner, vilka främst är som modifikation av ton och som reaktion. Den vanligaste emojifunktionen i materialet från 2022 är som handling/gest. Resultatet visar en mer varierad användning av emojier i form av typ, placering och funktion 2022 jämfört med 2012. Den breddade användningen indikerar att emojin fortfarande är aktuell och användbar för svenska sociala media-användare 2022. Dekaler finns endast representerade i materialet från 2022 och den vanligaste funktionen är som reaktion på tidigare innehåll. Dekaler används fortfarande i mindre utsträckning än emojier 2022, men det finns indikationer som tyder på att dekalen kommer att följa samma utvecklingskurva som dess föregångare och öka i popularitet över tid.

Syftet är att undersöka hur ett antal gymnasielärare som undervisar i svenska ser på datortillgång och datoranvändning, samt vilka krav de ställer på elevernas datoranvändning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkät, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkäten ställs mot beskrivningar av förutsättningar för skrivande och aktuella styrdokument. Tillgången på lärardatorer är otillräcklig och tillgången på elevdatorer är ännu mera otillräcklig. Datormedierad kommunikation används för att effektivisera undervisningen och för att nå eleverna med information. En majoritet av lärarna i undersökningen har inte erbjudits kompetensfortbildning inom området datormedierad kommunikation av sin arbetsgivare. I kursen Svenska A erbjuds eleverna varierande datortillgång, allt från varje lektion till en gång per kurs. Lärarnas krav på elevernas datorkompetens i kursen varierar mellan ”inga krav” och omfattande krav. I diskussionen belyser jag hur ny teknik assimileras av skola och undervisning och sätter in mina resultat i en tidskontext. / The purpose of my investigation is to study the view of supply of computers and the use of computers among a num¬ber of senior high school teachers, teaching Swedish. I also investigate their demands on pupils and their use of computers in the course “Svenska A”. My web inquiry was distributed during March 2009. The results of the inquiry have been compared with descriptions of requirements for writing and with former and present curricula. The supply of computers for teachers is insufficient and the supply of computers for pupils is even more so. Communication mediated by computer is being used to give information to pupils and to make teaching more efficient. A majority of the teachers have not been offered further training by their employers within the field of communication mediated by computer. In the course “Svenska A” pupils are being offered to use computers in varying degrees, from once per course till every lesson. The teachers’ claims on the pupils’ competence in their use of computers vary from “no demands” to wide demands. In the discussion I shed light on how new technology is being assimilated by schools and education. I also insert my results in a context of time.