<p>Multiplayer online role-playing game (MMORPG) spel har blivit mycket populära. Trots detta finns det begränsad forskning kring spelares interaktion och kommunikation gällande samarbete. Det här arbetet har därför riktat in sig på hur interaktion och kommunikation gällande hur samarbetet fungerar inom MMORPG spelet World of Warcraft.</p><p>Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter till förbättringar gällande interaktion och kommunikation för samarbete inom MMORPG spel, och inriktar sig i det här fallet speciellt på World of Warcraft.</p><p>Genom att använda tre vanligt förekommande metoder undersöktes nuvarande interaktionsmöjligheter inom World of Warcraft. Dessa metoder var deltagarobservationer som genomförs i testmiljön World of Warcraft. Enkätundersökning som var av typen webbenkät med både öppna och stängda frågor. Deltagarobservationen innefattade även kontextuella intervjuer med mer erfarna spelare som tillsammans med enkätundersökningen stödde och bekräftade resultatet från deltagarobservationen.</p><p>Med hjälp av frågeställningar som innefattade interaktion och kommunikation tog uppsatsen reda på viktiga faktorer som att erfarenhet var av avgörande betydelse för hur mycket kommunikation det behövs för ett lyckat samarbete. Textkommunikation var generellt det populäraste verktyget, men som nybörjare tog det längre tid att skriva längre meddelanden samt att förstå alla förkortningar som återkommande förekommer. Erfarenhet och awareness, eller medvetenhet på svenska, hade stor betydelse vid flera situationer. Awareness handlar om att samarbetet bygger på erfarenhet och kunskap, vilket leder till förståelse för hur man ska agera i olika situationer. I spelet handlade det främst om kunskap om de olika karaktärerna och de olika delarna av spelet som till exempel, dungeons. Det var en stor fördel att ha spelat dungeons tidigare annars kan det kännas att man som nybörjare inte har där att göra. Det fanns möjligheter att utveckla samarbetet, speciellt när det gäller spelsituationer där erfarenhet nästan var ett krav, vilket resulterar i en konflikt mellan vana och ovana spelare.</p><p> </p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk.</p><p>Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum.</p><p>Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.</p>

In this study – Just a girlfriend who lives far away? – I interview fifteen girls about their experiences with computer mediated relationships. From a queer theoretical perspective I examine how these girls do and talk about their relationships, in relation to norms about relationships and sexuality as well as notions about online and offline. My aim is to discuss in which ways the performing of these relationships both reproduce and challenge norms about relationships and sexuality. The girls I interview attempt in different ways to show that doing relationships online is just as ”normal” as doing them offline. While normative assumptions about components such as monogamy and love as being vital to a relationship often are reproduced in the performing of these relationships, I assert that the ways in which these relationships are done hold a subversive potential to challenge normative understandings of concepts such as relationship, sexuality, sex, physicality and closeness.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk. Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum. Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.

Multiplayer online role-playing game (MMORPG) spel har blivit mycket populära. Trots detta finns det begränsad forskning kring spelares interaktion och kommunikation gällande samarbete. Det här arbetet har därför riktat in sig på hur interaktion och kommunikation gällande hur samarbetet fungerar inom MMORPG spelet World of Warcraft. Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter till förbättringar gällande interaktion och kommunikation för samarbete inom MMORPG spel, och inriktar sig i det här fallet speciellt på World of Warcraft. Genom att använda tre vanligt förekommande metoder undersöktes nuvarande interaktionsmöjligheter inom World of Warcraft. Dessa metoder var deltagarobservationer som genomförs i testmiljön World of Warcraft. Enkätundersökning som var av typen webbenkät med både öppna och stängda frågor. Deltagarobservationen innefattade även kontextuella intervjuer med mer erfarna spelare som tillsammans med enkätundersökningen stödde och bekräftade resultatet från deltagarobservationen. Med hjälp av frågeställningar som innefattade interaktion och kommunikation tog uppsatsen reda på viktiga faktorer som att erfarenhet var av avgörande betydelse för hur mycket kommunikation det behövs för ett lyckat samarbete. Textkommunikation var generellt det populäraste verktyget, men som nybörjare tog det längre tid att skriva längre meddelanden samt att förstå alla förkortningar som återkommande förekommer. Erfarenhet och awareness, eller medvetenhet på svenska, hade stor betydelse vid flera situationer. Awareness handlar om att samarbetet bygger på erfarenhet och kunskap, vilket leder till förståelse för hur man ska agera i olika situationer. I spelet handlade det främst om kunskap om de olika karaktärerna och de olika delarna av spelet som till exempel, dungeons. Det var en stor fördel att ha spelat dungeons tidigare annars kan det kännas att man som nybörjare inte har där att göra. Det fanns möjligheter att utveckla samarbetet, speciellt när det gäller spelsituationer där erfarenhet nästan var ett krav, vilket resulterar i en konflikt mellan vana och ovana spelare.

Syftet med den här undersökningen är att få en bättre förståelse gällande den föredragna kommunikationskanalen och om den ändras beroende på vilken position inom organisationen som personen för tillfället har. Vi lever i en värld där både det arbetsrelaterade livet och privatlivet till stor del beror på möjligheten att hålla sig uppdaterad angående situationer som sker över hela världen samt med sina kamrater med hjälp av olika IT-lösningar. Tidigare forskning visar att en majoritet av forskningsgrupperna föredrar kommunikation ansikte mot ansikte. Den här undersökningen bestod av intervjuer med individer på olika positioner i företagsstegen för att se vad de hade för åsikter kring ämnet. Respondenterna representerade båda könen, i varierande ålder och har varit anställda mellan ett till tio år i organisationen. Resultaten av undersökningen skiljde sig från tidigare forskning då merparten av respondenterna var positiva till skriftlig kommunikation (mail). / The purpose of this research is to better understand if the prefered way of communication differs depending on which organizational position the person currently holds. Since we are now living in a world where both work related life and private life to a greater scale depends on the ability to keep yourself updated with both the situation worldwide and communication with your peers with the help of different IT solutions. Earlier research results show that a majority of research groups prefers face to face communication. This research used interviews with people on different steps of the corporate ladder to find out what their standing were on the subject. The respondents where both male and female, in varying age and had been employed from one to ten years in the organization. The results found in this research were not equivalent with the earlier research since our results found that almost all respondents were pro written communication (e-mail).

När offentligheten flyttar in i sociala medier har svenska myndigheter att hantera förändrade villkor för dialogen med samhällets medborgare. I föreliggande uppsats undersöker jag hur sådana villkor formas av diskursiva förhandlingar som äger rum i en myndighets, nämligen Polisens, chattsessioner på Facebook. Närmare bestämt utreder jag hur chattsessionerna fungerar som kommunikativa verksamheter. Sammanlagt analyserar jag åtta trådar ur fem olika chattsessioner, där trådarna representerar olika kommunikativa scenarion. Analysen fokuserar på hur aktörerna gör bruk av konstituenter, närhetspar och adressatpositionering för att förhandla om det diskursiva utrymmet och för att förverkliga sina respektive kommunikativa projekt. Dessutom utreder analysen hur förhandlingarna förhåller sig till respektive kommunikativ verksamhets ramar. Med en konstruktivistisk utgångspunkt hämtar jag alltså analysverktyg från forskningsfält som textanalys, diskursanalys och samtalsanalys. Denna ansats har inte tidigare tillämpats på datormedierad polisdialog. Resultatet visar att aktörerna, polisiära som icke-polisiära, anpassar sitt bruk av kommunikativa medel efter de kommunikativa projekt som de strävar efter att förverkliga. I somliga av de analyserade chattrådarna antar Polisen en traditionell myndighetsroll, medan de i andra trådar uppträder som en aktör bland andra. Myndigheten lyckas visserligen behålla den diskursiva kontrollen över sina chattsessioner, men öppnar samtidigt upp för externa aktörer att förhandla om dess verksamhet. I diskussionen problematiserar jag det faktum att Polisen visar tecken på fortsatt intimisering, eftersom det både förenklar och försvårar medborgares tillgång till information från det offentliga. Genom att beskriva den bredd av kommunikativa scenarion som Polisen möter på sin facebooksida visar jag vad myndigheter i allmänhet behöver kunna hantera när villkoren för deras kommunikation förändras. Undersökningens metod lämpar sig för beskrivning av ett datormedierat material som visserligen tillkommer skriftligt, men som lika mycket uppvisar muntliga drag. Samtidigt föreslår jag hur metoden kan utvecklas för att kunna vara fruktbar för framtida undersökningar av liknande material.

The world is currently in the grip of a pandemic caused by the SARS-COVID-19 virus which has left nothing more than suffering, social distance, and distance work in its tracks. Because of the regulations regarding social distancing, many organizations have chosen to distribute their work and make their employees work from home. This thesis covers how distance work affects informal communication and how the lack of social interaction affects relationships and informal communication between colleagues. To investigate the subject further we performed a case study of a company within the media and communication industry where both interviews and an observational study was conducted. Our findings show that there has been an overall decrease in informal communication between colleagues in our case. We have also identified several factors that may affect the possibility to sustain the amount of informal communication during distance work. These factors may include regular group activities, knowing when it is okay to contact other colleagues without disturbing them and having regular meetings. Finally, our study findings highlight that there may be other factors beyond the reach of this study that might affect how employees experience working from home.

This essay deals with the subject of communication through Facebook. In this survey we studied 100 youths from Karlstad and their communication habits and behavior patterns on Facebook. The social network site Facebook has since its start in 2004 made a mark in modern communication. Today in 2010 the site has more than 500 million users. This paper wants to study what happens to other types of communication. Has the increased use of computer-mediated communication led us away from face to face or has it encouraged us to use face- to face communication more often? Our target group for this study is people attending their final year in high school. In this study we have been using both qualitative- and quantitative methods to collect our data. The result of the study suggests that a big part in our target group is happy to use Facebook or other computer-mediated sites as ways of their communication. Partly because they think it is a convenient way to communicate but also because they find it easier to get in touch with people, both close friends and people they have never met, by using computer-mediated communication instead of face-to-face communication. Virtually all in our target group suggests that Facebook has helped them in their communication and that they are more social now than before. This paper also has sought to illuminate if shy people can be helped to establish social ties through computer-mediated communication.Keywords: Facebook, communication, face-to-face, computer-mediated communication and shyness

Emotikoner är ett vanligt inslag vid datormedierad kommunikation, såsom på den sociala nätverkstjänsten Twitter. Emotikoner tycks ha en vedertagen roll som känslomarkörer i en text, men forskning har visat att de även har andra funktioner av mer pragmatisk art. En mer nyanserad bild av emotikoners funktioner på Twitter kan öka förståelsen av hur de ska tolkas i texter och stödja utvecklingen av automatiska textanalyser där emotikoner förekommer. Då funktionerna hos emotikoner ur ett pragmatiskt perspektiv tidigare har studerats främst inom ramen för andra språk och kommunikationskanaler bidrar denna studie med en analys av kommunikativa funktioner hos emotikoner i twitterinlägg skrivna på svenska. 202 twitterinlägg innehållande fem olika typer av emotikoner analyseras med utgångspunkt i existerande litteratur om emotikoner samt pragmatiska teorier som talaktsteori, artighetsteori och implikatur. Sju olika funktioner identifieras. Analysen indikerar att emotikonernas främsta funktion är att markera känslor, men förekommer gör även funktioner som förändrar tolkningen av avsändarens avsikt med yttrandet, genom att mildra eller förstärka den så kallade illokuta styrkan, samt funktioner som markerar humor och ironi. Resultatet bekräftar emotikonernas främsta roll som känslomarkörer även i svenska twitterinlägg, men påvisar också att de även kan ha andra funktioner där de förändrar tolkningen av avsändarens avsikt med texten.