No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Studien syftar till att granska ett urval av pedagogiska datorprogram avsedda för matematik för att få reda på vad det är för typ av matematikuppgifter användaren (eleven) kan möta. </p><p>Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Dessa är matematik, olika sätt att kategorisera matematikuppgifter samt olika sätt att kategorisera datorprogram. </p><p>Sammanfattningsvis visar resultatet att det är svårt att kategorisera matematikuppgifter strikt. Beroende på val av program kan eleven möta uppgifter där det matematiska innehållet innefattar allt från ett upp till sex olika områden av grundskolans matematik. Av eleven krävs främst fakta- och färdighetskunskaper för att lösa de olika uppgifterna. Förståelsekunskapen finns med i fyra av de fem granskade programmen. Innehållet i de olika matematikuppgifterna hör i huvudsak hemma i ett vardagligt eller matematiskt sammanhang men uppgifter med en kontext av annat slag finns. Svårighetsgraden varierar beroende på val av program. Här spelar även individuella faktorer en stor roll.</p>

Studien syftar till att granska ett urval av pedagogiska datorprogram avsedda för matematik för att få reda på vad det är för typ av matematikuppgifter användaren (eleven) kan möta. Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Dessa är matematik, olika sätt att kategorisera matematikuppgifter samt olika sätt att kategorisera datorprogram. Sammanfattningsvis visar resultatet att det är svårt att kategorisera matematikuppgifter strikt. Beroende på val av program kan eleven möta uppgifter där det matematiska innehållet innefattar allt från ett upp till sex olika områden av grundskolans matematik. Av eleven krävs främst fakta- och färdighetskunskaper för att lösa de olika uppgifterna. Förståelsekunskapen finns med i fyra av de fem granskade programmen. Innehållet i de olika matematikuppgifterna hör i huvudsak hemma i ett vardagligt eller matematiskt sammanhang men uppgifter med en kontext av annat slag finns. Svårighetsgraden varierar beroende på val av program. Här spelar även individuella faktorer en stor roll.

Detta är ett examensarbete inom textdesign, som har undersökt hur användarinformationen för två specifika datorprogram bör utformas. Slutsatserna har dragits utifrån vilka problem användarna stöter på i programmen, riktlinjer för informationsdesign och teknikinformation, samt användartester. En slutsats blev att behovet av teknikinformation för det ena programmet, EDI-systemet Edionet, redan var tillfredsställt. En lämplig lösning för det andra programmet, publiceringssystemet Readyonet, var att skapa en kort lathund vid sidan av den utförliga handledning som finns integrerad i programmet. Ett utkast av lathunden utformades utifrån insamlad empiri, och testades och reviderades.

Lic.-avh. Västerås : Mälardalens högskola, 2004.

In pace with the development of technology it has become more common for companies to capture employees´ intellectual property rights. In most cases it is assumed that the companies have made agreements about the intellectual property rights such as copyright and patent law. In case there is no agreement there are regulations concerning the employees´ right to inventions.In copyright law the employees right to their subject matter isn’t vested, instead the agreement and principals are applied. In both fields of law, custom have an important role, particularly when it comes to the assessment regarding reasonable compensation in patent law.The copyright law can end in a conflict with several right areas, and the reason for that is because the employment relationship isn’t vested. It is an indication that a change is necessary for better harmonization between labour law, copyright law and patent law. The Act on the Right in Employee Inventions was added because the relationship between the employer and the employees previously wasn’t vested in Swedish law. It was previously unclear who the rights to an invention created in the service belonged too. We therefore question why the employment relationship isn’t vested.In patent law the rule regarding employees´ compensation is imperative. There is however uncertainties about what reasonable compensation is. The term reasonable has led to several disputes, but by the disputes no assessment template has developed. Thereby the difficulties of interpretation regarding the meaning of the concept still stand. Many litigation are judged in a closed settlement, which leads to further problems for the general courts to determine what reasonable compensation actually means. SOU 2010:24 comes with a proposal regarding that the compensation in copyright should be vested. To validate the compensation if the salary is not enough, can be needed, for example when it comes to science inventions. It can be established that the statutory regulation in the various areas are different from each other and it can become difficult if the right areas overlap. For example when it comes to computer programs and the exemptions for teachers. / I takt med teknikens utveckling blir det allt vanligare för företagen att vilja tillvarata arbetstagares immaterialrätter. I de flesta fall förutsätts det att företagen har avtalat om de immateriella rättigheterna som uppkommit i anställningsförhållandet, så som upphovsrätt och patenträtt. I de fall avtal inte föreligger så återfinns lagreglering angående arbetstagares rätt till uppfinningar. I upphovsrätten är däremot inte anställdas rätt till sina verk lagstadgat, där tillämpas istället avtal och rättsprinciper. Inom båda rättsområdena har praxis spelat en viktig roll, särskilt vid bedömningen av skälig ersättning inom patenträtten.Upphovsrätten kan hamna i konflikt med flera rättsområden i och med att anställningsförhållandet inte är reglerat. Det tyder på att det kan krävas en förändring som leder till harmonisering mellan arbetsrätten, upphovsrätten och patenträtten. LAU tillkom på grund av att förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare inte tidigare fanns reglerat i svensk lag. Det var därför tidigare oklart vem rättigheterna till en uppfinning som tillkommit i tjänsten tillhörde. Inom patenträtten är regeln angående ersättning tvingande. Det föreligger däremot oklarheter kring vad skälig ersättning är. Begreppet skälig har föranlett flertalet tvister, men genom tvisterna har det inte uppkommit någon bedömningsmall. Därmed kvarstår tolkningssvårigheterna kring begreppets innebörd. Många tvister avgörs genom förlikning i “det dolda” vilket leder till att det blir ytterligare problematiskt för de allmänna domstolarna att avgöra vad skälig ersättning egentligen innebär. Genom SOU 2010:24 har det kommit på förslag att ersättningen inom upphovsrätten ska vara lagstadgad. Det kan vara aktuellt att lagstadga ersättningsfrågan i de fall lönen inte anses tillräcklig, vid exempelvis forskningsuppfinningar. Det kan konstateras att lagregleringen i de olika områdena skiljer sig åt och det kan bli problematiskt i de fall rättsområdena överlappar varandra, vid exempelvis datorprogram och lärarundantaget.

This thesis is an attempt to study computer games and playful computer programs for childrenand youth at Swedish public libraries. The main method used, is qualitative interviews.The main reason the libraries in the study offer computer games and playful computer programsto their users, is that every member of the society shall have opportunity to use newtechnology such as computers and computer programs. The users of this media are for themost part boys. The librarians in our study wish to have pedagogical games and programswithout violent themes at their libraries. Lending computer games and computer programs isnot of any priority for the libraries.

No description available.

Datorprogrammet Lexia var något vi för första gången  kom i kontakt med tidigt i vår lärarutbildning och även om vi inte hade tillfället att då sätta oss in i det tillräckligt så har tankarna kring Lexia bestått. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken språkutvecklande potential datorprogrammet Lexia har, samt hur arbetet med programmet kan se ut ut klasslärarens perspektiv och hur dennes samarbete med specialpedagogen är organiserat. Vi har intervjuat lärare och specialpedagoger på olika skolor och fått svar som efter bearbetning sammanställdes och diskuterades tillsammans med den bakgrundsinformation vi presenterat i arbetet, en diskussion som kretsar kring de inledande frågeställningarna. Vi kom bland annat fram till att det finns ett gott samarbete mellan specialpedagoger och klasslärare men också att klasslärarna anser att de påverkande faktorerna är mer hindrande än hjälpande i arbetet med Lexia. Även om det finns positiva faktorer så har de negativa faktorerna, såsom tids- och datorbrist, stört användandet av Lexia.