Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka om lärare på gymnasienivå ägnar enligt dem själva mycket tid åt att administrera anteckningar om elevbedömningar och om de anser detta vara tidsödande. En enkätundersökning har gjorts på detta område. Slutsatsen är att lärare ofta behandlar samma elevbedömning mer än en gång. Detta kan visa sig genom att en anteckning om en elevbedömning först skrivs ned i en lärarkalender för att sedan föras in på datorn och för att slutligen tas fram för en sammanställning vid till exempel ett utvecklingssamtal. Ett fåtal pedagoger i undersökningen använder sig av ett datoriserat system för att föra in bedömningar direkt, ett system där elever kan logga in och se sina bedömningar vilket gör att antalet behandlingar av bedömningar för läraren minskar.Vidare tar uppsatsen upp hur ett datoriserat system för att spara och administrera elevbedömningar enligt teori bör se ut. Här gås begrepp igenom för att allmänt skapa ett bra grafiskt gränssnitt och olika tekniker för att visa mycket information på liten yta behandlas. En sådan programvara har också utvecklats och redovisas. / The purpose of this essay has been to investigate if teachers spend much time to administrate assessment from students and if they consider this a time-consuming task. The conclusion is that teachers often handle these results more than one time. Sometimes teachers first manually write down the students result in paper and after that write it to the computer and then finally handle the result a third time when putting together a compilation of the results when for example it’s time for students to have performance appraisal with their mentor. Some teacher saves the result directly into a computer system where the student immediately can see the result and therefore the teacher saves time since the results only have been handled a single time. Further on this paper deals with how a system that administrates student results should look like according to theory and behave and finally software for this purpose has been developed.

Styr is a computer program that the construction company NCC use in their construction projects. The program is used to keep the economy of their projects in a good order and things for the best in an early phase. The problem is a low extent of utilization. During the latest decade NCC has put a lot of job and money trying to develop the program. The question is how to get the employees to use the program in a greater extent. The aim of this graduationwork is to examine how to make the employees to utilize Styr better than they do today. My work contains specification from inquiry made by NCC and an inquiry made by my self. My inquiry was sent to productions employees. My work also contains a study literature about arrangement of projects and interviews with persons who are responsible for the program. The study has shown that the low extent of utilization do not depends on the single user but the whole company, from managing director down to production manager.

Vi har från och med 2011 en ny läroplan för grundskolan som betonar användningen av digital teknik i matematikämnet mycket starkare än den tidigare läroplanen från år 1994. Situationen i skolan av idag på detta område är inte i fas med kravet från den nya läroplanen. Det behöver utvecklas en ny praxis för användandet av digital teknik i matematikundervisningen. Med den studie vi här gjort har vi velat få handgriplig information hur en introduktion av ett gratis dataprogram, GeoGebra, kan tänkas fungera för nionedklassare. Studien är en tredelad fallstudie med 1) ett undervisningstillfälle; 2) ett uppgiftslösningstillfälle; och 3) ett intervjutillfälle. Huvudfokus har varit på att se hur elever tar emot ett nytt inslag som detta i matematikundervisningen. Att se på elevers kommunikation i sammanhanget har varit centralt, då det avspeglar inlärning och motivation. De teorier vi använt är variationsteorin och fenomenologin, medan vårt mest centrala begrepp är informations- och kommunikationsteknologi i matematikundervisningen. Eftersom fallstudien var liten har aktuell forskning använts för att ge tyngd åt de argument som framförs. Det har visat sig vara tungrott med introduktionen av datorprogram i matematikundervisningen. Samtidigt har det framkommit att det att kunna förändra och manipulera figurer i GeoGebra genomgående har varit av intresse för eleverna, och för detta finns även belägg i tidigare forskning.

För att en uppfinning ska anses vara patenterbar uppställer artikel 52(1) EPC fyra rekvisit. Det ska vara en uppfinning som är ny, har uppfinningshöjd och är industriellt tillämpbar. Uppfinningsrekvisitet finns inte definierat i EPC utan har utvecklats genom praxis. För att en uppfinning ska anses vara en patenterbar uppfinning ska den ha teknisk karaktär. Vad som utgör teknisk karaktär har även det utvecklats genom praxis. En patenterbar uppfinning ska avse den tekniska ämnessfären. Detta kommer till uttryck i artikel 52(2) EPC som genom en inte uttömmande lista definierar vad som inte ska anses vara en uppfinning. Det framgår av artikel 52(2)(c) och (3) EPC att datorprogram ”som sådana” inte är patenterbara uppfinningar. Trots det kan vissa datorprogramrelaterade uppfinningar patenteras. Syftet med denna uppsats är att redogöra för EPO:s utveckling av patent på datorprogram och mer specifikt hur kravet på teknisk karaktär har förändrats för att avgöra om uppfinningsrekvisitet i artikel 52(1) EPC är uppfyllt. Bedömningen av teknisk karaktär för bedömningen av uppfinningsrekvisitet i artikel 52(2) EPC har utvecklats från en bedömning av det tekniska bidraget i VICOM-målet till att bedöma ytterligare teknisk effekt, tekniska medel och fysiska ting i IBM-målet, Pension Benefit-målet och Hitachi-målet. Denna utveckling har inte medfört någon minskning av kravet på teknisk karaktär, utan har gjort uppfinningsbegreppet bredare med anledning av den utveckling som skett på området och på så vis anses flera uppfinningar ha teknisk karaktär. Effekten av utvecklingen i praxis är att det anses viktigare att bedöma kravet på uppfinningshöjd. Kravet på uppfinningshöjd är speciellt viktigt inom tekniska områden med en snabb utveckling eftersom det annars finns en stor risk att utvecklingen blockeras. / For an invention to patentable, article 52(1) EPC require four criteria to be fulfilled. It should be an invention, that is new, involve an inventive step and is susceptible of industrial application. The criteria of invention is not defined in the EPC, but has been developed through case law. An invention need to have technical character for it to be patentable. What constitutes technical character has also been defined through case law. A patentable invention should be in the field of technology. This is expressed in article 52(2) EPC which defines what should not be seen as an invention. Article 52(2)(c) and (3) EPC states that a program for computers as such is not a patentable invention. The purpose with this thesis is to analyze the EPO case law on programs for computers and more specifically how the concept of technical character has changed. The assessment of technical character required for a patentable invention has developed from assessing the technical contribution in VICOM to assessing further technical effect, technical means and physical products in IBM, Pension Benefit Systems and Hitachi. The development has not meant any decrease in assessing technical character, but instead made the criteria of invention broader because of the development in the field of computer programs. The effect of the case law development has meant a shift from assessing invention to assessing inventive step. The criterion for inventive step is especially important in fields where technical development moves rapidly, otherwise there is a risk of blocking development.

<p>Styr is a computer program that the construction company NCC use in their construction projects. The program is used to keep the economy of their projects in a good order and things for the best in an early phase. </p><p>The problem is a low extent of utilization. During the latest decade NCC has put a lot of job and money trying to develop the program. The question is how to get the employees to use the program in a greater extent. </p><p>The aim of this graduationwork is to examine how to make the employees to utilize Styr better than they do today. My work contains specification from inquiry made by NCC and an inquiry made by my self. My inquiry was sent to productions employees. My work also contains a study literature about arrangement of projects and interviews with persons who are responsible for the program. </p><p>The study has shown that the low extent of utilization do not depends on the single user but the whole company, from managing director down to production manager.</p>

Denna undersökning var en fallstudie vars syfte var att ta reda på vilka kvalitéer och möjligheter tre utvalda datorprogram har, samt hur fyra olika lärare använder och utnyttjar dem i sin matematikundervisning. Till denna fallstudie ett analysverktyg för att analysera datorprogrammen använts. Observationer genomfördes i fyra olika klasser. För att få en djupare förstålse av användningen av datorprogrammen intervjuades de fyra lärarna om observationstillfällena. Analysen visade att datorprogrammen har många olika kvalitéer men att lärarna inte utnyttjar programmens alla möjligheter, framför allt inte möjligheten att individanpassa med hjälp av programmens olika kunskapsnivåer.

SammanfattningMitt arbete handlar om datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlägga tillgången till och använd-ningen av datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasiesko-lor. Utgångspunkt för detta arbete var att större tillgång till datorerna leder till större användning. För att uppnå syftet har jag formulerat några frågeställningar om i hur stor utsträckning datorer används i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklärarna använder på dessa skolor. Jag har även undersökt om det finns några framtida planer för förändring av tillgångar till och användning av datorer i undervisningen. För att svara på frågeställningarna och uppnå syftet har jag använt mig av enkätinsamling. Resultatet visar att datorerna används i liten utsträckning i undervisningen även om tillgången till datorerna är stor. Enligt matematiklärarna är brist på digital kompetens samt ekonomiska medel några anledningar till att datorerna inte används i någon större utsträckning i matematikundervisningen. Resultatet visar även att det inte finns några konkreta planer på att förändra användningen av datorerna i matematikundervisningen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning användningen av datorn i undervisningen leder till att elever får kunskap inom ämnet geografi, vilka kunskaper i så fall förvärvas samt i vilken utsträckning dessa kunskaper kvarstår. Undersökningen består i att 3 elever på en skola i Malmö får arbeta med ett dataprogram (Microsoft Power Point) som behandlar delar av ämnet geografi. Eleverna får besvara en enkät med frågor som är kopplade till dataprogrammet under tre tillfällen. En observation görs av varje elev vid användning av dataprogrammet samt görs strukturerade intervjuer med två specialpedagoger för att styrka dataprogrammet som metod. Resultaten visar förvärvade kunskaper i ämnet geografi genom användningen av programmet. Dessa är fakta-, förståelse- men även förtrogenhetskunskaper. De förvärvade kunskaperna kvarstannar även till viss del hos eleverna.

<p>Den här C-uppsatsen är en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för träning i sitt användande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord är det som är relevant för denna C-uppsats.</p><p> </p><p>Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallärare och en specialpedagog som är en form av experter på detta område och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att få koll på vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har även fått svara på en enkät med liknande frågor som i intervjuerna. En annan metod som används för denna C-uppsats är en sorts semiotisk kvalitativ innehållsanalys för att påvisa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut.</p><p> </p><p>När det gäller en sorts avläsning till resultatet har den skett med en avläsning av Shannon & Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad.</p><p> </p><p>Den främsta slutsatsen som fram kom är att denna C-uppsats kommit fram användarnas/elevers och speciallärares och attityder och tankar kring sitt användande av dessa specialgjorda datorprogram som är <em>Oribi Spellright </em>och<em> Vital,</em> via den egna omgjorda Shannon & Weaver modellen.</p><p> </p><p>Denna C-uppsats är relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området för den använder sig av Shannon & Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan människa och dator.</p> / <p>This paper essay is a study about dyslexia communications and interaction with compensating special made computer programs for training to write texts. This study has this kind of different keywords because they are relevant for this paper.</p><p> </p><p>The study’s different survey methods have been performed by interviewing two special teachers because they are experts on the subject and know a lot of facts about the pupils (the respondents). They also have been interviewed so I know what they mean and consider about the special made computer programs. They also have done a survey with similar questions like the interview. One other method I use for this paper essay is a kind of semiotic qualitative analysis about how the special made computer programs look like.</p><p> </p><p>About the reading to the result of this paper, it has been a reading with the Shannon and Weaver’s communication model but like an own kind of model and by a qualitative analyse of de special made computer programs to se how they works.</p><p> </p><p>The first conclusion that came up during the paper essay, are the users/pupils and special teachers attitude and thought about their uses with the special made computer programs that are <em>Oribi Spellright </em>and <em>Vital.</em> By read it of an own kind of model that are similar with the Shannon & Weaver model.</p><p> </p><p>This paper essay has relevance in the media and communication studies because it uses the Shannon and Weaver’s communication model, by a kind of interaction.</p>

Den här C-uppsatsen är en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för träning i sitt användande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord är det som är relevant för denna C-uppsats.   Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallärare och en specialpedagog som är en form av experter på detta område och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att få koll på vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har även fått svara på en enkät med liknande frågor som i intervjuerna. En annan metod som används för denna C-uppsats är en sorts semiotisk kvalitativ innehållsanalys för att påvisa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut.   När det gäller en sorts avläsning till resultatet har den skett med en avläsning av Shannon &amp; Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad.   Den främsta slutsatsen som fram kom är att denna C-uppsats kommit fram användarnas/elevers och speciallärares och attityder och tankar kring sitt användande av dessa specialgjorda datorprogram som är Oribi Spellright och Vital, via den egna omgjorda Shannon &amp; Weaver modellen.   Denna C-uppsats är relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området för den använder sig av Shannon &amp; Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan människa och dator. / This paper essay is a study about dyslexia communications and interaction with compensating special made computer programs for training to write texts. This study has this kind of different keywords because they are relevant for this paper.   The study’s different survey methods have been performed by interviewing two special teachers because they are experts on the subject and know a lot of facts about the pupils (the respondents). They also have been interviewed so I know what they mean and consider about the special made computer programs. They also have done a survey with similar questions like the interview. One other method I use for this paper essay is a kind of semiotic qualitative analysis about how the special made computer programs look like.   About the reading to the result of this paper, it has been a reading with the Shannon and Weaver’s communication model but like an own kind of model and by a qualitative analyse of de special made computer programs to se how they works.   The first conclusion that came up during the paper essay, are the users/pupils and special teachers attitude and thought about their uses with the special made computer programs that are Oribi Spellright and Vital. By read it of an own kind of model that are similar with the Shannon &amp; Weaver model.   This paper essay has relevance in the media and communication studies because it uses the Shannon and Weaver’s communication model, by a kind of interaction.