Upproren i arabvärlden och Västeuropa har haft olika tillvägagångssätt och olika utfall. Syftet med uppsatsen är att visa att David Kilcullens teori kring upprorsbekämpning är tillämpig oavsett konfliktens natur eller geografiskt läge. Uppsatsen vill illustrera detta genom att pröva teorin mot en annan konflikt än, konflikten på Östtimor och i Irak, ur vilken Kilcullen dragit sina erfarenheter och slutsatser. Min förhoppning är att det inte finns någon skillnad och att teorin därför är fullt tillämplig och därmed även kan användas i ett större perspektiv. Den fråga uppsatsen därmed eftersträvar att svara på är i vilken omfattning är David Kilcullens teorier kring upprorsbekämp-ning tillämpliga på en inomeuropeisk, inomstatlig konflikt likt Nordirland. Uppsatsen avser att använder en teoriprövande metod med en jämförande, mest lika design. Det innebär att den utgår från ett redan bestämt värde på den beroende variabeln och arbetar sig så att säga bakåt genom teorin. Teorin är i högsta grad tillämpbar och enligt uppsatsens analys påvisas att den har en styr-ka. Tack vare att det påvisats att när agerandet i större omfattning överrensstämmer med teorin blir utfallet mer fördelaktigt. Detta gäller även i ett, för vilken teorin inte utvecklades, annat geogra-fiskt område. När insatser varit framgångsrika har det varit en högre frekvens av de önskvärda beteenden som beskrivs i Kilcullens teori. Där insatser varit mindre framgångsrika, eller rent av direkta misslyckanden, kan konstateras att frekvensen av de önskvärda beteendena har varit betyd-ligt lägre och i många fall till och med direkta motsatser till dessa. Detta oavsett geografiskt områ-de är teorin tillämpbar. / The uprisings in the Arab world and Western Europe have had different approaches and different outcomes. The purpose of this essay is to show that David Kilcullens theory of counterinsurgency is irrespective of the conflicts natural or geographical location. The essay intends to illustrate this thesis by examining the theory against another conflict then, the conflict in East Timor and in Iraq, out of which Kilcullen has drawn his experiences and conclusions. My hope is that there is no difference and that the theory is therefore fully applicable and therefore can be used in a wider perspective. The question the essay seeks to answer is how far David Kilcullen regarding counter-insurgency theory is applicable to an intra-European, intra-state conflict like Northern Ireland. The essay intends to use a theory challenging approach with a comparative, most similar system de-sign. This means that it assumes a pre-specified value on the dependent variable and works its way backwards, so to speak, by theory. The theory is highly applicable to and in accordance with the essay analysis demonstrated that it has strength. Thanks to the detection of when the conduct of counterinsurgency units is in line with the theory the outcome becomes more favourable. This also applies to a, for which the theory was not developed, different geographical area. When efforts have been successful, it has been a higher frequency of desirable behaviours as described in Kil-cullens theory. Where efforts have been less successful, or even direct failures, it can be observed that the frequency of the desired behaviours have been much lower and in many cases even the direct opposites of the desired. Regardless of the geographic area the theory is applicable.

Syftet med denna analys är att främja COIN teorier (counter insurgency) som applicerats som en upprorsåtgärd under boerkrigen. Uppsatsens fokus kommer vara på vikten av dynamiken inom COIN teorierna. Begreppet omfattar åtgärder som vidtas av regeringen i en nation kring hanteringen av uppror. I denna analys kommer även viktiga aspekter av David Kilcullens syn på just teorierna inom COIN och dess användande i boerkrigen att granskas. Kilcullens teorier kring COIN fokuserar främst på den mänskliga säkerheten. Således är det möjligt att påstå att denna analys kommer främst att fokusera på de kritiska boerförhållanden som rått i Sydafrika. Processen utgår bland annat ifrån en kvalitativ textanalys av litteratur som beskriver skeendet. Teorin om kulturskillnader ger ett antal nyckelindikatorer samt källor som används i analysen av materialet. Resultatet visar att det taktiska beslutsfattandet under striderna främst baserades på nyttjande av COIN. Slutligen förs ett resonemang kring teorins taktiska handlande och nytta, samt huruvida analysen visar på gynnande eller destruktiva faktorer i vald taktik av upprorsbekämpning. / The purpose of this analysis is to promote the COIN theories  that were applied as a single insurgency operation during the Boer Wars. The essential dynamics of  COIN (counter insurgency) will be considered as the analysis also includes actions taken by a nation´s government to contain or suppress counterinsurgency. As well as key aspects of David Kilcullens analysis being specifically concentrated on the COIN theories and its use in the Anglo-Boer Wars, Kilcullens COIN theories also focuses on human security. This analysis will mainly focus on the critical Boer wars taking place in South Africa. It also contemplates the question of why modern COIN theory was considered an alternative in the Anglo-Boer Wars. The process is based on a qualitative textual analysis of relevant literature that vividly describes the action of the war. The theory of cultural differences provides a number of key indicators and sources used in the analysis of the material. The results show that the tactical decision-making used during the conflict was mainly based on COIN theories. Furthermore, a discussion of the operational theory and its usefulness will be presented in this analysis, and whether the analysis identifies a beneficial or destructive scene of chosen COIN tactics.

The UN Security Council established on the 25th of April, 2013; The United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali (MINUSMA) to support political processes in that country and carry out a number of security-related tasks. The mission was authorized a strong mandate by the Security Council to carry out its tasks and to protects its mandate. Despite the mission’s strong mandate, violence on civilians has not reduced which has led to a debate on whether the UN can handle the situation in Mali. This study tries to examine whether MINUSMA can be described according to David Kilcullens conceptualisation of a COIN-operation in three pillars of counterinsurgency, by doing so this study hopes to give theoretical insight and enable a way of understanding the goals and means of the mission in Mali more than the stabilizing mandate does. The result of the analysis shows that MINUSMA can be described as a COIN-operation in large extent, mainly in the areas of cooperation, information and security. The result also shows that even if MINUSMA doesn´t work directly in the area of politics & economics they support both direct and indirect other agencies that does, thereby giving theoretical insight to the mission in Mali.

Upprorsbekämpning på taktisk nivå är problematiskt därför att konflikter som kräver sådanbekämpning, alltid är unika. Det finns inte heller någon generell teori som leder tillframgång.Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall Kilcullens 28 artiklar går att tillämpa på denlyckade upprorsbekämpningen i Malaya.Metoden som användes är kvalitativ textanalys av britternas taktiska doktrin underkonflikten, the conduct of anti-terrorist operations in Malaya (ATOM), utifrån Kilcullens 28artiklar. Även artiklar skrivna av officerare och soldater under konflikten har använts för attge stöd till påståenden samt för att belysa ifall britterna faktiskt följde sin taktiska doktrineller ej.Resultatet visar att det inte går att applicera Kilcullens teori på britternas taktiska agerande iMalaya. Endast 10 av 28 artiklar var applicerbara.Författaren drar slutsatsen att Kilcullens 28 artiklar möjligen inte är användbara somgenerella riktlinjer för handlingsalternativ på taktisk nivå. Författaren lyfter emellertid att flerstudier på andra konflikter behövs för att fastställa påståendet. / Counterinsurgency (COIN) on the tactical level is difficult because these conflicts are alwaysunique and there is no theory that generally leads to victory.The purpose of this study is to analyze if there is a resemblence between Kilcullens 28articles and the succesful COIN of the brittish security forces in the Malayan emergency.The method that has been used is the qualitativ analysis of documens. The main documentthat has been analyzed is ATOM, the brittish tactical doctrine during the emergency. Articlesthat have been written during the emergency, 1948-1960, by officers and soldiers, have beenused to to elucidate if the brits actually followed their tactical doctrine or not.The author concludes that Kilcullens 28 articles might not be useful as general guidelines foraction at the tactical level. The author highlights, however, that more studies on otherconflicts are needed to establish the claim.

Since 2008 the EU has, through Operation Atalanta, supported the UN in protecting humanitarian trans- ports off the Somali coast. This thesis examines if Operation Atalanta has also contributed to the de- creased pirate activity, which is evaluated by applying counterinsurgency theories to the operation. Can theories on counterinsurgency explain the success of Operation Atalanta in reduced piracy? A theoretical framework has been developed based on factors believed to trigger piracy and discourage insurgence. This has been applied to the operation to test if its actions can be related or linked to coun- terinsurgency. The result shows that the operation’s activities can be connected to counterinsurgency and is therefore believed to have contributed to the decrease in pirate activity.