Ibrahim, Y. Föräldrar med migrationsbakgrund och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. ”Utifrån professionellas perspektiv”. Examensarbete i Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap(15 HP). Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018.I bakgrundsdelen lyfts fyra olika bakgrundsavsnitt som ger en god uppfattning om familjer med migrationsbakgrund och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Studiens bakgrundsavsnitt ger en betydande inblick om svensks funktionshinderhistoria, funktionshinderpolitik, neuropsykiatrisk funktionedsättning och kultur. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilken inställning föräldrar med migrationsbakgrund och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har till funktionsnedsättning och det stöd de kan få i Sverige. Ett annat syfte med studien är att studera familjens integration i Sverige. Detta studerades utifrån professionellas perspektiv. Studiens metod är kvalitativ där urvalet är målstyrt. I studiens empiriska del har det genomförts fyra intervjuer med professionella som jobbar med familjer som har barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Resultaten visar att kontakten mellan professionella och familjer med migrationsbakgrund som har barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, kan vara en utmaning men även en fördel. Det främsta resultat som framkommit i studien är att det finns skilda betraktelsesätt kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i förhållande till professionella och en del familjer med migrationsbakgrund. Studiens slutsats visar på att genom större förståelse och bättre samspel mellan föräldrar och samhället kommer föräldrarnas lidande att minska. / Ibrahim, Y. Parents with a migrant background and children with neuropsychiatric disability. "From the perspective of professionals". Thesis in Disability- and rehabilitation science (15hp). Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2018.In the background section, four different background sections are raised that give a good idea of families with a migrant background and children with neuropsychiatric disabilities. The background of the study provides a significant insight into Swedish disability history, disability policy, neuropsychiatric disability and culture. The overall aim of the study is to investigate the attitude of parents with a migrant background and children with neuropsychiatric disabilities to disability and the support they can receive in Sweden. Another purpose of the study is to study the family's integration in Sweden. This was studied from the perspective of professionals. The method in the study is qualitative where the selection is goal-oriented. In the empirical part of the study, four interviews have been conducted with professionals working with families with children with neuropsychiatric disability. The results show that the contact between professionals and families with migration background who have children with neuropsychiatric disabilities can be a challenge but also an advantage. The main result found in the study is that there are different ways of thinking about neuropsychiatric disability in relation to professionals and some families with a migration background. The study's conclusion shows that through greater understanding and better interaction between parents and society, the suffering of parents will decrease.

Uppsatsen syftar till att undersöka professionellas perspektiv, föreställningar och upplevelser av att arbeta med missbrukande mödrar. Sex professionella intervjuades och det empiriska materialet analyserades utifrån teorierna symbolisk interaktionism, genus teori, skam och skuld samt stigma. Studiens resultat indikerar att det fortfarande finns genusspecifika stereotyper i samhället gällande mödrar och som negativt påverkar behandling för missbrukande mödrar. Studiens resultat visar att professionellas attityder, kunskaper och föreställningar om mödrar i missbruk är av stor vikt för mödrarnas villighet till behandling, men de är även viktiga för tillgängligheten av behandling. Respondenterna anser även att en mer familjeorienterad syn, där både mödrarna och barnen är i fokus för behandling och där mödrarnas komplexa livssituation tas i beaktande, är viktigt för mödrarnas tillfrisknande. / The purpose of this study was to examine the perspectives, views and experiences professionals have of working with mothers in addiction. Six professionals were interviewed, and the empirical data was analyzed with Symbolic interactionism, Gender theory, Shame, Guilt and Stigma. The result of the study indicates that there are still gender specific stereotypes in society regarding mothers that negatively affects treatment for mothers suffering from addiction. The results also show that the professional’s attitudes, knowledge and views of mothers in addiction are of great importance to the mother’s willingness and accessibility for treatment. The respondents also believe that a more family oriented approach to treatment, where both the mother and child’s complex situations are in focus, is of importance for the mothers recovery.

SAMMANFATTNING Bakgrund Neglekt är en funktionsnedsättning efter stroke som främst förekommer vid skador i höger hjärnhalva. Funktionsnedsättningen ger ensidigt bortfall av sinnesintryck kontralateralt mot skadan, vilket betyder att skador i höger hjärnhalva ger vänstersidig neglekt. Patienter med neglekt har komplexa svårigheter med utökat behov av personcentrerad rehabilitering. Som en del av sjuksköterskans professionella ansvar på en strokeenhet ingår det att ha kunskap om rehabiliteringsmetoder med potential att återskapa hälsa hos patienter med neglekt. Syfte Syftet med studien var att beskriva rehabiliteringsmetoder och deras påverkan på neglekt vid stroke. Metod Allmän litteraturöversikt där sökningar genomfördes i databaserna Cinahl complete, Pubmed och Psycinfo. Sökningarna genererade femton utvalda vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, klassificerades och analyserades i en integrerad analys. Resultat Identifierade rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras på en strokeenhet inkluderade visuella metoder, spegel- och musikterapi. Gemensam nämnare för samtliga metoder var synens inkoppling vid varje moment. Neglekt är en multisensorisk funktionsnedsättning och studien indikerar att utförande av flera rehabiliteringsmetoder parallellt minskar symtom hos denna patientgrupp. Slutsats Denna litteraturöversikt beskriver rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras av hela teamet på en strokeenhet. Sjuksköterskan har ett samordnande ansvar i teamet där både patient och närstående är inkluderade. Studien ger förslag på tillvägagångssätt att utföra rehabiliteringsmetoderna och utnyttja vardagliga moment till att stimulera flera sinnen. Ökad kunskap och implementering av rehabiliteringsmetoder i den dagliga omvårdnaden av patienter med neglekt kan leda till snabbare återhämtning, kortare sjukhusvistelse samt minskat lidande för både patient och anhöriga.

Bakgrund: En nödvändighet för att kunna erbjuda stödinsatser och säkerställa patientens upplevelse av god bedriven omvårdnad, är sjuksköterskans yrkeskunnande och medvetenheten om patientens omvårdnadsbehov. Det är en skyldighet att som legitimerad sjuksköterska verka för den personcentrerade vården genom att sätta partnerskapet och informatiken i fokus, likaså låta det empatiska bemötandet ligga till grund för omvårdnadsarbetet. Trots kravet på den legitimerade sjuksköterskans kompetens för att bemöta den enskilda patienten, beskriver kvinnor som genomgått missfall att omvårdnaden inte varit riktad mot deras grundläggande behov och preferenser. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans professionella ansvar avseende stöd till kvinnor i samband med missfall. Metod: En allmän litteraturstudie tillämpades för att besvara studiens syfte. Sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed varpå 15 artiklar inkluderades för granskning och analys, vilka även sammanställdes i en tabell. Resultat: Resultatet påvisade tre nyckelkomponenter i det patientnära arbetet: Betydelsen av sjuksköterskans professionella förhållningssätt, Informativt stöd och Emotionellt stöd. Därutöver formades vårdupplevelsen både av sjuksköterskans förmåga att etablera ett förtroendefullt partnerskap och benägenhet att bekräfta kvinnan i sorgearbetet. Slutsats: Kvinnor som drabbats av missfall ansåg sig erhållit otillräckligt stöd från sjuksköterskan, varför krav ställdes på sjuksköterskans professionella ansvar att tillgodose kvinnornas omvårdnadsbehov. Det var av största vikt att patienten såväl erhöll personcentrerad omvårdnad som att relevant information presenterades. Sjuksköterskans goda bemötande och informationsgivning främjade upplevelse av god bedriven omvårdnad.

Bakgrund: Svensk lag bygger på god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Dagens mångkulturella samhälle ställer krav på sjukvården när det kommer till att erbjuda likvärdig vård till alla även till de som inte behärskar språket. Sjukvården ska bedrivas personcentrerat, personcentrerad omvårdnad kräver att sjuksköterska och patient förstår varandra. Därför är det sjuksköterskans professionella ansvar att i mötet med mångkulturen använda tolk för att säkerställa personcentrerad omvårdnad och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan använder tolk i mötet med patienten inom hälso- och sjukvård Metod: Litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i Pubmed och CINAHL, 16 artiklar valdes för granskning och analys. Resultat: Två huvudrubriker framkom; sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten samt faktorer som påverkar sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten. Under huvudrubrikerna presenteras underrubrikerna; etablera en relation, användning för att genomföra omvårdnad, tolkanvändning för speciella situationer, användning av personal som tolk, användning av närstående som tolk, okunskap och fördomar samt organisatoriska faktorer. Slutsats: Språkbarriärer genererar svårigheter för sjuksköterskan i mötet med patienter som inte behärskar språket vilket kan leda till brister i omvårdnaden samt osäker vård. Det är därför av vikt att problemet belys samt att mer information och utbildning implementeras för att komma till rätta med problematiken då det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose personcentrerad omvårdnad till hela befolkningen.

Bakgrund Minst var fjärde graviditet avslutas med missfall före vecka 20 vilket innebär att det är den vanligaste komplikationen vid graviditet. Missfall leder till psykologiska och fysiska konsekvenser. Hälso- och sjukvården ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Det är sjuksköterskans ansvar att utifrån personcentrerad omvårdnad tillhandahålla det stöd kvinnor som genomgått missfall är i behov av. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd i samband med missfall. Metod Allmän litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i CINAHL och PubMed. 15 artiklar valdes för granskning och analys. Resultat Resultatet sammanställdes i fyra huvudrubriker med utgångspunkt från litteraturöversiktens syfte. Huvudrubrikerna är; stöd vid fysiska symtom, psykiskt och emotionellt stöd, omgivningens stöd och stöd för att gå vidare. Slutsats Slutsatsen var att kvinnor upplevde bristande stöd i samband med missfall av både hälso- och sjukvården och sin omgivning. Stödet kvinnor efterfrågade var information, medlidande, förståelse, empati och bekräftelse av missfallet

Bakgrund  Body dysmorphic disorder [BDD] är en psykiatrisk sjukdom med en prevalens på omkring två procent. Personer med BDD har en negativ kroppsuppfattning och är överdrivet upptagna av något i sitt utseende som upplevs som deformerat eller fult. Diagnos BDD ställs utifrån diagnosmanualen DSM-V och enligt kriterierna skall den negativa kroppsuppfattningen framkalla kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning i det dagliga livet. Studier visar att kunskaperna om sjukdomen är bristfälliga och att personer med BDD ofta inte vet vart de ska vända sig för att få hjälp. Syfte Att beskriva upplevelser av lidande hos personer som lever med body dysmorphic disorder. Metod För att besvara studiens syfte tillämpades en allmän litteraturöversikt. 15 vetenskapliga artiklar med relevans för valt ämne selekterades ut efter systematisk sökning, granskning och analysering av artiklar i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultat Resultatet presenteras under rubrikerna Självbilden, skammen & copingstrategier, upplevelser av fångenskap och kampen för att få hjälp Slutsats Personer med BDD upplevde ett känslomässigt sjukdomslidande kopplat till negativ kroppsuppfattning, skam och avsky för det egna utseendet. Tvångsmässiga och utseende-relaterade beteenden kunde skapa ytterligare lidande då de tog upp stora delar av vardagen och orsakade hinder till ett fungerande liv. Till följd av detta hade personerna ofta depressiva symtom och upplevde ett livslidande över sin situation. Livet beskrevs som en konstant kamp med suicidtankar och känslor av hopplöshet. Då personerna kände att de inte blev tagna på allvar och inte fick anpassad vård uppstod även ett vårdlidande.

Holmgren, Helena och Norrman, Jennie (2011). Föräldrars upplevelser av att leva medbarn med funktionsnedsättningar (Parents’ experiences of living with children withdisabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola. Att bli förälder innebär för många en stor omtumlande upplevelse. Ett föräldraskap äroftast präglat av lycka, drömmar, visioner och förhoppningar. Men för alla föräldrar blirinte känslorna detsamma. Att få ett barn med funktionsnedsättning kan för många bli entraumatisk upplevelse som präglas av ovisshet. Syftet med denna studie är att lyfta fram,belysa, tolka och öka förståelsen för föräldrars upplevelser av att leva med barn medfunktionsnedsättningar. Vår tanke med studien väcktes dels utifrån eget intresse och dels för att vi hade en förhoppning om att det skulle kunna öka förståelsen hos oss som blivande specialpedagoger, andra pedagoger och hos dem som möter dessa familjerdagligen.De teoretiska ingångar som lyftes fram är begreppet KASAM (känsla av sammanhang), systemteori, anknytningsteori och kristeori. Vi valde att genomföra kvalitativahalvstrukturerade intervjuer med hermeneutiken som utgångspunkt, vilken även låg till grund för vår tolkning och analys av det empiriska materialet. I studien deltog fem föräldrar, varav samtliga mödrar.I studiens resultat och ur vår analys framkom att föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde vardagen mer påfrestande än andra familjer. Stöd och insatser som lyftes fram och ansågs underlätta tillvaron var LSS och habiliteringen. Det centrala i studien var bemötandet från omgivningen och de professionella, vilket visade på både positiva och negativa upplevelser.

It is often argued that one of the important aspects of action research is its´ emancipatory aim. However students are rarely directly involved in teachers´ professional development. This paper explores how students can be involved in teacher development based on action research theories. The study involved four Upper Secondary teachers, teaching students aged 16 to 18, who worked in a school development project throughout a school year. Their aim was to improve a certain aspect of their teaching based on suggestions put forward by the students. The teachers used various methods for continuous reflection on their progress, such as observation, coaching and individual written reflection. Students were also invited to assess their teachers´ professional development. The teachers themselves found that this was a feasible way of improving their teaching skills. The majority of students believed their teachers developed professionally. Several teachers and students also reported that relations between students and teachers improved during the time of this study.The paper ends by offering a re-modelling of the model put forward in 2013 by Helen Timperley for school development, by adding a starting point where students are asked to define what they need from their teachers to better succeed in their studies.

Introduktion: Principbaserade regelverk innebär att redovisningsansvariga gör bedömningar utifrån principer snarare än regler och gränsvärden vilket medför att professionella bedömningar blir en central del av redovisningen. Redovisningen ska spegla företagets ekonomiska situation och vara användbar i beslutsfattande vilket gör bedömningarna viktiga och ställer krav på de som utför redovisningen. Utförande av bedömningar är däremot inte helt enkelt eftersom regelverken i många fall ger otillräcklig vägledning samtidigt som utförarna är exponerad mot många aspekter som kan komma att påverka bedömningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska hur professionella bedömningar görs i företag som följer ett principbaserat regelverk och vad som påverkar bedömningarna. Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer för inhämtande av data. Ansatsen är deduktiv med induktivt inslag. Slutsats: Slutsatsen visar att företagen i stor utsträckning gör bedömningar genom att titta på tidigare bedömningar, andra organisationer och använder sig av revisorer. Slutsatsen visar också att bedömningarna görs med en mer eller mindre metodisk process där företaget har utarbetade metoder och relaterar till redovisningsprinciper. Det är svårt att avgöra hur olika faktorer påverkar bedömningarna men det finns indikationer på att flera aspekter kopplade till både person, uppgift och miljö påverkar bedömningarna.