Denna studie syftar till att undersöka om icke-professionella investerare med lite eller ingen utbildning inom ekonomi påverkas av en nysseffekt. För att testa detta utvecklas två rapporter gällande ett fiktivt bolag vars enda skillnad utgörs av ordningen informationen presenteras i. Studenter på Uppsala universitets olika campus får sedan läsa en av rapporterna och svara på hur villiga de är att investera i bolaget. Svaren jämförs för att se om presentationsordningen påverkar hur villiga deltagarna är att investera. Vidare fördelas materialet baserat på utbildning, kön och självrapporterad riskattityd för att se om dessa faktorer påverkar om deltagarna påverkas av en nysseffekt eller ej. Resultatet visar att den enda gruppen som uppvisade en statistiskt signifikant nysseffekt var de deltagare som läste första året på en ekonomikandidat. Samtliga fördelningar resulterade i signifikanta skillnader mellan grupperna.

I denna studie undersöks professionellas erfarenheter, möjligheter och utmaningar de upplevt i sitt arbete med den psykosociala utredningar med samkönade par i en IVF-process. Studien har queerteorin som teoretisk utgångspunkt tillsammans med de teoretiska begreppen heteronormativitet, homofobi och bemötande. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med fem deltagare, som alla har kunskap inom beteendevetenskap. Materialet har analyserats genom en tematisk analys och sammanställdes i sju teman; Lika för alla, Att bemöta samkönade par på deras villkor, Ifrågasättande av heteronormen, Förändringen av lagar och föreskrifter, Samkönade par är mer genomtänkta och pratar öppet, Öppenhet hos de professionella samt Egenreflektion. Resultatet visar att professionella inom IVF-behandlingen har stor erfarenhet av att arbeta med samkönade par. Utmaningarna som de sett i sitt arbete är kopplade till heteronormativiteten i samhället, samt hur lagar och föreskrifter tidigare varit utformade. De möjligheter de sett är att en IVF-process är mer självklar för samkönade par, vilket gör dem mer öppna och genomtänkta, något som underlättar för professionella i sitt arbete. Även öppenhet hos de professionella för att öka sin kunskap och egenreflektion kring sina egna tankar och värderingar var möjligheter som framkom i studien. Slutsatsen som kan göras av studien är att den tidigare forskningen inte stämmer överens med det deltagarna lyft under samtliga intervjuer, de motsäger varandra. Det är något som delvis kan förklaras med att studien har ett professionellt perspektiv och den tidigare forskningen har ett klientperspektiv.

Psykisk ohälsa och missbruksproblematik är två stora områden som många gånger kopplas samman där samsjuklighet blir ett faktum. Vid samsjuklighet krävs en samverkan som idag inte fullt ut fungerar som den bör. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare i norra Sverige beskriver och arbetar med klienter med samsjuklighet samt hur samverkan med andra myndigheter ser ut. Till grund för studien återfinns tidigare forskning som belyser samsjuklighet, dess komplexitet och hur de krävs en samverkan som även den har sina för- och nackdelar. Vidare är studiens teoretiska utgångspunkt den biopsykosociala teorin.  För att samla in data har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med fem socialarbetare i norra Sverige. Det insamlade materialet analyserades därefter genom en tematisk analys. Resultatet visar att socialarbetare träffar en stor mängd klienter som har en samsjuklighet, där arbetet blir komplext då det krävs en samverkan för att klienten ska få rätt stöd. Det synliggjordes stora hinder kring arbetet, både organisatorisk och individuellt. Vidare belystes att socialarbetarna har ett stort intresse för klienterna där de ska vara i fokus.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur icke-professionella och professionella inom musik hör när de lyssnar på musik. Finns det någon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och går det att urskilja några tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fått lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgångspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte är att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanställts i tabellform för att ge en lättare överblick. Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, så styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning. Det visade sig att i både min och Rays (2000) studie var det samma kategorier som det riktades mest fokus mot. Även diskussionen som fortgår inom musikpsykologi och social musikpsykologi, att hörandet/lyssnadet på musik är socialt och kulturellt betingat, tycktes bli stärkt av resultatet. Denna studie presenterar inga generaliserbara och enkla svar om hur vi hör och lyssnar utan visar snarare upp och förstärker att musiklyssnadet är en komplex process med många aspekter och variabler att ta hänsyn till. / The purpose of this study is to find out how professionals and non-professionals listen to music. Are there any differences in focus or is it possible to discern any characteristic tendencies? In order to find out, a selected group of people have listen to various types of music and then asked to write down what they heard in the music, their “soundscape”. Afterwards these narratives have been analyzed in a classification system - prepared by Gabrielsson (2008), in form of numerous themes and categories, who’s aim is to elucidate different musical experiences. The varying result that has arrived in my study has been sorted in, under this schedule's different themes and categories and then been put together in tabular, in order to give an easier overview. Even though, to my knowledge, it doesn’t exist a former study like this between the listening habits among professionals and non-professionals, it emphasize more common research about the relations between experiences and reactions in listening to music, as it shows that focus is directed towards rather similar categories. The discussion that is taking place within music psychology and social music psychology, that hearing/listening to music is socially and culturally habituated seems to be strengthened in this study.   This study won’t present and generalize any easy answers about how we hear and listen to music but rather emphasize that listening to music is a complex process with many different aspects and variables to consider.

Bakgrund: Förekomst av språkbarriärer inom hälso- och sjukvården påverkar möjligheten för sjuksköterskor att utföra omvårdnaden. Kommunikation identifieras som en viktig faktor mellan sjuksköterskan och patient för att främja högkvalitetvård. Möjligheten att erhålla kulturkompetens ökar kvaliteten på vården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärer och strategier för att övervinna dessa i omvårdnaden.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med systematisk söksstrategi och baserades på 13 kvalitativa och två mix metod vetenskapliga artiklar. Artikel sökningar utfördes i databaser CINAHL och Pubmed.Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor står inför utmaningar som hindrar att främja god och säker vård när språkbarriär förekommer. Sjuksköterskor upplever att genom användningen av professionella och icke professionella tolkar har sina fördelar och sina nackdelar. Sjuksköterskor strävar att övervinna språkbarriären genom att använda sig av olika strategier.Slutsats: Språkbarriär är ett hinder för att ge en individuell omvårdnad och kunna göra en bedömning av patientens vårdbehov. Språkbarriär är ett hot mot patientenssäkerheten. Professionella och icke professionella tolkar ökar risken för att patienten inte får korrekt given information. / Background: The presence of a language barrier in health care affects the ability of nurses to perform nursing. Communication is identified as an important factor between the nurse and the patient to promote high quality care. The opportunity to obtain cultural competence increases the quality of care.Aim: The aim of the literature review is to describe the nurse's experience of language barrier , and nurses' strategies for overcoming them in nursing.Method: The study was conducted as a literature review with a systematic search strategy and was based on 13 qualitative and two mix method scientific articles. Article searches were performed in databases CINAHL and Pubmed.Results: The results of the literature review shows that nurses face challenges that prevent the promotion of good and safe care when a language barrier occurs. Nurses experience that through the use of professional and non-professional interpreters they have their advantages and disadvantages. Nurses strive to overcome the language barrier by using different strategies.Conclusion: Language barrier is an obstacle to providing individual caring and being able to make an assessment of the patient's care needs. Language barrier is a threat to patient safety. Professional and non-professional interpreters increases the risk that the patient will not recive correct information.

<p>Sammanfattning</p><p>Studien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. I analysen av den insamlade empirin har teorier om roller, gräsrotsbyråkrater, handlingsutrymme och makt används. Studiens resultat visar att socialarbetare anser sig ha en viss handlingsfrihet i arbetet med barnen och fosterföräldrarna. Organisationens ramar, budget och regelverket begränsar socialarbetarnas befogenheter som i sin tur inskränker deras handlingsutrymme och möjlighet att genomföra sitt arbete så som lagen föreskriver och som de själva önskar. Studiens resultat visar att socialarbetarnas roll skiftar från att vara antingen kontrollanter eller hjälpare eller både och samtidigt, beroende på vem som är klienten: barnet, fosterföräldern eller de biologiska föräldrarna.</p>

No description available.

Bakgrund: Balett ställer höga fysiska krav på dansare och skador är vanligt förekommande. Många dansare har haft en skada innan påbörjad karriär. Dock finns en begränsad mängd forskning om konsekvenser av skador och rehabilitering för pre-professionella balettdansare. Metod: Kvalitativ explorativ design. Fem pre-professionella balettdansare intervjuades med semistrukturerade intervjuer. För databearbetning användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom 4 kategorier och 9 subkategorier som visade att press från omgivning, otydliga riktlinjer för hantering och behandling av aktuell skada påverkade dansutövningen. Även oklarhet om orsaken till problemet/skadan upplevdes frustrerande vilket i sin tur påverkade skaderehabiliteringen och dansutövandet. Utöver de fysiska konsekvenserna för dansutövandet upplevdes även psykisk påverkan av att inte kunna utöva dansen. Konklusion: Pre-professionella balettdansare påverkas negativt både fysiskt och psykologiskt av skada. Utbildning i skadeprevention och skadehantering brister idag och behövs för att minska risken att skada sig samt för att korrekt kunna behandla en eventuell skada. Skador har en betydelsefull påverkan på pre-professionella balettdansares upplevda framtidsutsikt, och skulle kunna hanteras tidigare och bättre för att inte hindra möjlig fortsatt danskarriär. / Background: Ballet demands great physical skills on the dancer and injuries are common. Many dancers have had an injury before the start of their career. However, there is a limited amount of research on the impact of injuries and rehabilitation for pre-professional ballet dancers. Method: Qualitative exploratory design. Five pre-professional ballet dancers interviewed with semi-structured interviews. For data processing using a qualitative content analysis. Results: The analysis showed 4 categories and 9 subcategories that showed that pressure from the environment, unclear guidelines for the management and treatment of current injury influenced dance practice. Although uncertainty about the cause of the problem / injury created frustration, which in turn impact on the injury rehabilitation and dance practice. In addition to the physical consequences for dance practice the dancers also experienced psychological stress of not being able to practice the dance. Conclusion: Pre-professional ballet dancers are adversely affected both physically and psychologically by injury. It is required with more training in injury prevention and management today and needed to reduce the risk of injury, and in order to correctly treat a possible injury. Injuries have a significant impact on pre-professional ballet dancers perceived outlook, and could be handled earlier and in better order not to foreclose a possible continued dancing career.

Syftet med studien är att analysera hur de professionella på HVB-hem och skola beskriver samverkan mellan myndigheter gällande integration av ensamkommande barn i samhället. Studien är kvalitativ där sex intervjuer har genomförts. Tre stycken intervjuer gjordes på tre olika skolor och tre olika HVB-hem. Resultatet som framgår analyseras med hjälp av en tematisk analysmetod där resultatet delas in i olika huvudteman och underteman. Resultatet visar att samverkan mellan de involverade myndigheterna i stora drag fungerar bra men att det fortfarande finns negativa aspekter att jobba med. De ensamkommande barnen är i behov att känna sig välkomna för att en god integration skall ske. Studiens slutsats visar bland annat att en gynnsam integration inte endast innefattar en bra samverkansprocess mellan tidigare nämna aktörer. Informanterna menar att det har också att göra med att hela kommunen, alla dess medborgare, föreningar och ideella föreningar måste vara delaktiga för att generera en framgångsrik integration.

Förutom standarder och riktlinjer utgör revisorns egna professionella bedömningar en stor del av hur denna bedömer väsentlighetsnivån vid en revision. Tidigare studier har funnit flertalet bakomliggande faktorer som påverkar denna bedömning. 2011 implementerades ISA i Sverige varför det finns ett intresse att undersöka vad denna standard har haft för påverkan på svenska revisorers väsentlighetsbedömning.  Studiens resultat visar att tre faktorer av de som ingår i studien kan förklara variationen i revisorers väsentlighetsbedömningar. Variablerna kön, chefspress och storlek på revisionsbyrå har i studien ett signifikant samband med variationen i bedömd väsentlighetsnivå. Att dessa olika faktorer har en påverkan på väsentlighetsbedömningen antas förklaras av bland annat olika nivåer av riskbenägenhet och revisionskvalitet. / Background: In addition to standards and guidelines, the auditor’s own professional judgment represents a big part of how the auditor assesses the materiality level for an audit. Previous studies have found a number of underlying factors that affects this assessment. In 2011, ISA was implemented in Sweden why there is an interest to investigate what impact this standard has had on the Swedish auditors' materiality judgments. Purpose: The purpose of this paper is to describe and explain the factors that affect the auditors’ professional judgment of the overall materiality level. Method: The study is based on a deductive approach where previous research in this areais used to formulate hypotheses regarding the factors that may affect auditors in their materiality judgment. Quantitative data is collected in the form of primary data through a survey. Furthermore, one experienced auditor is interviewed. Conclusion: The results show that the variables Gender, Pressure from management and Firm size can explain variations in different auditors' materiality judgments. These factors impact on the materiality assessment is assumed to be caused by, among other things, different levels of risk propensity and audit quality.