The 17th century saw a time of great power for Sweden, in some cases called the Swedish empire. This period in Sweden is known as a time where Sweden’s government and state organization became more structuralized. One of the many elements that contributed to this was the process of centralization where more matters were handled by the central government and many laws were standardized throughout the nation. This essay looks at this process through some of the local fire law documents that were written during this time in order to establish a more effective fire prevention system. The aim of the essay thus becomes to analyze these documents to see whether or not they share similarities enough to showcase a centralization process. The key theoretical terms in the essay are organization, participation, central, local, private and public. The last three of these terms will be used partially to analyze how the division of responsibility worked in these laws as this time also saw development in the differentiation of what is public and private respectively. The documents were compared with each other to see whether or not they shared similarities as well as if there was any development in them between the older and newer ones. The conclusion was that the documents do prove that a certain development can be seen. The fire departments organization became much clearer in the later editions of the documents. Centralization can also be seen to a certain extent as some of the laws that came out of Stockholm started appearing in other cities documents as well. Some cities chose to have a different format but still applied some of the same laws as the capital. As a whole, however, there is no evidence to suggest a complete centralization of fire prevention in early modern Sweden. Responsibility did prove to be somewhat equally shared between the population and public officials such as the local fire department.

<p>Syftet med arbetet är att vi som oberoende part skall analysera företagets försörjningskedja. Företaget, Jens S Transmissioner AB, är ett grossistföretag, finns idag representerat i fyra nordiska länderna. Vi kommer att koncentrera denna analys till de största marknaderna som finns i Sverige och Danmark. Idag arbetar länderna till större del oberoende som enskilda företag men målet är att man skall öka samarbetet och integrera verksamheterna. </p><p>Metoden vi har använt bygger på att vi först gör en individuell nulägesanalys av företagen och avslutar med att jämföra dem båda i en Gap-analys. Nulägesanalysen har visat att det i dagsläget finns stora skillnader mellan de båda företagen. Dels finns stora skillnader på hur marknaderna ser ut och hur man arbetar mot sina kunder. Det här har på ett naturligt sätt skapat olika arbetssätt. </p><p>Vi presenterar en rad förändringar som skulle behövas för att på sikt kunna genomföra en centralisering. Resultatet pekar på att de förändringar som är möjliga att genomföra bygger på att det nya datasystemet ökar integreringen mellan företagen. Vi anser att Jens S bör fokusera på direktleveranser till marknaderna för vissa produkter i stället för att genomföra en traditionell centralisering. Problemet kvarstår dock då produkterna är standardprodukter och lätt utbytbara mot konkurrerande varumärken vilket ställer höga krav på transporterna och tillgänglighet. Detta leder oss in på en andra slutsats att dagens transportavtal bör effektiviseras samt på något sätt minska antalet transportörer.</p>

<p>Denna uppsats undersöker sambandet mellan löneförhandlingssystemets utformning ochjämviktsarbetslöshet samt reala lönekostnader med paneldata för 20 OECD länder underperioden 1970-2003. Trots omfattande empirisk forskning saknas det fortfarande konsensus ilitteraturen gällande relationen mellan graden av centralisering i löneförhandlingarna ocharbetslöshet. Nyare forskning har till och med hävdat att det inte finns något systematisktsamband. Mina resultat ger i första hand stöd för korporatismskolans teori om ett negativtmonotont samband mellan graden av koordinering/centralisering i löneförhandlingssystemetoch jämviktsarbetslöshet respektive reala lönekostnader.</p>

Syftet med arbetet är att vi som oberoende part skall analysera företagets försörjningskedja. Företaget, Jens S Transmissioner AB, är ett grossistföretag, finns idag representerat i fyra nordiska länderna. Vi kommer att koncentrera denna analys till de största marknaderna som finns i Sverige och Danmark. Idag arbetar länderna till större del oberoende som enskilda företag men målet är att man skall öka samarbetet och integrera verksamheterna. Metoden vi har använt bygger på att vi först gör en individuell nulägesanalys av företagen och avslutar med att jämföra dem båda i en Gap-analys. Nulägesanalysen har visat att det i dagsläget finns stora skillnader mellan de båda företagen. Dels finns stora skillnader på hur marknaderna ser ut och hur man arbetar mot sina kunder. Det här har på ett naturligt sätt skapat olika arbetssätt. Vi presenterar en rad förändringar som skulle behövas för att på sikt kunna genomföra en centralisering. Resultatet pekar på att de förändringar som är möjliga att genomföra bygger på att det nya datasystemet ökar integreringen mellan företagen. Vi anser att Jens S bör fokusera på direktleveranser till marknaderna för vissa produkter i stället för att genomföra en traditionell centralisering. Problemet kvarstår dock då produkterna är standardprodukter och lätt utbytbara mot konkurrerande varumärken vilket ställer höga krav på transporterna och tillgänglighet. Detta leder oss in på en andra slutsats att dagens transportavtal bör effektiviseras samt på något sätt minska antalet transportörer.

Uppsatsens titel: Samordning av inköp – Peab Bygg Region Trollhättan Seminariedatum: 18 januari 2008 Ämne/Kurs: Företagsekonomi. Kandidatuppsats, 15hp Författare: Linus Gad och Maria Qvillberg Handledare: Susanne Åberg Nyckelord: Inköp, samordning, byggföretag, centralisering, decentralisering, totalkostnad, inköpsorganisation, inköpsstrategi Syfte: Studiens syfte är att utreda hur Peab Bygg Region Trollhättan kan nå samordningsfördelar inom ramen för nuvarande inköpsorganisation. Teoretisk referensram: Ett flertal teorier om samordning samt strategi och organisation i inköpsarbetet har sammanfogats för att skapa en god teoretisk grund av hög relevans för studien. Teorierna har sedan används för att ta fram en tillämpbar analysmodell. Metod: En kvalitativ metod har använts där intervjuer bidragit till stora delar av det empiriska materialet. Intervjuerna utfördes på Peab Bygg Region Trollhättan med personer med viktiga roller inom inköparbetet. Studien är av deduktiv typ då inledande teoretiska studier har legat till grund för de intervjufrågor som ställdes. Genom att länka samman teori och empiri har utvecklingsmöjligheterna inom inköpssamordning analyserats. Empiri: Empirin består av tre delar, där den första delen ger en bakgrundsbeskrivning av Peab och byggbranschen. Därefter följer en detaljerad redogörelse av inköpsarbetet i Region Trollhättan och avslutningsvis beskrivs hur man arbetar med samordning idag, samt hur man vill att det ska fungera framöver. Resultat: Målsättning, rollfördelning och kommunikation har identifierats som fokusområden för samordningsarbetet i Region Trollhättan. Samordning bör i nuläget ske i form av samköp mellan projekt och förbättrat informationsutbyte. En ansvarsfördelning och rutiner för samordningssatsningen bör utarbetas. Regionen bör också bli bättre på att ta tillvara på erfarenheter efter avslutade projekt och utnyttja existerande medier för att förbättra kommunikationen.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan löneförhandlingssystemets utformning ochjämviktsarbetslöshet samt reala lönekostnader med paneldata för 20 OECD länder underperioden 1970-2003. Trots omfattande empirisk forskning saknas det fortfarande konsensus ilitteraturen gällande relationen mellan graden av centralisering i löneförhandlingarna ocharbetslöshet. Nyare forskning har till och med hävdat att det inte finns något systematisktsamband. Mina resultat ger i första hand stöd för korporatismskolans teori om ett negativtmonotont samband mellan graden av koordinering/centralisering i löneförhandlingssystemetoch jämviktsarbetslöshet respektive reala lönekostnader.

Syftet med denna studie är utreda hur en ökad centralisering av Komatsu Forests reservdelslogistik kan bidra till minskad kapitalbindning samt ge större möjligheter till flexibilitet och kundanpassning i den fysiska distributionen. Idag distribuerar Komatsu Forest reservdelar från sitt centrallager till 21 stycken olika servicedepåer som drivs av dotterbolaget Komatsu Forest Sweden och som har till uppgift att leverera till alla kunder på den svenska marknaden. Servicedepåerna lagerhåller produkter där historiska data skall styra vilken mängd artiklar som skall finnas tillgängliga. Problemet idag är att de förväntade lagervolymerna inte överensstämmer med de faktiska och företaget erhåller därför extra kostnader för lagerhållning, lagerföring, transporter samt administration. Studiens teori bygger på en bearbetning av Mats Abrahamssons drivkraftmodell och empiriska data grundar sig på en enkätundersökning där ett urval ur Komatsu Forest Swedens kundpopulation fått möjligheten att delta. Enkätens frågor fokuserar på åsikter kring köpbeteenden, attityder, pris och tillgänglighet. Enkäten skickades ut via ett webbaserat system med en svarsfrekvens på cirka 35 %. Svaren visar att kunder är mottagliga för att öka användningen av informationsteknologiska lösningar och att de inom vissa produktkategorier ställer sig positiva till hemleveranser. Kunder har även viss möjlighet att förutse behovet av reservdelar minst en dag i förväg samtidigt som de ställer höga krav på produkttillgängligheten. Studien visar att Komatsu Forest har möjlighet att minska kapitalbindningen genom en ökad centralisering samtidigt som företaget kan behålla en servicegrad som motsvarar kundernas förväntningar. Vi föreslår att företaget flyttar de artiklar där kunder kan förutse behovet minst en dag i förväg från servicedepåer till centrallagret. Vi rekommenderar även marknadsföring av informationsteknologiska lösningar som kan spara kostnader samt ändra kundernas köpbeteende och krav på hög tillgänglighet.

Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process för kostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelar ska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center. Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för en specifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten en centraliseringsprocess. Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverka dotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)? Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera. Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt. Men nu är det så att man inte kan äta kakan och samtidigt ha den kvar! Teoretiska resonemang gör på ett mycket förenklat sätt gällande att om ett dotterbolags autonomi påverkas i endera riktningen, mer eller mindre autonomi, kommer i och med detta även initiativförmågan på något sätt påverkas. Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga på vilket sätt dotterbolagens autonomi och initiativförmåga påverkas av en centraliseringsprocess. Resultatet är att dotterbolagens självbestämmanderätt i vissa fall minskat och i och med detta har även initiativförmågan minskat. Detta gäller framför allt dotterbolagens möjlighet att påverka kostnader kopplade till den tjänst Service Centret tillhandahåller. Service Centren ska i princip inte ha en formell beslutanderätt gentemot dotterbolagen, deras enda uppgift är att tillhandahålla en tjänst på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Syfte Syftet är att skapa förståelse för affärssystemets roll för att skapa en centraliserad beslutsprocess och utforma strategisk ekonomistyrning. Bakgrund Organisationer är konkurrensutsatta och behöver därmed anpassa mål, strategi och organisationsstruktur till en omvärld i förändring. Om organisationen tror på sin strategi måste de utveckla en ekonomistyrning som påverkar de anställda att tänka och agera i den riktning som strategin utstakar. En förutsättning för att kunna utforma strategisk ekonomistyrning är att strukturera informationssflödet vilket kan göras möjligt av ett affärssystem. Ett affärssystems viktigaste egenskaper på organisationen i övrigt är dess förmåga att knyta samman och integrera organisationens enheter i samma informationssystem. Vidare skapar val av organisationsstruktur olika förutsättningar att utnyttja ekonomistyrningen och kräver olika slags informationsflödeshantering, som i sin tur måste stödjas av affärssystemet. Metod Undersökningen har utförts genom en fallstudie på ett välkänt svenskt företag inom detaljhandeln. Studien gjordes med en deduktiv ansats och kvalitativ metod. Befintlig teori har jämförts med insamlat empiriskt material från intervjuer med nyckelpersoner inom det undersökta företaget. Slutsats Affärssystemet spelar en avgörande roll i processen för att skapa en centraliserad beslutprocess. Informationsutbytet som affärssystemet frambringar mellan organisationens olika enheter möjliggör flera centrala processer. Utan informationsutbyte skulle de centrala beslutsprocesserna styra i blindo. Affärssystemets roll i utformningen och utvecklingen av strategisk ekonomistyrning är att skapa transparens och strukturera informationsflödet.

Pajala kommun är en landsbygdskommun och har som många andra landsbygdskommuner drabbats hårt av centraliseringen, de senaste 50 åren har kommunen haft en befolkningsminskning på 51,6%. Till en följd av detta så har kommunen tvingats till skolnedläggningar. Genom kvalitativa intervjuer så undersöker uppsatsen vad konsekvenserna av en skolnedläggning är för lokalbefolkningen samt undersöker hur det påverkar interaktion mellan skola och samhälle. Resultatet är att en skolnedläggning väcker mycket oroskänslor för både vuxna och barn kring framtiden, som inkluderar både sociala och ekonomiska aspekter. Slutsatser som dras är att kommunikationen mellan kommun och privatpersoner kan påverka hur en skolnedläggning tas emot av lokalbefolkningen. I Pajala kommun upplevs samarbetet mellan kommun och lokalbefolkning som ansträngt, vilket har resulterat i att privatpersoner är obenägna att förstå kommunens nya skolstrategier. Detta hade kunnat motverkas av öppna dialoger. Studiens viktigaste slutsats, som tidigare forskning ej visat, är att kommunen fått ett politiskt uppsving inom kommunen. Kommunens mindre samhällen har idag ett bättre samarbete, där invånarna arbetar tillsammans för att motverka ytterligare skolnedläggningar och människorna är mer intresserade av kommunalpolitik, där flera även engagerat sig för att påverka och förändra politiken i Pajala kommun.